Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boer-kriget - Boeroe - Boers [engelskt uttal: bo'es]. Se Boerfolket - Boesen, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ammunitionsförråd o. s. v. I aug. utfärdade han en
proklamation, hvilken med ständig landsförvisning
från Syd-Afrika hotade de boerledare, som ej
gifvit fig före 15 sept., samt bebådade, att
underhållskostnaderna för de stridande boernas
familjer från samma tid skulle drabba deras fasta
och lösa egendom. Dessa hotelser tjänade emellertid
endast att göra boerskarornas motstånd ännu mera
förbittradt. I sept. lyckades French i Kapkolonien
någorlunda få bukt med de kommandon (under Kritzinger,
Scheepers m. fl.), som där länge med den lokala
boerbefolkningens indirekta medverkan företagit
djärfva ströftåg, ibland långt nedåt kustlandet;
i okt. måste emellertid hela kolonien proklameras i
belägringstillstånd (under "martial law"). Mot slutet
af året var blockhussystemet färdigt, och Kitchener
hade t. o. m. lyckats uppsätta en frivillig hjälpkår
("national scouts") af boer, som uppgifvit striden. De
Wets intagande af lägret vid Tweefontein i den forna
Oranjefristaten (dec.) visade emellertid, hvad en
beslutsam boerledare ännu förmådde uträtta.
Under de första månaderna af 1902 företogos de
omfattande hetsjakter ("drives"), hvilka till sist
bröto boernas motståndskraft. Blockhussystemet hade
gjort de engelska ströfkårerna mindre beroende af
järnvägslinjerna, och deras större rörlighet jämte
småningom vunnen förtrogenhet med terrängen ökade
väsentligt deras effektivitet. Emellertid vunno äfven
boerna flera framgångar, af hvilka lord Methuens
tillfångatagande vid De la Reys anfall på en konvoj
vid Tweebosch (7 mars) väckte mest uppseende. 23 mars
infunno sig emellertid representanter för boerna i
Pretoria för att underhandla, förhandlingar fördes
sedan under sex veckor, och en stor folkförsamling
hölls i Vereeniging, där frågan om motståndets
uppgifvande omständligt debatterades. Som ett
resultat af dessa förhandlingar afslöts i Pretoria
(31 maj 1902) en överenskommelse, enligt hvilken
alla i fält varande boer utlämnade sina vapen, Edvard
VII erkändes som suverän, allmän amnesti utlofvades
af segrarna och garantier lämnades för holländska
språkets tillåtlighet vid skolundervisningen och
inför domstolar. Därjämte ställdes efter lugnare
förhållandens återinträdande i utsikt representativa
institutioner och slutligen själfstyrelse, hvarjämte
invånarnas "repatriation" på sina till stor del
förstörda gårdar skulle underlättas genom en
kommissions arbeten, och 3 mill. pd st. anslogos
för detta syftes snara vinnande. Därmed var
boerkriget till ända, och under juni månad nedlade
de återstående krigarskarorna vapen, hvarjämte
under kriget af engelsmännen tagna krigsfångar
transporterades hem, där de enligt öfverenskommelsen
mot erkännande af den brittiska regeringen erhöllo
medborgarrätt. Insurgenterna i Kapkolonien straffades
förnämligast genom förlust af politisk rösträtt.
Litt.: Den hittills utförligaste och bäst
dokumenterade skildring af kriget är "The Times’
history of the war in South Africa" (i 6 delar,
hvaraf 2 utkommit 1902–03, med biträde af ett flertal
sakkunnige redigerad af L. S. Amery). Vidare märkas
H. W. Wilson, "With the flag to Pretoria" och "After
Pretoria, the guerilla war" (4 bd, 1900–02), A. Conan
Doyle, "The great boer war" (1901, ny uppl. 1902,
"Det stora boerkriget", 1901), A. T. Mahan, "The
story of the war in South Africa" 1900), Wojcik,
"Über den krieg in Süd-Afrika"
(s. å.), v. Estorff och Gerneth, "Der buernkrieg in
Südafrika" (1901), Fournier, "La guerre sud-africaine"
(2 bd, 1902), Gilbert, "La guerre sud-africaine"
(s. å.), C. K. de Wet, "Striden mellan boers och
engelsmän" (1903; på holländska, tyska, engelska
m. fl. språk 1902), samt en mängd minnen af deltagare,
bl. a. W. S. Churchill, J. A. Hamilton ("The siege
of Mafeking" 1900), H. W. Nevinson ("Ladysmith,
the diary of a siege", 1900), Schiel, Smuts,
B. Viljoen ("My reminiscences of the anglo-boer war",
1902) m. fl. Bland militärkritiska arbeten märkas
Baden-Powell, "War in practice; tactical and other
lessons of the campaign in South Africa 1899–1902"
(1903), och Balck, "Die lehren des burenkrieges
für die gefechtsthätigkeit der drei waffen" (i
"Militärwochenblatt", beiheft 7, 1904), samt på
svenska: H. Jungstedt, "Dagboksanteckningar från en
kommendering till krigsskådeplatsen i Syd-Afrika (i
Militärrevy, 1901–04), och Wester. "Krigserfarenheter
från boerkriget" (1903). V.S–g.
Af de lärdomar med afseende på de olika vapenslagens
stridssätt och uppträdande i fält, som boerkriget
lämnat, torde följande vara mest beaktansvärda. Den
betydliga ökning i eldkraft, som infanteriet vunnit
på grund af dess beväpning med moderna finkalibriga
repetergevär, har föranledt användandet af glesare
former och tillgodogörandet i möjligaste mån af
markens betäckningar särskildt under anfallsstriden,
hvilken mot en i god ställning varande motståndare
blifvit allt svårare att genomföra utan användning af
kringgående rörelser och artilleriets (i synnerhet
kastpjäsers) kraftiga medverkan. Kavalleriets
tjänst till fots för uppträdande i eldstrid
har vunnit i betydelse. Fältartilleriets taktik
har i så måtto ändrats, att detsamma ej längre
sammanhålles i långa linjer, utan i regeln delas i
flera grupper, hvilka såvidt möjligt söka skydda
uppställningsplatser, men dock samverka med
hvarandra. Positionsartilleriets (gröfre kanoners
och haubitsers) användning i fältkriget har visat
sig större än man förut antagit. Ingenjörtruppernas
och särskildt järnvägstruppernas betydelse har
ökats. Fältbefästningar (äfven blockhus) hafva fått en
ytterligare utsträckt användning. Vid deras anordning
har nödvändigheten af maskering mera än förut
framträdt, liksom ock betydelsen av stormhinder,
i synnerhet taggig stängseltråd. Slutligen
har användningen af luftballonger, elektriska
belysningsapparater, optiska signaler och andra
krigstekniska hjälpmedel vunnit i betydelse. H. J–dt.
Boeroe [boro], Buro l. Buru. 1. En till
residentskapet Amboina hörande ö bland
Molukkerna. 8,584 kvkm. Omkr. 15,000 inv. B. är
mycket bergigt; den högsta bergstoppen, Pik Tomahu,
når en höjd af 2,500 m. Marken är tropiskt fruktbar
och bär täta urskogar. Klimatet är vid de låga
sumpiga kusterna ohälsosamt; på östkusten är
nederbördsmängden 1,610 mm. per år. Invånarna äro
dels civiliserade malajer, hvilka mest bekänna islam,
dels råa alfurer. Handeln är obetydlig. Det mesta,
som utföres, är kajeputolja af utmärkt beskaffenhet. –
2. Hufvudstad på denna ö, vid Katsjeli-bukten. Fäste;
god hamn.
Boers [engelskt uttal: WQS]. Se Boerfolket.
Boesen, Johannes, dansk målare, f. 1847 i Köpenhamn,
elev af P. C. Skovgaard, återgilver med förkärlek
det danska sommarlandskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
