Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bogstad - Bogstag. Se Bogspröt och Tackling - Bogsvulst, veter. Se Botryomykos - Boguslawski [bågu-], Wojciech - Boguslawski, Palon Heinrich Ludwig Prusz von - Bogutschütz - Bogwood - Bog-åra - Bogö - Bogö - Boh. - Bohain - Bohem - Boheman. 1. Karl Adolf Andersson B. 2. Karl Henrik B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<b<Bogstad,</b> herresäte i närheten af Kristiania, vid
Bogstadvand, har under de senare århundradena tillhört
familjerna Leuch, Anker och Wedel-Jarlsberg. 1809
underhandlade där grefve Wedel och friherre Platen
om afslutandet af en politisk förening mellan Sverige
och Norge. Y. N.
Bogstag. Se Bogspröt och Tackling.
Bogsvulst, veter. Se Botryomykos.
Boguslawski [bågu-], Wojciech (ty. Adalbert), polsk
skådespelare och skådespelsförfattare, f. 1760,
d. 1829, blef 1790 direktör för nationalteatern i
Warschau. Han var en framstående skådespelare och
bildade omkring sig en god skola. Genom en mängd
öfversättningar och originalarbeten skapade han en
repertoar för den polska scenen. I sina teaterstycken
gjorde han sig förtjänt om polska språkets rykt
och riktighet. (A-d J.)
Boguslawski, Palon Heinrich Ludwig Prusz von,
tysk. astronom, f. 1789, d. 1851 som direktor vid
observatoriet i Breslau, upptäckte 1835 den efter
honom uppkallade Boguslawskis komet samt gjorde
värdefulla iakttagelser angående Bielas, Enckes
och Halleys kometer. 1832–54 utgaf han tidskriften
"Uranos".
Boguslawski, Albert von, tysk general och
militärskriftställare, f. 1834 i Berlin, blef 1854
officer vid ett infanteriregemente, 1867 kapten och
1872 major. Han deltog i danska, österrikiska och
franska krigen, blef 1883 öfverste och regementschef,
1888 generalmajor och brigadchef samt lämnade 1890
krigstjänsten med generallöjtnants grad. B. har
utvecklat en mycket stor litterär verksamhet. Bland
hans arbeten märkas: Die entwickelung der taktik
von 1793 bis zur gegenwart (2 dlr, 3:e uppl. 1885,
"Nutidens taktik", 1871), Taktische folgerungen aus
dem kriege 1870–71 (2:a uppl. 1872, öfversatt till
svenska), Das leben des generals Dumouriez (2 bd,
1879), Der kleine krieg und seine bedeutung für
die gegenwart (1881), Der zug der engländer gegen
Kopenhagen im frühjahr 1801 (1890), Taktische
darlegungen aus der zeit von 1859 bis 1890 (1892),
Der krieg der Vendée gegen die französische
republik 1793–1796 (1894), Betrachtungen über
heerwesen und kriegführung (1897), förutom
en mängd mindre arbeten, äfven af politiskt
innehåll, en roman och tidskriftsuppsatser.
(C. O. N.)
Bogutschütz [bågot-], by i preussiska
prov. Schlesien, regeringsområdet
Oppeln. 6,946 inv. (1900), som kommun 14,537
inv. (s. å.). Stenkolsgrufvor, maskin- och
superfosfattillverkning, zinkhyttor, ångkvarnar och
ångsågar samt annan industri.
Bogwood [bå’gömd], eng., fossilt ekträ, som
förekommer i irländska torfmossar och användes till
bijouterivaror.
<b<Bog-åra,</b> <i<sjöv</i>., den främsta åran i en båt. I
båtar med "dubbel rodd", d. v. s. där årorna föras
parvis bredvid hvarandra, kallas de båda främsta
årorna bogåror. Roddarna, som sköta dessa, kallas
plikthuggare. På kommando-ordet: bog in! upplyftes
bogåran och inlägges i båten. Detta göres strax
innan rodden skall upphöra, på det att plikthuggaren,
om så påfordras, vid framkomsten må vara i ordning
att medelst båtshake "taga törn" (afvärja stöten)
och sedan fasthålla båten. R. N.*
Bogö, nu Boö, en ö i Karlshamnsfjärden, på
hvars norra udde efter Roskildefreden 1658 en
provisorisk skans byggdes till skydd för Bodekulls, nu
Karlshamns, hamn. Bogöskansen fick dock förfalla, då
en bättre befästning på 1670-talet började uppföras å
Frijsholmen. L. W:son M.
Bogö, liten, fruktbar ö mellan Själland, Falster och
Möen. 12 kvkm. 1,280 inv. (1901). Navigationsskola,
upprättad 1865 af Kristen Berg, öfver hvilken ett
minnesmärke restes på B. 1897.
Boh., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för K. H. Boheman.
Bohain [båä’], stad i franska dep. Aisne, i en sumpig
trakt, till hvars torrläggning Canal-des-Torrents är
dragen till Schelde. 6,469 inv. (1901). Tillverkning
af kasjmirsjalar och andra väfverier.
Bohem, beteckning för en krets sorglöst och
oregelbundet lefvande personer, t. ex. artist-,
litteratör- och studentkotterier. Bohem är lånadt
från fr. Bohème, Böhmen eller bömare (zigenare),
och uttrycket fick sin öfverförda betydelse genom den
franske skalden Murgers "Scènes de la vie de Bohème"
(1848).
Boheman. 1. Karl Adolf Andersson B., mystiker, f. 1764
i Jönköping, dref någon tid handel, men gjorde snart
cession och blef därefter kontorist. Såsom sådan fick
han anställning i Amsterdam, där han gjorde bekantskap
med en rik engelsman, Stephens, hvilken i likhet med
honom var en ifrig ordensvurm. B. åtföljde sin vän
till London och blef förlofvad med hans syster. Hon
dog likväl under förlofningstiden, och B. fick
då enligt sin egen uppgift 10,000 pd st. (180,000
kr.) såsom ersättning för den betydliga hemgift,
hvarom han till följd af hennes död gick miste. 1794
blef han dansk undersåte, köpte lustslottet Frydenlund
på Själland och lefde där såsom en mäkta rik man. En
mängd rykten voro i omlopp om det sätt, hvarpå han
blifvit förmögen. Bl. a. påstods – dock utan all
grund – att han hade tillgripit Marie Antoinettes
juvelskrin, när den franska kungafamiljen 1791 flydde
från Paris. I själfva verket understöddes han af prins
Karl af Hessen, som också var en stor ordensvurm och
genom B. sökte utsträcka sitt frimurarinflytande
öfver Sverige. Under åtskilliga besök i Sverige hade
B. redan under förmyndarregeringen kommit i nära
beröring med hertig Karl (Karl XIII), hvilken i honom
såg en af "den hemliga vishetens mästare". Hertigen
hade redan blifvit upptagen i det mystiska sällskapet
E. L. U. D., bland hvars hufvudman B. var, och det var
äfven fråga om att Gustaf IV Adolf skulle recipieras
i orden, då man, hufvudsakligen på grund af en
angifvelse från Armfelt, öfvertygade konungen om att
B. var en politiskt farlig person. Till följd däraf
häktades denne och fördes öfver gränsen 1803. Äfven
ur Danmark förvisades han, på den svenske ministerns
begäran, och saken meddelades t. o. m. hofven i Wien
och Petersburg. Ruinerad genom den tvångsauktion, som
man anställde på hans egendom i detta land, och genom
att prinsen af Hessen upphörde med sin frikostighet,
lefde han därefter någon tid i Hamburg, där han
upprättade ett "handelsexpeditionskontor". Omsider
fann han en tillflykt hos fursten af Waldeck. 1814
begaf han sig till Stockholm för att skaffa sig
upprättelse och skadestånd för den orättvisa
behandling, som tillfogats honom i Sverige. Han
mottogs vänligt af Karl XIII, men blef efter några
dagars förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
