Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskop J. Gezelius d. ä. privilegium i slutet af
1660-talet (1667?); hans son och efterträdare som
biskop, J. Gezelius d. y., öfvertog det efter faderns
död. På detta tryckeri utkom bl. a. en finsk upplaga
af bibeln (1685). Ett tredje tryckeri privilegierades
1688 i Viborg för gymnasiets behof, men förstördes
af ryssarna under stora ofreden. Det ena af de
finska boktryckerierna flyttades till Stockholm
1742, och från denna tid till 1776, då ett tryckeri
privilegierades i Vasa, var akademitryckeriet det
enda i landet. Först 1815 inrättades åter ett tredje
tryckeri i Viborg, och 1818 erhöll äfven Hälsingfors
ett tryckeri. F. n. (1905) är boktryckeriernas antal
108, däraf 25 i Hälsingfors. G. S–n.
II. Asien, a) Angående boktryckarkonsten i Kina
se ofvan sp. 964. – b) I Japan infördes den af
jesuitmissionärer, hvilka i slutet af 16:e årh.
inrättade en press i Nagasaki. I Tokio har
sedan 1785 tryckts på europeiskt sätt. Det gamla
trätafletrycket, troligen infördt från Kina och
användt äfven i Kashmir, Tibet m. fl. länder, har
numera lämnat rum för modern boktryckarkonst af stor
teknisk fulländning. Tidningspressen har utvecklats
till mycket stor betydenhet under de senaste 20 åren;
1899 var antalet tidningar och tidskrifter 978. –
c) Indien erhöll boktryckerier genom engelska
missionärer. Så anlades tryckerier i Tranquebar
1569, Calcutta 1778, Bombay 1792. För närvarande
står den indiska pressen ganska högt, och särskildt
är journalistiken stadd i kraftig utveckling.
Religiösa och vetenskapliga arbeten intaga framstående
platser. – d) I Persien fördröjdes den typografiska
konstens införande genom fördomar, som ej tilläto,
att en helig bok mångfaldigades genom annat än
handskrift. Först 1820 inrättades tryckanstalter
i Teheran och Tabris. Dessa blefvo dock utan
nämnvärd betydenhet. Efter sjah Nasr-eddins
europeiska resa (1873) har likväl boktryckeriet
vunnit en viss lyftning. – e) I asiatiska Ryssland och
i det af Ryssland eröfrade Central-Asien finnes numera
en mängd tryckerier, från hvilka missionslitteratur,
regeringstryck och guvernementstidningar m. m. utgå.
III. I Amerika uppträder boktryckarkonsten först i
Mexico, där en tysk, Joh. Cromberger, 1544
tryckte religiösa skrifter. I de sydamerikanska
staterna, liksom i så många andra länder, var
det jesuiterna, som inrättade tryckverkstäder.
Sådana uppstodo i Lima 1586, i Puebla och Quito
före 1612. I Brasilien lär boktryckarkonsten hafva
idkats redan i 16:e årh., ehuru inga tryck från
denna tid äro kända (de flesta härstamma från det
nyss gångna århundradet). Buenos Aires fick en
press 1789 och Montevideo 1807, när engelsmännen
eröfrade landet. – Bland Västindiens öar erhöll
Haiti redan i början af 17:e årh. själfständigt
tryckeri; de öfriga något senare. – Massachusetts
var den första af Nord-Amerikas förenta stater, där
boktryckarkonsten infördes, hvilket skedde genom
brittiska kolonister, först genom prästen Joseph
Glover, hvars press från 1638 arbetade i Cambridge.
Efter honom följde John Day och senare Sam. Green
(1649). Den nya konsten utbredde sig hastigt
i Amerika. Så upprättades tryckerier i Boston 1676
och i Filadelfia 1686. På det senare stället arbetade
skalden Sam. Keimer, hvilken omedelbart satte sina
poem. Hos honom uppfostrades Benj. Franklin, som
näst konstens uppfinnare är den berömdaste af alla
boktryckare, ryktbar
ej så mycket genom sina böckers elegans i
typografiskt hänseende som genom valet af de
arbeten han förlade. Han flyttade sedan till
staten New Jersey, där han i Burlington tryckte
pappersmynt för statens räkning och använde den
första koppartryckspress i Amerika. Från Filadelfia
kom 1735 boktryckarkonsten till Germantown genom
tysken Kristopher Sauer, som först utgaf en tysk
tidskrift och 1743 en tysk bibel, hvilken länge
var de nordamerikanska koloniernas förnämsta
tryckalster. Genom Sauer inrättades ock det första
stilgjuteriet i Nord-Amerika. New York erhöll 1693
genom Will. Bradford sitt första tryckeri och ett
pappersbruk. Under 18:e årh. fingo de flesta af
Nord-Amerikas stater egna tryckerier, och i 19
:e årh. hafva indianska tryckerier uppstått. Så
utgafs 1828 i New Echota i staten Arkansas en
indiansk-engelsk tidning, "Cherokee Phoenix",
hvars alfabet uppfunnits af en chirokeshöfding
och bundits vid 85 skriftecken. Äfven Chippeway-
och Dakotaindianerna hafva i senare tid utgifvit en
tidskrift och en tidning.
IV. Till Afrika, särskildt Egypten, förde
Napoleon I:s expedition den första tryckpressen.
Den uppställdes i Kairo 1798. Samtidigt
inrättades ett tryckeri i Alexandria och något
senare ett annat i Gise. Med värme omfattades
den nya konsten af Muhammed Ali, som 1822 i en af
Kairos förstäder stiftade en högskola med därtill
hörande tryckeri. Alger fick efter fransmännens
eröfring eget tryckeri 1830. I västra Afrika
lära portugiserna redan i 16:e årh. hafva anlagt
tryckerier på Senegambiens kust. Den amerikanska
negerkolonien Liberia har länge haft ett tryckeri
i Monrovia, hvarifrån "Liberia herald", redigerad af
negrer, utgifves. Kapstaden är sedan 1806 försedd
med ett tryckeri, och under de sista 60 åren hafva i
Kapkoloniens öfriga städer många sådana uppstått, från
hvilka en mängd tidningar utgifvas. Numera finnas
tryckerier äfven
i Kafferlandet, Oranje-kolonien, bland hottentotter,
betsjuaner m. fl. negerfolk. Portugiserna tryckte
redan tidigt andaktsböcker i orter på Afrikas
östkust. Det, såvidt man vet, äldsta afrikanska
trycket härstammar från Terceira och bär året 1583.
V. Till Australien kom den första pressen 1795
genom engelska regeringens försorg, men blef
länge obegagnad af brist på kunnigt folk.
Det första privata tryckeriet grundades i Sydney
1802, och redan 1803 framträdde den första tidningen,
"Sydney gazette and New South-Wales advertiser",
länge den enda i kolonien. Sedan 1820-talet har
boktryckeriet – i synnerhet tidningsväsendet –
utvecklat sig raskt i Australien. I början af
1873 utkommo ensamt i Victoria 121 periodiska
skrifter; i det öfriga Australien
tillsammans omkr. 200 (bl. a. 2 svenska).
R. G.
B. Boktryckarkonstens teknik. I vidsträckt mening
omfattar boktryckarkonsten tvä, hufvudgrenar:
stilgjutningen (se d. o.) och själfva boktrycket,
som i sin ordning omfattar två hufvuddelar:
sättningen (boktryckstypernas ordnande till ord
och meningar) och tryckningen (den ordnade satsens
mångfaldigande). Typerna, stilen, förvaras i med
olika stora fack försedda lådor, kaster, hvilka då de
begagnas hvila på en pulpetlik ställning, regal. För
fasthållande af manuskriptet, det skrifna eller
tryckta, hvarefter sättningen skall ske, användes en
tenakel, hvilken under sättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
