Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bollerup - Bollhus - Bollinger, Otto - Bollnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än 1 mill. kr., och 1902 inköptes B. af institutets
styrelse, som tillträdde godset 14 mars 1904. –
Enligt donators föreskrift skall på B. inrättas ett
landtbruksinstitut med uppgift att lämna praktisk
undervisning i landthushållning, hvarjämte B. skall
tjäna länet som afvelscentrum för nötboskap och
vagnshästar samt blifva en försöksgård. Institutets
organisation är likväl ännu ej fastställd. Till
institutet hör en jordareal af 1,750 har, hvaraf
830 äro utarrenderade, omkr. 250 upptagas af beten,
skogsmark och impedimenter samt 670 användas för eget
bruk, fördelade på två gårdar.
Bollhus, en för bollspel i äldre tider särskildt
inrättad byggnad. Sådana började på 1300-talet
uppföras vid slotten i Italien och Frankrike, och
man spelade i dessa byggnader det ädla tennis (se
Bollspel, sp. 1025). Under 1500- och 1600-talen
egde nästan hvarje stor stad bollhus; i Paris funnos
icke mindre än 300 sådana. När tennisspelet sedan
utträngdes af biljard, som Ludvig XIV bragte på modet,
blefvo många bollhus nedrifna eller förvandlade till
teatrar. Ännu finnes ett bollhus i Paris, uppfördt
1862 under Napoleon III, i Tuileries-trädgården.
Bollhuset (Le jeu de paume) i Versailles,
beläget i stadens södra del, ej långt ifrån
slottet, blef ryktbart genom det sammanträde, som
nationalförsamlingen där höll 20 juni 1789, sedan
det vägrats densamma tillträde till det vanliga
samlingsrummet. Församlingens medlemmar svuro vid
detta tillfälle den ödesdigra eden (le serment du
jeu de paume) att icke åtskiljas, förrän de gifvit
konungariket en författning.
<image>
Eden i Bollhuset i Versailles.
Stockholm hade förr två bollhus, belägna helt nära
hvarandra på södra sidan af nuv. Slottsbacken.
Ett godt stycke ute på densamma, där då var en
inhägnad kunglig trädgård, låg det äldre af dessa,
Stora bollhuset, ett enkelt stenhus med tegeltak;
det byggdes 1627, började att tidtals användas
till teaterföreställningar under de första åren af
1660-talet, inreddes till riktig teater 1699 och
kallades därefter äfven "Nya bollhuset" samt var
1737–53 hemvist för "Kongl. svenska skådeplatsen",
1754–71 för en fransk teatertrupp, 1773–82
(efter en grundlig renovation) för "Den svenska
operateatern" och 1783–92 för Monvels franska trupp
jämte "K. svenska dramatiska teatern", hvarefter huset
1792 nedrefs (jfr Stockholms teatrar). Tvärtemot hvad
som länge allmänt antagits, bar Stora bollhuset aldrig
namn efter den s. k.
Lejonkulan; denna låg i vallgrafven vid gamla
slottets södra sida, inreddes på 1660-talet till
teater och torde ha förstörts vid slottsbranden
1697. Lilla bollhuset, som uppfördes bakom och
söder om det stora mellan åren 1648 och 1653 samt
knappast någonsin torde ha begagnats till sceniska
föreställningar, är sedan 1725 finska församlingens
kyrka. – Redan den idrottsälskande Erik XIV
lät uppföra ett bollhus i Stockholm, men ovisst
är, hvar detta varit beläget. Jfr J. Flodmark,
"Bollhusen och Lejonkulan i Stockholm" (1897).
E. F–t.
Bollinger, Otto, tysk läkare, f. 1843 i Altenkirchen,
Rheinpfalz, blef 1867 med. doktor och 1880 professor i
allmän patologi och patologisk anatomi i München samt
föreståndare för patologiska institutet därstädes. Han
uppsatte 1875 tillsammans med L. Franck "Deutsche
zeitschrift für thiermedicin und vergleichende
pathologie" och utger sedan 1889 Arbeiten aus dem
pathologischen institut in München.
Bollnäs, socken i Gäfleborgs län, Södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
