Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomansson, Karl August - Bomare [båmar], fransk lexikograf. Se Valmont de Bomare - Bomarea - Bomarsund - Bomb - Bomba - Bombacaceæ - Bombaj - Bombala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1858 licentiat och 1862 docent i historia
vid universitetet i Hälsingfors. Sedan 1853
fäst vid dåv. senatsarkivet, från 1862 såsom
t. f. arkivarie, har han hufvudsaklig förtjänst om
dess utveckling till ett modernt statsarkiv och
blef 1870 dess förste arkivarie. 1883 fick han
afsked i följd af ögonsjukdom. B:s historiska
arbeten behandla bl. a. Ålands fornminnen
(1858) samt Hertig Johan och hans tid (1862).
T. C.
Bomare [båmar], fransk lexikograf. Se Valmont
de Bomare.
Bomarea Mirb., bot., växtsläkte af
fam. Amaryllidaceæ, skildt från Alstroemtria genom
slingrande stjälk. De flesta arterna, af hvilka
många hafva praktfulla blommor och därför odlas
i växthus, förekomma på Anderna. De på stärkelse
rika rötterna ätas. Några arter, t. ex. B. Salsilla
Mirb., lämnn ett surrogat för sarsaparill. Fröna
äro giftiga och användas i städerna i hemlandet
till förgiftning af hundar ("veneno de perro").
G. L-m.
Bomarsund, kasematteradt fäste på Åland, anlagdt
af ryssarna någon tid efter öns eröfring. Under
Krimkriget anfölls det af en engelsk flotta, som
förde den franska divisionen Baraguay-d’Hilliers
ombord. 8 aug. 1854 landstego trupperna på
tre ställen och inneslöto genast fästet. 10
s. m. öppnades elden, och sedan de båda tornen
gifvit sig, måste hufvudfästet 16 s. m. dagtinga,
då befälhafvaren, general Bodisco, och något
mera än 2,000 man blefvo fångar. Eröfrarna
sprängde fästet. Genom freden i Paris 1856
förband sig Ryssland att icke hafva någon befäst
punkt eller några militära etablissemang på Åland
C. O. N.
Panorama af Bomarsund, tre dagar efter bombarderingen.
Bomb. 1. Krigsv. En ihålig, rund kastkropp,
som är afsedd att sprida förödelse vare sig genom
sprängning eller antändning. – Sprängbomben springer
i bitar, när sprängladdningen öfvergår till gasform,
och användes antingen mot lefvande föremål eller mot
fasta. På sprängbomben finnes blott ett enda hål,
genom hvilket sprängladdningen införes, hvarefter ett
brandrör insättes, genom hvilket sprängladdningen
antändes. – Brandbomben fylles med brandsats och
har två eller flera hål, genom hvilka lågan från
den antända brandsatsen skall slå ut. Brandsatsen
antändes af den krutgas, som utvecklas vid eldvapnets
affyrande. – Bomberna kommo ur bruk, då spetskulor
infördes. I Österrike-Ungern användes dock benämningen
bomb ("bombe") ännu i dag för att beteckna moderna
granater af grof kaliber. G. af Wdt.
Bombkanonernas införande på örlogsflottorna
utgjorde en af de förnämsta anledningarna till
pansarfartygens uppkomst. Den förödande verkan,
som ryska Svartahafsflottans bomber utöfvade på en
turkisk eskader utanför Sinope 30 nov. 1853, hvarvid
den senare inom några få minuter sköts i brand,
kan sägas hafva gifvit dödsdomen åt "ekvallarna".
H. W–l.
Bomb är äfven i allmänhet benämning på hvarje
med sprängämne fylld kastkropp. Vid attentat af
anarkister, revolutionärer och våldsverkare hafva
bomber af växlande, ofta mycket primitiv konstruktion
kommit mycket till användning i senaste tid. Jfr
Helvetesmaskin.
2. Geol. Vulkaniska bomber kallas de vanligen runda
eller äggformiga stycken eller bollar af stelnad
lava, hvilka – jämte mindre, ärt- och bönstora bitar
(lapilli eller rapilli) samt fint, slaggartadt stoft
(vulkanisk aska) – vanligen betäcka vulkanernas
sidosluttningar. De bildas därigenom att den mängd
af smälta lavastycken, som vid vulkaniska utbrott
våldsamt uppkastas ur krateröppningen, under sin färd
i luften antaga droppform eller klotform och sedermera
före nedfallandet stelna.
E. E.
Bomba (it.), bomb; öknamn (il re Bomba), som gafs
konung Ferdinand II af Båda Sicilierna med anledning
af Neapels beskjutning i maj 1848 och Messinas
bombardering i sept. s. å.
Bombacaceæ, bot., växtfamilj, nära besläktad med
Malvaceæ. Alla dithörande arter äro träd, som stundom
ega stora, på midten tunnlikt uppsvällda, ofta med
tornar klädda stammar; veden är utomordentligt lätt
och mjuk; bladen ofta fingrade; blommorna mycket
stora; ståndarna klufna mer eller mindre djupt i
flera delar; fröna glatta, men stundom höljda af hår,
som fått teknisk användning och förskaffat vissa
af dessa växter namnet silkesbomullsträd. Bland de
till familjen hörande släktena äro att framhålla
Adansonia, Ceiba, Durio och Ockroma, alla hemma i
tropikerna, de flesta i Amerika, andra i Afrika och
Ostindien. Frukterna af Matisia- och Durio-arter äro
ätliga. Af fröna af Bombax- och Matisia-arter beredes
ett slags chokolad. G. L–m.
Bombaj, rättare Bombay (se d. o.).
Bombala [bå’mbal8], stad i australiska staten Nya
Syd-Wales, 60 km. v. om Twofold-bay. Omkr. 1 .500
inv. I följd af sitt höga läge på sluttningen af
Australalperna har B. ett angenämt klimat och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
