Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bommullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storindustrien har benägenhet att småningom förflytta sig
till råvarans produktionsort. G. A. W.
Man vet icke när bomullsindustrien i Sverige tog sin
början. Den äldsta kända handlingen rörande densamma
är en "relation" öfver tillståndet vid Alingsås’
"manufakturiverkstäder", undertecknad af Jonas Alström
och M. Sweder 6 maj 1738. Redan detta år importerades
bomull till Sverige (12,600 kg.), men dess användande
i någon större skala synes icke hafva börjat förrän
omkr. 1812, emedan förut endast helt små kvantiteter
sökt sig väg hit. Under åren 1738–1800 infördes
nämligen sammanlagdt, enligt officiella källor, knappt
3 mill. kg. Innan spinnmaskiner voro kända i Sverige,
gjordes åtskilliga försök medelst handspånad på de för
spinning af ull- och lingarn afsedda spinnrockarna. En
bland dem, som under denna period drefvo handspånad
i någon större skala, var handlanden och fabrikören i
Stockholm Henrik Bergman (f. 1764, d. 1819), hvilken
införskref bomull och utlämnade den till spånad bland
allmogen, företrädesvis i trakten af Falun. Med tiden
torde han hafva haft ett par hundra spinnrockar i
gång, hvarigenom han blef i tillfälle att förse sin
handelsbod i Stockholm med bomullsgarn. Priset på
detta utgjorde i början 4–6 kr. pr skålp. Äfven
till andra orter spred sig denna slöjd, såsom
till Norrköping, där ett större antal kvinnor
var sysselsatt med handspånad. Men begäret efter
bomullsgarn växte öfver den produktion, som den lilla
spinnrocken kunde åstadkomma, och gaf därför snart
anledning till framkallande af mera ändamålsenliga och
för större produktion tjänliga inrättningar. Sålunda
uppstodo några smärre tillstymmelser till spinnerier
på åtskilliga platser inom landet, såsom Holmens i
Norrköping (som anlades omkr. 1813 och 1815 egde 96
spindlar, drifna af vattenkraft). Detta spinneri synes
hafva upphört på 1830-talet. Nuvarande Holmens bruks-
och fabriksaktiebolags bomullsspinneri och väfveri
anlades 1855 och eger 1905 29,108 spindlar samt
sysselsätter 574 arbetare (tillverkningen under 1904
var 786,375 kg. garn och 404,383 kg. väfnader). Bland
de äldsta bomullsspinnerierna voro vidare Tvetabergs
nära Södertälje och Tidedals vid Tidan i Ransbergs
socken. Att dessa voro helt obetydliga framgår däraf
att vid Tvetaberg sysselsattes 1824 9 arbeterskor,
som tillverkade 3,555 skålp. garn och 2,352 alnar
lärft till ett värde af 6,100 rdr, och att vid Tidedal
några år senare tillverkades 4,500 skålp. garn årligen
af 15 arbetare och 2,000 alnar parkum af kringboende
kvinnfolk. Det första egentliga bomullsspinneriet,
som med framgång arbetade i Sverige, var Kullens
i Lerums socken, Älfsborgs län, hvilket anlades
1805 af Fr. Hummel (d. 1809) och utvidgades af
hans brorson H. V. Hummel, så att det 1814 hade
omkr. 2,000 spindlar. Alla maskiner för spinneriets
behof tillverkades på stället af föreståndaren
C. H. Strimberg (utförsel af maskiner från England,
bomullsindustriens egentliga hemland, var förbjuden
ända till 1842, och det var förenadt med stora
svårigheter för en främling att få tillträde till ett
spinneri). Spinneriet, med hvilket förenades äfven
väfveri och färgeri, egde bestånd till 1846, då det
nedbrann. Det hade då fått ett halft tjog medtäflare,
nämligen Sjuntorps i Fors socken, Älfsborgs län
(anlagdt 1814), Mariedals i Mölndals by (anl. 1826
–27), Anderstorp (anl. 1829–30), Rosendals (anl.
1831, nedbrann efter få år; Rosendals fabrikers
aktiebolag stiftades år 1856), Strömma nära Karlshamn
(1831–33), Jonsereds (1833), Näs i Skallsjö socken,
Älfsborgs län (1833–34), Trollhättans (anl. 1841
–42), Hargs vid Nyköping (som anlades 1842–43 efter
det i Stadsgården i Stockholm, hvilket kort förut
nedbrunnit), Åby vid Norrköping (anl. 1845–46),
Kopparhammarens, numera Bergs bolags i Norrköping
(anl. 1846–47). Antalet vid dessa fabriker
sysselsatta arbetare var 1846 1,728, af hvilka
650 under 18 år; tillverkningen uppgick till 1,24
mill. kg. med ett värde af 2,381,400 kr. Enligt
kommerskollegiets berättelse funnos år 1902 i Sverige
29 bomullsspinnerier med sammanlagdt 410,637 spindlar
och sysselsättande 5,915 arbetare; de tillverkade
15,266,967 kg. garn med ett värde af 20,402,374
kr. Af spinnerierna befunno sig 3 i Norrköping, 3 i
Malmö, 2 i Göteborg, 2 i Borås samt 1 i hvardera af
städerna Stockholm, Nyköping, Uddevalla och Gäfle;
15 bomullsspinnerier voro belägna å landsbygden, däraf
6 i Älfsborgs län och 5 i Göteborgs och Bohus län.
Tillverkningen af bomullsväfnader drefs länge som
hemslöjd i hela vårt land, innan några väfverier
anlagts, men mest storartadt i de sju södra häradena
af Älfsborgs län ("knallebygden"), där hemslöjden
haft gamla anor, och den täflade där snart med och
öfverflyglade till slut tillverkningen af linne-
och ylleväfnader. Enligt afgifna förteckningar
öfver de i städerna Borås och Ulricehamn afstämplade
tillverkningar förfärdigades 1830 i dessa 7 härad
558,000 m. bomullsväf, 357,500 m. linneväf och
omkr. 593,800 m. ylleväf, men 1844 hade tillverkningen
af bomullsväf mer än sjudubblats och uppgick till 4
mill. m. (af linne- och ylleväf däremot endast 0,89
mill.); 1858 tillverkades i hela länet som husslöjd
8 mill. m. bomullsväf. Efter det amerikanska krigets
slut (1866) funnos 16 mekaniska väfverier i landet
med en uppgifven tillverkning af 9,4 mill. m. till ett
värde af 5,6 mill. kr. 1893 hade antalet stigit till
24 med en personal af 3,529 (72,8 proc. kvinnor),
en tillverkning af 29,5 mill. m. jämte 1,94
mill. kg. diverse bomullsväfnader till ett sammanlagdt
värde af 11,7 mill. kr.
1902 funnos i Sverige enligt kommerskollegiets
berättelse 43 bomullsväfverier med sammanlagdt
9,632 väfstolar och sysselsättande 6,008 arbetare;
de tillverkade 9,223,585 kg. väfnader med ett värde
af 20,802,806 kronor. Af väfverierna voro 10 belägna
i Borås, 3 i Norrköping, 3 i Göteborg, 2 i Malmö,
1 i hvardera af städerna Stockholm, Landskrona,
Halmstad, Uddevalla, Alingsås, Säter och Gäfle samt 18
å landsbygden, däraf 8 i Älfsborgs och 6 i Göteborgs
och Bohus län.
Till Sverige infördes 1902: värde
18,044,095 kg. bomull............... 13,172,683 kr.
1,329,735 » bomullsgarn......... 2,032,537 »
322,079 » bomullstråd......... 2,496,112 »
1,632,694 » bomullsväfnader 6,213,213 »
Samma år utfördes:
425,684 kg. bomullsgarn......... 577,868 »
161,900 » bomullsväfnader ... 649,903 »
(G. A. W.)
Vanligen befrias bomullen redan på produktionsstället
från frön och orenlighet; därvid begagnas
s. k. egrenermaskiner (se d. o.). Efter en primitiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
