Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bongo - Bon gré, mal gré - Bonham - Bonheur [bånör], Marie Rosalie - Bonhomie - Bonhomme - Boni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
getter af två slag, hundar och höns. Jakt och
fiske idkas. Då Kartumhandlarna först kommo till
bongolandet, bodde folket i stora, af höga palissader
omgifna byar; nu stå boningarna mera spridda. Hyddorna
anläggas gärna under ett stort träd, äro försedda
med kägellikt tak och med så liten ingång, att man
måste krypa därigenom. Bongoerna smälta järnmalm
och tillverka af järn lansspetsar och spadar till
afsalu samt hvarjehanda annat smide för eget
behof. Därjämte förfärdiga de vackra träarbeten,
såsom stolar, klubbor, tråg att pressa olja i,
slagor för tröskning, mortlar, i hvilka säden
krossas. Kartumköpmännen funno i bongobyarna ofta
hela rader af träfigurer uppställda vid palissadens
ingång såsom port eller framför de äldstes hyddor. Man
ville med dem hedra minnet af framstående medlemmar
af samhället. Schweinfurth såg
vid en byhöfdings graf honom själf, hans hustru och
barn afbildade i form af en rad träklossar med groft
utskurna ansikten. Dylika figurer erinra om liknande
hos dorei-papua på Nya Guinea. Bongoerna älska
musik och hafva flera olika musikinstrument. Männen
hafva högst tre hustrur, som de köpa af deras
föräldrar. De döde begrafvas i hukande ställning,
männen med ansiktet mot n., kvinnorna vända åt
s. öfver grafven uppkastas en stenhög, omkring
densamma nedslås pålar. Folkets religiösa idéer
äro föga utvecklade. Med loma betecknar man såväl
ödet som ett högsta väsende, om hvilket senare man
har ett mycket obestämdt begrepp. Onda andar, som
hålla till i skogarnas dunkel, spela en stor roll;
tron på häxor är vida utbredd, och häxprocesser äro
mycket vanliga, hvarför man ock sällan finner gammalt
folk. Schweinfurth beräknade 1871 bongofolket till
100,000 pers. Jfr G. Schweinfurth, "Im herzen von
Afrika" (1878).
Bon gré, mal gré [bå-], fr., med eller mot ens vilja.
Bonham [bå;n9m]. 1. En af Marshallöarna. Se
Jaluit. – 2. Stad i nordamerikanska staten Texas. 5,042
inv. (1900).
Bonheur [banor], Marie Rosalie, kallad Rosa,
fransk djurmålarinna, f. 22 mars 1822 i Bordeaux,
där hon fick sin första undervisning af sin fader,
djurmålaren Raimond B. Hon uppträdde första
gången 1841, och sedan hon 1849 utställt Labourage
nivernais ("Nivernskt jordbruk"; Luxembourg),
anförtroddes åt henne ledningen af den stora
teckningsskolan för flickor i Paris. Sitt europeiska
rykte grundlade hon 1853 med Hästmarknad (i Londons
nationalgalleri). Hennes Höbärgning (1855) närmar sig
landskapet, hvilket hon också i sina senare taflor
mera än förut
behandlat i sammanhang med djurvärlden. Rosa B:s
råstyrka ligger emellertid i djurfiguren, som hon
framställer realistiskt, utan spår af idealiserande
eller poetisk uppfattning. I teckningens kraft och
säkerhet kan hon upptaga täflan med sina manlige
yrkesbröder, men i stämningsfullhet hann hon icke upp
Troyon. Efter Angelika Kauffmann och fru Lebrun har
ingen kvinna så som Rosa B. häfdat sitt köns plats
i konsthistorien. Död 26 maj 1899 vid Fontainebleau,
där ett monument restes 1901. Jfr Roger-Milès, "Rosa
B., sa vie, son oeuvre" (1900). – Äfven hennes syskon
voro konstnärer: François Auguste B., f. 1824,
d. 1884, landskaps- och djurmålare, Jules
Isidore B., f. 1827, djurskulptör, och J uliette B.,
gift Peyrol, f. 1830, d. 1891, blomster-,
frukt- och djurmålarinna.
Rosa Bonheurs ateljé.
(G-g N.)
Bonhomie fbånnåmi], fr., godmodighet, god-hjärtenhet,
enfald. Jfr Bonhomme.
Bonhomme [bånnå’m], fr. (af bon, god, och homme,
människa), godhjärtad människa, hedersman; beskedlig
stackare; skämtsam benämning på franska nationen,
äfven kallad "Jacques bon homme".
Boni (Bone), under nederländsk öfverhöghet
stående furstendöme i mellersta delen af Celebes’
södra halfö, vid Boniviken, omfattar 6,750 kvkm. med
70,000 inv., hufvudsakligen bugi. Dessa hafva endast
motvilligt erkänt holländarnas öfverhöghet och gjort
flera försök att göra sig fria, senast ett 1858
–59, hvilket slutade med staden B:s eröfring och
furstinnans afsättning (liksom annanstädes, på Celebes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
