Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borneo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det icke lätt att intränga i ön, hvars inre icke
heller är synnerligen kändt. Ett föga bekant berg
drager sig från norra spetsen åt sydväst, utsändande
armar åt ö. och v. Den högsta toppen anses vara
granitberget Kini Balu (4,175 m.), i norra delen
af ön. Mellan bergen ligger i det inre ett högland,
som anses i medeltal stiga till 2,000 m. ö. h. B. är
utomordentligt rikt på floder. De betydligaste
äro: på västra kusten Baram, Rejang och Kapoewas,
öns största flod, på södra kusten Barito och på
den östra Mahakam eller Koetei. Alla vattendragen
öfversvämma under regntiden och bilda i regel deltan
vid sina mynningar. På sjöar är ön fattig, men har
många vidsträckta träskområden, det största Loewar,
som af vattnas genom Kapoewas.
Sultanens af Koetei palats.
Till sin geologiska byggnad består B. mest
af kristalliniska skiffrar, granit och diorit,
devoniska skiffrar och sandsten, karbonisk kalksten
och sandsten. Dessutom förekomma vidsträckta
kritaflagringar samt tertiärbildningar, rika
på brunkol, och kvartära lager i sänkorna mellan
bergen. Vulkaniska bildningar (andesit, basalt, tuff)
finnas blott i ringa mängd i nordvästra B., där man
träffat några små slocknade vulkaner. Af betydelse
för öns framtid
blir säkert förekomsten af kol och ädla metaller. De
förra finnas i mängd i Brunei, Sarawak, Sabah, på ön
Labuan och flerstädes; de äro antingen paleozoiska
stenkol eller mesozoiska (såsom de skånska) eller
brunkol från yngre tertiärperioden. Guld träffas i
västra Borneo och vid Martapoera och Pasir i s. ö.,
i regel tillsammans med platina. Det är mest kineser,
som mot särskild skatt bearbeta guldkvartsgångarna och
vaska guld ur flodernas sand. Årliga guldproduktionen
stiger till 2,9 mill. kr. Diamanter, som anses
vara de vackraste i världen, finnas i väster, i
Landakdistriktet, vid Sangan samt vid Martapoera. I
öns södra del finnes i riklig mängd ett förträffligt
järn, i den nordvästra stora förråd af antimon
(från Sarawak utföras årligen 3,000 ton). Af andra
metaller må nämnas silfver, kvicksilfver, koppar,
cinnober, bly, mangan och zink. Dessutom får man där
salt och petroleum. – Klimatet är, trots öns läge
under ekvatorn, ej så tryckande hett och till och med
sundare än man kunde vänta. Norra hälften har under
sommaren sydvästmonsun, under vintern nordöstpassad,
den södra delen har nordvästmonsun på sommaren
och sydöstpassad på vintern. Monsuntiderna äro de
egentliga
regntiderna, ehuru regn äfven faller på andra tider året
om. Regnmängden är omkr. 2,000 mm. i medeltal, ehuru
på några ställen ända till 3,000 mm. Temperaturen är
mycket jämn: i Bandjermasin, nära södra kusten, är
årsmedeltemperaturen 27,1°, den varmaste månaden (maj)
har 27,7°, den kallaste (december) 26,7°. I Sandakan,
på norra kusten, har maj 27,1° och december 25,8°
i medeltal. Årsmedium är där 26,4°.
B:s flora är utomordentligt yppig både på former och
individer. På Kini Balu når den tropiska floran till
2,000 m., därofvan följa alpina buskar till öfver
3,000 m. höjd, medan berget högre upp är naket eller
betäckt blott med enstaka växter. Af B:s växter må
anföras: betelnötpalmen, sagopalmen, dvärgpalmen,
palmlianer (Calamus rotang], mangroveträdet
och bambuväxter. Till skogarnas jättar höra
rasamalaträdet (Altingia excelsa) genom sin höjd
och brödfruktträdet (Artocarpus incisa) genom sitt
omfång. Karakteristiska äro Borneo-kamferträdet
(Dryobalanops camphora) och de märkvärdiga köttätande
"kannväxterna" (af nat. fam. Nepentheae), af hvilka
det finnes 20 arter. – Faunan liknar mycket Sumatras
och Malakkas. Bland dess egendomligheter märkas
orangutangen, som blott finnes där och på Sumatra,
gibbonapan, näsapan (<iu>Nasalis larvatus</i>), halfapan
koboldmaki eller spökapan (Tarsius spectrum). Bland
rofdjur saknas tigern, men i stället finnes
ett annat kattdjur, Felis macroscelis, mampolon
(Cynogale Bennettii) och den malajiska björnen (Ursus
malayanus). Af växtätare märkas elefanten (dock
förneka somliga hans förekomst på B.), rhinoceros,
tapiren, flera svin- och hjortarter, bland de senare
den dvärgartade myskhjorten (Tragulus). Fågelfaunan
är rik liksom på alla de malajiska öarna. Reptilier
och amfibier äro i regel desamma, som träffas på
kontinenten; ett egendomligt släkte är flyggrodan
(Rhacophorus Reinwardtii). Insektfaunan är en
af de rikaste och mest färgprunkande på jorden;
landtmolluskerna utmärkas genom sin storlek och
formrikedom.
Befolkningen beräknas till 1,737,000
personer. Urinvånare äro de hedniske dajakerna,
af malajisk ras, nu undanträngda till det inre af
andra malajstammar, som senare inflyttat och äro
muhammedaner. Dessa hafva vid kusten grundat en
mängd mindre och större stater under egna furstar,
såsom på nordkusten Brunei, på västkusten Sambas,
Pontianak, Mempawah, Matan, Landak, Soekadana, på
sydkusten Bandjermasin m. fl. Andra riken bildades
på östkusten af de likaledes muhammedanske bugi
(30–35 tusen), bl. a. Koetei. Af alla dessa stater,
hvilka gjorde sig fruktade genom sitt djärfva
sjöröfveri, har endast det betydligt sammankrympta
sultanatet Brunei (se d. o.) bibehållit sig. På
B. finnas omkr. 50,000 kineser, som äro köpmän,
men företrädesvis guldvaskare i de europeiska
besittningarna. Dessutom bo där omkr. 1,000 araber
och 1,200 européer. Portugiserna upptäckte ön 1521
och knöto handelsförbindelser, men undanträngdes
af holländarna, hvilka ankommo dit i början af
1600-talet. Dessa sökte först grunda kolonier på
västkusten, liksom engelsmännen på sydkusten, där de
vid Bandjermasin hade en viktig koloni i slutet på
1600-talet. Engelsmännen undanträngdes dock snart af
holländarna, hvilka småningom blifvit den härskande
makten och nu ega ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
