Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bosse, Robert - Bosse, 1. Dagmar - Bosse, 2. Harriet Sofie - Bosse du dromedaire - Bosselera, konstt. Se Bosse - Bossera, konstt. Se Bosse - Bossi, Giuseppe Carlo Antonio, baron de - Bossi, Giuseppe - Bossi, Enrico Marco - Bosson, Jösse - Bosson, Trued - Boss puzzle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i utarbetandet af de socialpolitiska lagarna
samt i deras försvarande inom riksdagen. 1890
blef han statssekreterare i statsrådet samt 1891
i riksjustitiedepartementet, i hvilken egenskap
han var ordförande i kommissionen för utarbetandet
af en civil lagbok för Tyska riket. Från 23 mars
1892 till 4 sept. 1899 var han undervisnings-
och kultusminister. Död 1901. B. utgaf flera
skrifter, bl. a. Grundzüge konservativer politik
(1868). 1882–92 utgaf han "Monatsschrift für
deutsche beamte". Under de sista åren var
han medarbetare i tidningen "Grenzboten".
J. F. N.
Bosse. 1. Dagmar B., sångerska. Se Möller. –
2. Harriet Sofie B., den föregåendes syster,
skådespelerska, f. 19 febr. 1878 i Kristiania,
af norska föräldrar, studerade tre år vid
musikkonservatoriet i Stockholm samt tillegnade
sig då under fru B. Tammelins ledning ett rent
svenskt uttal. 1896–98 uppträdde hon med framgång på
centralteatern i Kristiania, idkade därefter sceniska
studier i Köpenhamn och Paris samt debuterade 1899 som
Loyse i "Gringoire" på Dramatiska teatern i Stockholm
och har sedan dess varit anställd vid denna scen,
bland hvars förnämsta krafter hon rätt snart intog en
plats. Hon ingick 1901 med författaren Aug. Strindberg
ett äktenskap, som upplöstes genom skilsmässa
1904. Under hösten s. å. gaf hon ett längre gästspel
i Hälsingfors. – Fru B. är i sina sceniska skapelser
frisk, naturlig, behagfull och intelligent, hon eger
ett ovanligt utveckladt sinne för det konstnärliga och
kan ingjuta temperamentets styrka såväl i skalkaktiga
som i enkelt rörande karaktärsframställningar. Hennes
diktion är särdeles klar och stämman välljudande. Till
hennes mer betydande roller äro att räkna Puck i
"Midsommarnattsdrömmen", Anna i "Första fiolen",
Julia i "Romeo, och Julia", Hedvig i "Vildanden",
Damen i "Till Damaskus", Biskra i "Samum", Jolantha i
"Kung Renés dotter", Klärchen i "Egmont", Isotta i
"En veneziansk komedi", llka Etvos i "Krig i fred"
och Françoise i "Skyltdockan".
Bosse du dromedaire [båss dy dråmdär], fr., egentligen
"dromedarpuckel"; ett föga vanligt namn på Mont Blancs
högsta spets, 4,810 m. ö. h.
Bosselera, konstt. Se Bosse.
Bossera, konstt. Se Bosse.
Bossi, Giuseppe Carlo Antonio, baron de B., italiensk
lyrisk skald, f. 1758, d. 1823, författade ett stort
antal hjältedikter och oden öfver revolutionstidens
händelser och män. Hans samlade skaldestycken utkommo
i Paris 1799–1801 (ny uppl., London 1816),.
Bossi, Domenico, italiensk miniatyrmålare, f. 1765,
vistades 1796–1812 i Stockholm, där han 1798 vardt
ledamot af konstakademien. Hans miniatyrporträtt
utmärkas af en sträng och smakfull teckning,
fin uppfattning och en färg, som oaktadt sin
benägenhet för rödbrunt och sepia verkar kraftigt
och behagligt. Från Stockholm torde han hafva
begifvit sig till Petersburg, hvarest han målade den
kejserliga familjen. Hans senare lefnad, som mest
förflöt i Tyskland, är föga känd, och vid sin död,
1853, var han glömd. 1828 sålde B. (från Wien) till
excellensen G. Trolle-Bonde en samling af 20 taflor,
hvilka nu förvaras å Säfstaholm. Sedan dess uppbar
han af excellensen en lifstidsränta. Ett af honom på
pergament måladt miniatyrporträtt af
excellensen grefve C. H. Posse (1799) finnes i
Stockholms nationalmuseum.
Bossi, Giuseppe, italiensk målare och skriftställare,
f. 1777, var en tid sekreterare vid konstakademien
i Milano och dog därstädes 1815. På uppdrag
af vicekonungen Eugène tog han af Lionardo da
Vincis Nattvard en förträfflig kopia, hvilken sedan
öfverfördes i mosaik af Raffaelli. Såsom lärd gjorde
han sig känd dels genom sina vetenskapliga samlingar,
dels genom praktverket Sul cenacolo di Lionardo da
Vinci (1810) och genom sin medverkan vid utgifvandet
af Vasaris "Vite de’ piu eccellenti architetti,
pittori e scultori".
Bossi, Enrico Marco, italiensk tonsättare, f. 1861,
var elev i Milanos konservatorium 1873–81, därefter
organist i Como, konservatorielärare i Neapel,
konservatoriedirektör i Venezia (1895–1902) och
slutligen direktör för Liceo musicale i Bologna. B. är
en framstående orgelspelare, har för orgel komponerat
bl. a. en Symfonisk konsert med orkester samt
jämte Tebaldini utgifvit en skola för det moderna
orgelspelet (1893). Hans många kompositioner i öfrigt
bestå i diverse instrumentalstycken, operor m. m. Sin
egentliga berömmelse vann B. genom sina kantatverk,
Höga visan ("Canticum canticorum") och Förlorade
paradiset, hvilka ställa honom i främsta ledet bland
samtidens italienske kompositörer. A. L.
Bosson, Jösse, Tord Bondes baneman. Se Bonde (Tord).
Bosson, Trued, teologisk skriftställare, f. 9
dec. 1833 i Norra Sandby socken, Kristianstads län,
son af bonden Bo Olsson, blef student i Lund 1854,
filos. doktor 1859 och kollega vid Karlshamns allmänna
läroverk 1860. B. var folkskoleinspektör i Lunds
stift 1874–81. Sedan han 1884 aflagt teologiska
examina och prästvigts, utnämndes han 1886 till
kyrkoherde i Källstorp, Lunds stift, och 1895 till
kontraktsprost. B. har öfversatt "Biografiska skizzer"
af Macaulay (3 bd, 1869–72) och skrifvit bl. a. Den
religiösa individualismen, sådan den framträder
hos A. Vinet (1886) samt Albrecht Ritschls teologi
i dess sammanhang framställd och granskad (1895),
hvilket arbete "öfverträffar en stor del, kanske
största delen af den litteratur, som utlandet har
att bjuda på öfver denna mångomtalade teologi".
Boss puzzle [bå’s pa’ål], eng., eg. yppersta rebus;
ett läggspel, som består däri, att femton med 1-15
numrerade brickor, som huller om buller uppställts på
16 rutor, infattade i en kvadratformig ram eller låda,
bringas i riktig talföljd därigenom att en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
