Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bostadsband - Bostadsboställen. Se Boställen - Bostadsbrist. Se Arbetarbostäder - Bostadsfrågan. Se Arbetarbostäder och Bostadsinspektion - Bostadsförening. Se Arbetarbostäder och Building societies - Bostadsinspektion - Bostadskasematt, fortif. Se Kasematt - Bostandsji - Bo Stenson, riksråd. Se Natt och Dag - Bostocks sjukdom. SE Höfeber - Boston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bostadsband, förv., dels den inskränkning i
den personliga friheten, som en efter utståndet
tvångsarbete frigifven lösdrifvare får vidkännas,
i det han är pliktig att ofördröjligen begifva
sig till den ort, dit han förpassats, och därefter
under två års tid icke får utan särskildt tillstånd
uppehålla sig utom kommunen (jfr lag ang. lösdrifvares
behandling 12 juni 1885); dels (äfven kalladt
"bostadsstreck") den bestämmelsen att en medborgare,
för att vara politiskt röstberättigad på en ort, måste
sedan viss tid varit bosatt eller mantalsskrifven
därstädes.
Bostadsboställen. Se Boställen.
Bostadsbrist. Se Arbetarbostäder.
Bostadsfrågan. Se Arbetarbostäder och
Bostadsinspektion.
Bostadsförening. Se Arbetarbostäder och Building
societies.
Bostadsinspektion, den uppsikt, som staten och
kommunen utöfva för att öfvervaka dels byggandet af
nya boningshus, dels förhållandena i redan befintliga
bostäder. I det senare afseendet utfärdas föreskrifter
om ljus, ventilation, snygghet m. m., viss luftrymd
och golfyta per individ bestämmas, inneboendesystemet
ordnas, könens åtskiljande från en viss ålder påbjudes
o. s. v. Bostadsinspektionens hemland är England,
där den skapades genom en lag af lord Shaftesbury
(se Cooper, A. A., 7:e earl of Shaftesbury) 1851;
sedan dess har den varit i oafbruten utveckling i sitt
hemland och regleras nu förnämligast af tre lagar
från 1890 och 1891. Bland öfriga europeiska länder,
som småningom erhållit en modern bostadsinspektion,
böra nämnas Holland (1901), Belgien (1889), Frankrike
(effektivt först 1902), Norge (1896 och 1897) samt
flera tyska stater och städer (särskildt Strassburg
och sedan 1898 Hamburg). – Inspektionen fördelas
vanligen på en hierarki af myndigheter, öfverst stå
vissa statens ämbetsverk, för kontroll öfver det hela
– behöflig i synnerhet då kommunalstyrelsen står under
fastighetsegarnas inflytande – och som sista instans;
men den egentliga inspektionen utöfvas merendels af
de kommunala myndigheterna. En kommunal, olönad nämnd,
i kontakt med de klasser, som beröras af inspektionen,
torde i allmänhet ha ledningen; men under denna står
i allmänhet en större eller mindre stab af (manliga
och kvinnliga) aflönade tjänstemän, som i de högre
graderna vanligen äro vetenskapligt utbildade (läkare
och tekniker), medan de lägre med fördel kunna tagas
ur arbetsklassen. Sådan är ordningen i England, där
det upprättats särskilda utbildningsanstalter för
bostads- och yrkesinspektörer; inspektionspersonalen
är där mycket betydande, t. ex. 1898 funnos 256
"sanitary inspectors" i London och 1,822 i hela
landet. I Tyskland utöfvar polisen flerstädes
en stor del af kontrollen, medan man på andra
ställen (t. ex. i Hamburg och i Belgien) lagt
alltsammans i olönade personers händer. I Sverige ha
hälsovårdsnämnd i stad och kommunalnämnd på landet
tämligen vidsträckta befogenheter, men särskilda
inspektörer saknas fullständigt.
Bostadsinspektionens representanter måste för en
effektiv kontroll ha tillträde till bostäder alla
tider på dagen och helst äfven nattetid. Inspektionen
måste ske regelbundet och systematiskt, så att
goda bostäder ej få tillfälle att försämras. De
olika myndigheterna (stundom domstol) ha att efter
granskning ge råd eller
befallningar om förbättringar samt eventuellt att
stänga husen, tills förbättring skett, och ålägga den
skyldige (vare sig det är värden eller hyresgästen)
böter vid försummelse; sista utvägen är husets
rifning och grundens expropriation. Arbetarhotell
och andra byggnader, där missbruk antagas florera
i ovanligt hög grad, böra underkastas särskilda
regler, granskas före öppnandet och inregistreras;
allt detta eger rum i England och till vissa delar
äfven annorstädes, t. ex. i Stockholm. Genom att skapa
kännedom om förhållandena och äfven ställa dem under
aflmänna opinionens dom, kan bostadsinspektionen
ofta framkalla stora förbättringar utan att alls
behöfva ingripa. Å andra sidan visar det sig på många
ställen, att bostadsbristen lägger oöfverstigliga
hinder i vägen för tillämpningen af aldrig så goda
föreskrifter. Se vidare Arbetarbostäder. – Litt.:
S. Lysander, "Tillsyn öfver bostäder, enligt svenska
och några utländska lagbestämmelser" (Hygiea 1903),
och Raphael, "Bostadsfrågan" (1903), med där citerade
arbeten. E. Hkr.
Bostadskasematt, fortif. Se Kasematt.
Bostandsji (pers.-turk.), egentl, trädgårdsvaktare;
ett slags skyddsvakt vid sultanens hof, ursprungligen
organiserad af Sulejman I och bestående af seraljens
trädgårdsarbetare. – Bostandsji-basji, bostandsjis
chef.
Bo Stensson, riksråd. Se Natt och Dag.
Bostocks sjukdom. Se Höfeber.
Boston [bå’stn]. 1. Stad (municipal borough) i engelska
grefsk. Lincoln, 8 km. ofvan floden Withams utflöde
i The Wash. 15,667 inv. (1901). B. har flera kyrkor,
däribland en gotisk praktbyggnad, S:t Botholph, med
ett 86 m. högt torn, från 1300-talet. Betydligt fiske
och sjöfart.
2. Hufvudstad i Massachusetts, största staden i Nya
England och en af de äldsta och intressantaste städer
i Förenta staterna, till folkmängden den femte af
unionens städer, men i förhållande till sin folkmängd
den rikaste af alla, ligger vid öfre änden af
Massachusetts bay. Det egentliga B. upptager en halfö
mellan Charles river och den inre delen af nämnda vik,
kallad Boston harbor, där det ursprungligen byggdes
på tre nu nästan försvunna kullar: Beacon, Copp’s
och Fort. Stadsgränserna omfatta äfven East B., på
Noddle’s l. Maverick island, på andra sidan om hamnen,
South B., skildt från gamla staden genom en hafsarm,
Charlestown, på andra sidan om Charles
river, samt förstäderna Brighton i v., Roxbury
(l. B. highlands), West Roxbury och Dorchester
i s. Äfven med städerna Cambridge (se d. o.),
Somerville och Chelsea (se d. o.) är
B. förenadt medelst flera broar öfver Charles och
torde snart upptaga dem inom sitt område. Den gamla
staden är tätt sammanträngd och oregelbunden till
sin anläggning, med smala och krokiga gator. Däremot
utmärka sig de nya stadsdelarna, i synnerhet den
s. k. Back bay, som med otrolig kostnad bildats
genom igenfyllning af flodområdet vid Charles,
genom storartade anläggningar (Back bay park) och
stilfulla byggnader. De förnämsta affärsgatorna
äro Washington street och Tremont street, medan de
vackraste boningshusen ligga vid Commonwealth avenue,
Beacon street, Marlborough street och Mount Vernon
street. Midt i staden ligger den 19 har stora parken
Boston common, redan 1634 reserverad för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
