Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bourgeois, Émile
- Bourgeoisie
- Bourges (stad)
- Bourges, Élémir
- Bourget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
étrangère. I–II</i> (1893 och 1898), ett synnerligen
värdefullt arbete, som behandlar Europas historia
under åren 1660–1830. B. har dessutom utgifvit
"Lettres intimes de J. M. Alberoni adressées au comte
de Rocca" (1892). E. A–t.
Bourgeoisie [borjwasi], fr., borgarklass; de
förmögnare borgarnas klass, kapitalistklassen.
Bourges [borj], hufvudstad i franska depart. Cher
(Berry), vid floderna Aurons och Yèvres
sammanflöde. 42,726 inv. (1901). Staden är säte för
en ärkebiskop (sedan 252), en appellationsdomstol
och befälhafvaren för 8:e armékåren samt har ett
lycée i st. f. det 1469 stiftade universitetet, två
prästseminarier, bibliotek och museum. Tillverkning
af kläde och knifvar. Efter fransk-tyska kriget
1870–71 bestämdes B. att blifva Frankrikes arsenal
och medelpunkt för nationalförsvaret och har därför
fått stora militärtekniska anstalter: kanongjuteri,
tyghus, pyroteknisk skola och artilleriskola. Omkr. 1
km. från staden ligga de stora metallurgiska verken
vid Mazières. I B. föddes finansmannen Jacques Coeur,
hvars hus, det nuv. rådhuset, är ett af Frankrikes
märkligaste borgarhus från 15:e årh. B. har äfven
många andra praktbyggnader från medeltiden, såsom
den gotiska katedralen S:t Etienne, en af Frankrikes
vackraste kyrkor, byggd 1190–1324, kyrkan Notre
Dame m. fl., ärkebiskopliga palatset, det forna
stadshuset. Äfven af de galloromanska samt medeltida
murarna finnas kvarlefvor. – B. kallades fordom
Avaricum och var
 |
|
Rådhuset (f. d. Jacques Coeurs hus) i Bourges.
biturigernas starkaste fästning, men intogs af Caesar
52 f. Kr. Det blef sedan hufvudstad i Aquitania
prima och fick sitt nya namn efter biturigerna. I 5:e
årh. eröfrades det af goterna, 583 af Chilperich af
Neustrien, hvilken brände staden. Under medeltiden var
det hufvudstad i landskapet Berry och berömdt genom
sitt universitet och sin rikedom. I början af Karl
VII:s regering var B. Frankrikes egentliga hufvudstad,
sedan hela norra Frankrike fallit i engelsmännens
händer. På konsiliet i B. 1438
antogs en s. k. pragmatisk sanktion, genom hvilken i
franska kyrkan infördes de reformer, som beslutats
på kyrkomötena i Konstans och Basel (se Pragmatisk
sanktion). Vid samma tid riktade Jacques Coeur, då
Frankrikes finansminister, sin födelsestad genom att
där skapa industri och handel. Ludvig XI stiftade där
ett universitet, som bland sina lärare och studerande
räknade Alciat,
Katedralen i Bourges.
Cujas, Hotman, Calvin, Théodore Beza och prinsarna
af huset Condé. Dessa sista namn angifva den roll
B. spelade i början af reformationstiden. Men
Bartolomeinatten och pestens härjningar 1583 blefvo
nya olycksslag ofvanpå det, som den stora branden 1487
tillfogade staden, då 3,000 hus jämte en mängd kyrkor
och kloster blefvo lågornas rof. Ludvig XIV raserade
de befästningar och det slott, som Karl V:s broder
hertig Johan af Berry låtit uppföra, och branden
1693 utplånade andra minnen från stadens storhetstid.
(J. F. N.)
Bourges [borj], Élémir, fransk författare, f. 1852
i Manosque, departementet Basses-Alpes, har såsom
teaterkritiker och krönikör varit medarbetare i
"Gaulois", "Journal des débats", "Revue des deux
mondes" m. fl. tidningar och tidskrifter. Vid
Goncourt-akademiens instiftande blef B. en af dess tio
ledamöter. Bland hans arbeten må nämnas Le crépuscule
des dieux (1884; ny uppl. 1901), Sous la hache (1885,
ny uppl. 1895), som behandlar en episod från Charettes
strider, och Les oiseaux s’envolent et les fleurs
tombent (1893).
Bourget [börja]. 1. Lac du B. [lakkdy-], näst
Genèvesjön den största sjön i Rhônes flodområde,
ligger på 232 m. höjd ö. h., 10 km. n. om Chambéry,
i franska depart. Savoie, innesluten af höga berg. Den
är 18 km. lång, 2–3 km. bred, 44,6 kvkm. stor och
ända till 145 m. djup samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 3 22:05:42 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0737.html