Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourqueney, François Adolphe - Bourrasque - Bourre l. Burr - Bourrée - Bourrelet - Bourrienne, Louis Antoine Fauvelet de - Bourrier, André - Bourse - Boursse, Esaias - Bourtange-mossen - Bou-Sâda - Bouscat, Le - Bousmard, Henri Jean Baptiste de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bourqueney [borknä], François Adolphe,
baron, fransk diplomat, f. 1800 i Paris, d. 1869,
tjänstgjorde vid Frankrikes beskickningar i
Washington, London och Bern, men öfvergaf 1823
diplomatien och blef medarbetare i "Journal des
débats". Efter julirevolutionen anställdes han
i utrikesministeriet och blef 1844 minister i
Konstantinopel. Där förstod han att skickligt häfda
sitt lands intressen, men blef 1848 återkallad af
den provisoriska regeringen. Under Napoleon III blef
han 1853 minister i Wien, där han ifrigt arbetade
i fredens intresse och deltog i konferenserna i
orientaliska frågan. 2 dec. 1854 undertecknade han
alliansen mellan Frankrike, England och Österrike, och
1856 var han jämte Walewski Frankrikes fullmäktige vid
Parisfreden. S. å. blef han senator och sökte sedan
som sändebud i Wien af all makt afvända det italienska
kriget 1859. Efter att hafva deltagit i afslutandet
af freden i Zürich s. å. drog han sig tillbaka till
privatlifvet. E. A–t.
Bourrasque [borra’sk], meteor. Se Burrask.
Bourre [bör] l. Burr (af lat. burra, tofs, tott), fr.,
stopphår; for-laddning; affall af ull eller silke;
flocksilke; ett slags halskrås för fruntimmer.
– Bourre de soie [da soa’]. Se Bourette.
– Bourre de Marseille, ett slags vattradt sidentyg.
Bourrée [borg], fr., mus., en gammal fransk dans, i
hvilken 4/4 takt förhärskar och hvars alla perioder
börja med upptakt. Den har en munter karaktär och
är besläktad med gavotten, om den ock stundom
mer påminner om den moderna polkan. Såsom dess
ursprungliga fädernesland nämna några Auvergne,
andra Vizcaya. Denna dans användes i utvidgad
form, i synnerhet i 18:e årh:s s. k. sviter
för olika instrument (af Seb. Bach m. fl.).
A. L.
Bourrelet [boralä], her. Se Hjälmkrans.
Bourrienne [böria7n], Louis Antoine
Fauvelet de, fransk diplomat, f. 1769, d. 1834, blef 1797
privatsekreterare hos Napoleon I, med hvilken
han varit kamrat på krigsskolan i Brienne. 1802
blef han, till följd af sina egennyttiga
finansoperationer på statens bekostnad, afskedad
från sin sekreterarbefattning. 1804 sändes han såsom
diplomatiskt ombud till Hamburg och gjorde sig där
känd för sin besticklighet och sin slapphet. 1810
dömdes han att återbetala till staten stora summor,
men slöt sig, innan domen hunnit verkställas,
till bourbonerna. Efter andra restaurationen
(1815) blef han statsminister och uppträdde såsom
en i högsta grad frihetsfientlig deputerad. Efter
julirevolutionen 1830 förlorade han sin förmögenhet
på börsspel och till följd däraf sin ställning i
samhället – hvilket allt hade till följd, att han
blef vansinnig. B. författade bl. a. Mémoires sur
Napoléon, le directoire, le consulat, l’empire et
la restauration (10 bd, 1829–31), hvilket innehåller
många värdefulla upplysningar om Napoleon, men för
öfrigt är ytterst otillförlitligt. Jfr Boulay de la
Meurthe, "Bourrienne et ses erreurs volontaires et
involontaires" (1830).
Bourrier [borie], André, fransk prästman, f. 1852
i Marseille. Efter tjuguårig prästerlig tjänst i
katolska kyrkan lämnade han denna år 1895 på grund
af samvetsbetänkligheter, studerade tvenne år vid
Parisuniversitetets teologiska fakultet, som är
protestantisk, och blef 1897 anställd som reformert
pastor. S. å. öppnade han i Sèvres invid Pari
en tillflyktsort för präster, som af religiösa
eller andra samvetsskäl lämnat den katolska
kyrkans tjänst. Flera bland dem ha studerat vid den
protestantiska fakulteten. För de öfriges räkning
har B. inrättat en platsanskaffningsbyrå. Sedan år
1897 utgifver B. en tidning, "Le chrétien français",
som kallar sig själf organ för "den evangeliska
reformen inom katolicismen". En sådan reform utgör
B:s och hans Vänners program, änskönt han och många
med honom öfvergått till en annan kyrka. Äfven en
del af B:s protestantiske gynnare och medarbetare
tänka sig Frankrikes religiösa framtid som en reform
af katolicismen eller en nyskapelse med inflytande
från de evangeliska kyrkornas uppfattning snarare än
som en öfvergång till de befintliga protestantiska
kyrkosamfunden själfva. Tidningen har äfven lämnat rum
åt sådan polemik mot katolicismen, som ej har religiös
bakgrund. B. har anslutit sig till den riktning i
den moderna franska protestantismen, hvars främsta
namn är Aug. Sabatier, och han understödes af "La
société française de l’évangélisation par les anciens
prêtres". En något strängare reformert och dogmatisk
karaktär har en annan grupp af f. d. katolska präster,
som öfvergått till protestantismen på de senare
åren, näml. "L’œuvre des prêtres sortis de 1’église
romaine". Af B:s öfriga publikationer må nämnas
Tu es Petrus (1897) och Ceux qui s’en vont (1905).
N. S.
Bourse [börs], fr., börs. – Bourse du travail [dy
trava’}], arbetarbörs (se d. o.).
Boursse [bäu’rse], Esaias, holländsk genremålare,
f. 1631 i Amsterdam, d. 1672 på en sjöresa till
Indien, som han gjorde i egenskap af underofficer i
ostindiska kompaniets tjänst. Hans taflor, interiörer
med figurer, hvilka visa påverkan af Rembrandt,
äro, med anledning af hans trägna sjötjänst, mycket
sällsynta, men åtskilliga träffas t. ex. i Amsterdams
riksmuseum (Dam vid spinnrocken, 1661), i Aachens
museum (Gosse som blåser såpbubblor, 1656). Dessa,
liksom andra målningar af B:s hand, hafva, på grund
af besläktade motiv och signaturförfalskning, ända
till för några år sedan gått under Jan Vermeer van
Delfts och Pieter de Hoochs namn. Detta förklarar
att den talangfulle artisten först i vår tid blifvit
"upptäckt". O. G–g.
Bourtange-mossen [ba’ur-], ty. Bourtanger moor,
fordom en alldeles otillgänglig och oanvändbar mosse
på gränsen mellan nederländska prov. Groningen och
Hannover, nu genom torrläggning till största delen
förvandlad till gräsbärande mark.
Bou-Sâda [bo-], fr. Se Bu-Sada.
Bouscat, Le [la boska’], kommun i franska
dep. Gironde, ett slags förstad till Bordeaux,
med en mängd villor tillhörande invånarna i
denna stad, kapplöpningsbana, dåranstalt och
vattenkuranstalt. 10,446 inv. (1901).
Bousmard [bosmär], Henri Jean Baptiste de,
fransk ingenjör, f. 1749, tjänade först i franska
ingenjörkåren, men öfvergick 1796 i preussisk tjänst,
naturaliserades i Preussen, intog snart en af de
främsta platserna inom ingenjörsvapnet och utnämndes
till generalmajor. Han dödades af en bomb vid Danzigs
belägring, i maj 1807. B. författade bl. a. ett mycket
värderadt arbete, Essai général de fortification et
d’attaque ou défense des places (4 dlr, 1797–1803;
3:e uppl. 1838).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
