Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boyle, 4. Robert - Boyle, 5. Charles, earl af Orrery - Boyles lag - Boyne l. Boine - Boyneburg (Boineburg, Bemelberg), släkt - Boyneburg, 1. Konrad (Kurt) von - Boyneburg, 2. Johann Christian von - Boyneburg, 3. Philipp Wilhelm von - Boyron - Boz - Bozděch, Emanuel - Bozen l. Botzen - Bozen-Gries - Bozra (Bosra) - Bozzaris (Botzaris), släkt - Boö - Bo-ört - Bp. - B quadratum - Br. (kemi) - Br. (botanik) - Bra - Braad, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väckte stort uppseende och ledde till flera viktiga
upptäckter, bl. a. af lagen att en gasmassas tryck är
omvändt proportionellt mot dess volym, den vanligen
s. k. mariotteska lagen. B. uppträdde kraftigt mot
de traditionella teorierna om kropparnas urämnen
och gaf det första uppslaget till en förklaring
öfver orsakerna till endemiska och epidemiska
sjukdomar. En samling af alla hans skrifter
utgafs 1744. De motsägelser han upptäckte mellan
vetenskapen och den kristna trosläran drefvo honom
till ifriga studier af de religiösa källskrifterna,
och frukterna däraf visa sig i flera betraktelser
och "essays" af moralisk-religiöst innehåll.
S. A-s.
[Porträtt: Boyle. 4. Robert B.]
5. Charles B., earl af Orrery, sonson till
B. 3, f. 1676, d. 1731, blef som ung student beryktad
genom sin häftiga litterära strid med filologen
Bentley om de s. k. Falarisbrefven. B. ingick
sedermera på den militära banan och blef 1709
generalmajor, deltog i de diplomatiska förhandlingarna
före Utrecht-freden och hölls 1721 en tid fängslad
såsom misstänkt för jakobitiska stämplingar. Ett af
hans skyddsling George Graham uppfunnet astronomiskt
instrument fick till hans ära namnet "orrery".
V. S-g.
Boyles lag [båils], fys. Se Mariottes lag.
Boyne [båi’n] l. Boine, flod på Irlands östra kust. Den
rinner upp i grefskapet Kildare och mynnar ut i
Irländska sjön, s. om Drogheda. Längd 114 km. På
Boynes strand, vid Olbriden, stod 11 juli 1690 den
berömda drabbning, i hvilken Jakob II fullständigt
besegrades af Vilhelm III af Oranien.
Boyneburg (Boineburg, Bemelberg), gammal tysk adelssläkt, uppkallad efter sitt
stamsäte – nu en af Tysklands äldsta borgruiner –
vid Wichmanshausen i kretsen Eschwege af preussiska
regeringsområdet Kassel. –
1. Konrad (Kurt) von B., kallad "den lille hessaren", f. 1494, d. 1567, var
en af Tysklands mest bekanta landsknekt-höfdingar
under 16:e årh. Han förvärfvade sig ett frejdadt
namn i synnerhet vid Roms belägring 1527, då han
som befälhafvare för de tyske landsknektarna efter
Frundsbergs plötsliga insjuknande stormade den
eviga staden. Hans långa och skiftande krigarbana är
skildrad af Solger, "Der landsknechts obrist Konrat
v. Bemelberg" (1870). –
2. Johann Christian von B., diplomat, f. 1622, d. 1672, var hessiskt sändebud
hos drottning Kristina af Sverige och användes i
en mängd andra diplomatiska uppdrag af vikt. 1656
öfvergick han till katolicismen. B:s brefväxling med
flere bland det 17:e århundradets lärde har många
gånger blifvit utgifven (senast 1715 af Gruber). –
3. Philipp Wilhelm von B., den föregåendes son,
grefve, diplomat, f. 1656, d. 1717, förvärfvade sig
som mainziskt sändebud i Wien kejsar Leopolds ynnest
och utnämndes af honom till höga värdigheter. 1702
blef han kurmainzisk ståthållare öfver Erfurt.
Boyron [bwarå’]. Se Baron (Michel).
Boz [bå’s], pseudonym för Charles Dickens.
Bozdech [bå’sdjech], Emanuel, tjechisk dramatiker,
f. 1841, d. 1889, har såsom lustspelsförfattare
en framstående plats bland samtida tjechiska
dramatiker. Bland hans pjäser må anföras sorgspelet
Baron Görtz (1871) samt lustspelen Världshärskaren i
nattrock (Napoleon I), Statsmannaprofvet. Äfventyrarna
och Generalen utan armé. B. skref äfven noveller.
(A-d J.)
Bozen l. Botzen (it. Bolzano, off. Bozen-Gries),
stad i Tyrolen, 265 m. ö. h., vid Talfers
förening med Eisack och vid järnvägslinjen
Kufstein-Ala, från hvilken vid B. utgår en linje
längs Adige till Meran. 13,904 inv. (1900);
däraf 1,493 italienare. Staden, som genom en till
promenad upplåten stendamm är skyddad mot Talfers
öfversvämningar, är delvis byggd i italiensk stil
med smala, men snyggt hållna gränder och breda,
trädplanterade promenader. På Johannisplatz står en
staty af Walther von der Vogelweide, som uppgifves
vara född i närheten. Vid sydvästra änden af staden
har på senare tiden uppstått ett nytt stadskvarter
med vackra anläggningar, stadspark, villor och
hotell. B. är södra Tyrolens förnämsta handelsplats
och en af hufvudorterna för transitohandeln mellan
Italien och östra Tyskland. Hufvudartiklar äro
vin, frukt (äfven torkad), grönsaker och öfriga
trädgårdsprodukter. På andra sidan Talfer ligga
förstaden och munkklostret Gries, som på grund af
sitt skyddade läge på senare tiden blifvit en mycket
besökt klimatisk kurort.
Bozen-Gries. Se Bozen.
Bozra (Bosra), stad i Syrien. Se Bosra.
Bozzaris (vanl. Botzaris), gammal suliotsläkt. Se Botzaris.
Boö. Se Bogö.
Bo-ört, bot. Se Senecio.
Bp., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för Ch. L. J. L. Bonaparte.
B quadratum, mus. Se B.
Br., kem., tecken för broms atomvikt.
Br., i botaniska namn förkortning för Alex. Braun
(därför äfven A. Br.) eller för Rob. Brown (därför
äfven R. Br.); i zoologiska namn förkortning för
Chr. L. Brehm.
Bra, stad i italienska prov. Cuneo (Piemonte),
vid floden Stura, n. om Cherasco. 15,965
inv. (1901). Betydlig vin-, silkes- och
sädesodling. Kyrkan Santa Chiara är byggd (1742)
i den mest glänsande barockstil.
Braad [brad], Henrik, sjöfarande, litterär samlare,
f. 1728 i Stockholm, blef student 1743, ingick i
ostindiska kompaniets tjänst och gjorde, på uppdrag af
detta, fyra resor till Kina (1748-49, 1750-52, 1753
och 1759-62), hvarunder han längre tider vistades i
Ostindien, öfver de tvenne första resorna författade
han värdefulla beskrifningar. Efter återkomsten från
den fjärde fick han anbud att ingå såsom direktör
i kompaniet, men föredrog att slå sig till ro på
landet och egna sig åt litterära forskningar. Död
1781. Hans efterlämnade handskrifter innehålla
bl. a. en (fem digra volymer omfattande) samling
biografisk-historiska anteckningar, som under namnet
Ostrogothia literata förvaras i Linköpings läroverks
bibliotek och kan betraktas som ett mönster för dylika
arbeten (ett annat exemplar af handskriften finns i
Uppsala universitets bibliotek).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
