Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bradley, James - Bradley, Edward - Bradshaw, William - Bradshaw, John - Bradshaw, George - Bradstreet, Anne, född Dudley - Bradwardine l. Bradwardina, Thomas af - Bradykardi - Bradylali - Bradypepsi - Bradypus - Bradysuri - Braekeleer l. Braekelaer, Ferdinand de - Brag, 1. Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallades han, efter Halley, till kungl. astronom
vid observatoriet i Greenwich. Hans upptäckter och
iakttagelser (öfver jordaxelns nutation m. fl.) fylla
13 folianter och utgöra ännu i dag grundvalen för
alla astronomiska tabeller. B. egnade jämväl omsorg
åt förbättrandet af de astronomiska apparaterna. Död
1762. En del af hans manuskript offentliggjordes
1776–1805 i Astronomical observations made at
the royal observatory at Greenwich 1750–62
(ny uppl. 1838). Hans Miscellaneous works and
correspondence offentliggjordes 1832.
Bradley [brä’dli], Edward, engelsk skriftställare,
f. 1827 i Kidderminster, d. 1889 som kyrkoherde i
Lenton (grefskapet Lincoln), vann under pseudonymen
Cuthbert Bede sitt rykte genom en roande
novellistisk-humoristisk skildring af det engelska
universitetslifvet, The adventures of mr. Verdant
Green, an Oxford freshman (4 bd, 1853–73; med
illustrationer af B. själf). Han utgaf vidare ett
antal berättelser och skiss-samlingar i samma anda,
ofta ined inströdda dikter, samt åtskilliga arbeten
öfver Skottlands natur, folksägner och antikviteter.
Bradshaw [brä’djå], William, engelsk puritan, f. 1571,
d. 1618, studerade i Cambridge och kom som informator
på Guernsey under starkt inflytande af den berömde
puritanen Thomas Cartwright. B. erhöll 1601 en
predikantbefattning, men suspenderades redan följande
år för kättersk lära och var äfven sedermera ofta
utsatt för renlärighetsifrarnas förföljelser. Mest
bekant är han som författare till det vidt spridda
arbetet English puritanisme (1605, under titeln
"Puritanismus anglicus" 1610 utgifvet i latinsk
öfversättning af William Ames), hvari han sade
sig vilja framlägga de strängaste puritanernas
lära och kraftigt uppträdde emot all yttre andlig
domsrätt öfver de enskilda församlingarna.
V. S–g.
Bradshaw [brä’djå], John, engelsk politiker, f. 1602,
egnade sig åt advokatverksamhet och slöt sig vid
den stora politiska brytningen på 1640-talet till
parlamentspartiet samt blef 1647 chief-justice i sin
hemort Cheshire. I den utomordentliga domstol, som
i jan. 1649 dömde Karl I till döden, satt B. såsom
president och tjänstgjorde som sådan äfven i den
domstol, som dömde åtskilliga peerer, däribland
hertigen af Hamilton, till döden för högförräderi. Han
vardt äfven ledamot af statsrådet och fungerade i tre
år såsom denna korporations president. Med harm såg
han O. Cromwells upplösning 1653 af både parlament
och statsråd och protesterade i 1654 års parlament mot
maktens samlande i en endes, protektorns, hand. Då
R. Cromwell 1659 abdikerade såsom protektor, blef
B. ånyo ledamot af statsrådet, men afled redan 22
nov. 1659. Han begrofs i Westminster abbey, men under
restaurationen rycktes hans lik ur grafven och hängdes
i galge sida om sida med O. Cromwells och Iretons.
Bradshaw [brä’djå], George, de första engelska
kommunikationstabellernas upphofsman, f. 1801,
utgaf 1839 Bradshaw’s railway time tables, hvilken
1840 fick titeln Bradshaw’s railvay companion och
från 1841 i utvidgad form utkommit under titeln
Bradshaw’s monthly railway guide, hvilken handbok
småningom vunnit världsrykte. 1847 började han utgifva
Bradshaw’s Continental railway guide samt
har äfven författat dylika handböcker öfver större
delen af Europa och Indien. B. tillhörde kväkarnas
sekt och var en trogen medhjälpare till Cobden
och Burrit i deras filantropiska och fredsvänliga
agitation. På en resa i Norge angreps han af kolera
och dog nära Kristiania 1853.
Bradstreet [brä’dstrit], Anne, nordamerikansk
författarinna, född Dudley, f. 1612 i
Northampton, England, vardt 1628 gift med
juristen Simon B. och kom med honom 1630 till
Amerika, där mannen på äldre dagar blef guvernör i
Massachusetts. Fru B. dog 1672. På en gång lärd och
huslig, intager hon i nordamerikanska litteraturen
ungefär samma plats som fru Brenner i den svenska,
vardt som denna moder till många barn och medhann
likaledes att förvärfva sig vedernamnet "den tionde
sånggudinnan", efter början af den svassande titeln
på hennes beskrifvande och didaktiska poemsamling
(1650, fullständigare 1678). Hennes "Works" utgåfvos
ånyo 1867. Biogr, af Helen Campbell (1890).
Bradwardine [brä^wedm] l. Bradwardina, Thomas
af, engelsk teolog, med hedersnamnet "doctor
profundus", äfven bekant som matematiker och
astronom, f. omkr. 1290, d. 1349 såsom ärkebiskop
af Canterbury. Gentemot den pelagianska åskådning,
hvaraf han ansåg samtiden helt och hållet behärskad,
häfdade han med stor kraft och verklig, ur egna
religiösa erfarenheter framväxt kongenialitet, om
än i skolastisk form, Augustinus’ tankar i deras
strängaste gestalt. Ej ens för läran om den dubbla
predestinationen ryggade han tillbaka, men sökte
genom subtila begreppsdistinktioner komma ifrån
dess deterministiska konsekvenser. Hans teologiska
hufvudarbete, De causa Dei, trycktes 1618. Jfr
uppsats af Seeberg i Haucks Realencyklopedi.
E. Bg.
Bradykardi (af grek. bradys, trög, och kardia
hjärta), trög hjärtverksamhet (yttrande sig i långsam
puls).
Bradylali (af grek. bradys, trög, och lalein,
prata), sådan långsamhet i talet, som beror på
hämmad artikulation, till skillnad från bradyfrasi
(af grek. frazein, tala), sådan långsamhet i talet,
som beror på trög tankegång.
Bradypepsi (af grek. bradys, trög, och peptein
göra mjuk, smälta maten), trög matsmältning.
Bradypus, zool. Se Sengångare.
Bradysuri (af grek. bradys, trög, och uron,
lat. urina, urin), trög urin-afföring.
Braekeleer l. Braekelaer [brak-], Ferdinand
de, belgisk målare, f. 1792, d. 1883, målade
historietaflor dels af bibliskt och dels af profant
innehåll (Tobias helas af sin son, Antwerpens invånare
försvara sin stad mot spanjorerna 1576 m. fl.),
men vann sina största triumfer genom poetiska och
karakteristiska skildringar ur belgiskt familje-
och gatulif (Huslig tvist, Kärleksförklaringen,
En gammal tiggarmusikant på en bykrog m. fl.).
Brag. 1. Karl Johan B., präst, f. 1735 i Marstrand,
blef 1761 filos. magister i Uppsala och verkade där
som docent i matematik till 1763, då han kallades till
domkyrkopredikant i Göteborg. Han kom emellertid ej
att tillträda denna befattning, utan blef i stället
bibliotekarie och lärare i logik och metafysik vid
gymnasiet, utsågs 1766 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
