Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brescia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
engelsmännen, i förening med holländarna, förgäfves
att intaga densamma. 1794 blef på B:s redd
den franska flottan under Villaret-Joyeuse
slagen af den engelska under Howe.
J. F. N.
Brest-Litovski (po. Brzesc Litowsk), stad och fästning
af första klassen i ryska guvern. Grodno, på gränsen
mellan Polen och Ryssland, vid floden Muchovetz’
utflöde i västra Bug. 46,542 inv. (1897). Säte för en
grekisk och för en katolsk-armenisk biskop. B. är en
strategiskt viktig knutpunkt för flera järnvägar. Dess
nuvarande försvarsverk började uppföras 1831
och bestå af en rent militär kärnfästning och en
fortgördel. Kärnan utgöres af ett på en ö byggdt
central verk, som omges af Terespoler-, Wolhyniska
och Kobriner-fronterna samt det i n. framskjutna
järnvägsbrohufvudet "Graf Berg". Fortgördeln,
5 km. utanför kärnan, räknar 12 fort, af hvilka
hälften och däribland de 4 på vänstra Bugstranden
äro byggda under senaste tiden. Staden ligger ö. om
kärnfästningen. - B. intogs 12 maj 1657 af Karl X
efter endast 3 dagars belägring, hvarunder Dahlbergh
mycket utmärkte sig. I B:s närhet, vid byn Kruptsjits,
vunno ryssarna 1794 en stor seger öfver polackerna.
L. W:son M.
Bretagne [brəta’nj], Britannia minor, Armorica,
den stora nordvästra halfön i Frankrike, omgifven af
Normandie, Maine, Anjou och Poitou samt Atlantiska
hafvet. Areal 33,888 kvkm. B. är deladt i fem
departement: Ille-et-Vilaine, Loire-inférieure,
Côtes-du-nord, Morbihan och Finistère. Man delade
det också i Öfre B., den östra delen, och Nedre B.,
den västra delen. – Östra delen af B. – landet omkring
Rennes – är en vågformig slätt, det gamla Marche de
B. eller B. gallot; väster om denna börja, med Forêt
de Paimpont, B:s berg, som nästan alltigenom bestå af
granit och som i toppen Bel Air på Massif du Méné nå
en höjd af 340 m. Längre västerut dela de sig i två
grenar: Montagne d’Arrée i norr med B:s högsta topp,
Mont de S:t Michel (391 m.), och Montagne noire
i söder. Mellan dem båda flyter Aune ut i Rade de
Brest. Det är med dessa berg, som dep. Finistères
vilda strandklippor hänga samman. B:s viktigaste
floder äro Vilaine, Blavet och Aune. Klimatet i B. är
mera likt ett öklimat än ett fastlandsklimat: täta
dimmor och häftiga stormar utmärka det, och somrarna
äro svalare, vintrarna mildare än i det öfriga
Frankrike. Stora delar af landet äro ofruktbara,
och den odlade jorden lämnar mera lin och hampa än
frukt och spannmål. För öfrigt är B. ett storslaget
vildt och dystert land. Bretagnarna l. bretonerna,
som kanske mer än befolkningen i andra landskap rönt
inverkan af den natur, i hvilken de vuxit upp, äro
af keltisk stam och hafva vetat att under seklernas
lopp bibehålla sin ras tämligen oblandad af andra
folkelement. Deras mest utmärkande drag är ett
yttre, nästan tungsint allvar, hvarunder dock gömmes
mycken lidelsefullhet samt kärlek till friheten och
till gamla fäderneärfda minnen och traditioner, öfver
hvilka de äro mycket stolta. Denna folkets karaktär
tillika med bevarandet af gammaldags klädedräkter och
ärfda seder har jämte landets egen natur gjort B. till
ett af Frankrikes intressantaste och af turister mest
besökta landskap. Hufvudnäringar äro åkerbruk, handel,
fiske och sjöfart; invånarna äro kända såsom mycket
duktiga sjömän. Däremot är industrien
endast föga lifskraftig. Folket är i allmänhet fattigt
och okunnigt, men gästfritt och godmodigt. Än i
dag lär man kunna iakttaga skiljaktigheter i såväl
yttre som inre afseenden mellan afkomlingarna
af de invandrade britterna och de ursprunglige
invånarnas direkta ättlingar. De förstnämnde, som
äro högresta och ljusletta, bo mest i landskapets
norra kusttrakter, hvaremot de sistnämnde, som äro
småväxta och hafva mörkare hy, till största delen
bebo landet söder om bergen. B. har ännu kvar många
minnesmärken från hednatiden.
 |
| Bretagniska folkdräkter. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
