uppkomst var ett af sir Hans Sloane (d. 1753) upprättadt testamente, i hvilket han erbjöd staten att för 20,000 pd st. (omkr. 360,000 kr.) inlösa hans rika bibliotek och naturhistoriska samlingar, hvilka kostat honom själf mer än 2 1/2 gånger så mycket. Anbudet mottogs af parlamentet, och Sloanes samlingar förenades med den nyförvärfvade harleyska handskriftsamlingen och det cottonska biblioteket samt inrymdes i det för ändamålet inköpta Montague house, hvilket 1759 öppnades för allmänheten. Genom gåfvor (bl. a. en samling egyptiska fornsaker af Georg III och "King's library" af Georg IV) samt genom inköp (1805 af de s. k. "Townley marbles" och 1816 af "Elgin marbles" o. s. v.) ökades samlingarna småningom så, att en rymligare byggnad blef af nöden. En sådan, i jonisk stil med tvenne flyglar och en 112 m. lång pelargång på den södra sidan, uppfördes 1823--47 af Rob. och Sydney Smirke. 1854--57 byggdes på den fyrkantiga gården en läsesal, som har en kupol af 32,3 m. höjd och rymmer ett handbibliotek på 20,000 band. 1895 utvidgades området ytterligare genom tomtköp i museets närhet.

British museum.</img>

På grund af den stora tillväxten af
samlingarna flyttades 1880--83 de naturvetenskapliga
samlingarna till en i South Kensington uppförd
nybyggnad, men denna nya anstalt, British museum
of natural history, står under samma förvaltning
som det gamla museet, ehuru under en särskild
direktör. British museum innehåller -- efter nämnda
utbrytning, hvarigenom fyra afdelningar (zoologi,
botanik, geologi och mineralogi) öfverflyttats till
naturhistoriska museet, -- 8 hufvudafdelningar: 1)
tryckta böcker (l,7 mill. bd, ströskrifter, häften
och kartor oräknade), 2) handskrifter (omkr. 46,000
volymer),
3) orientaliska tryckta böcker och handskrifter,
4) kopparstick och handteckningar, 5) egyptiska
och assyriska fornsaker (före 1886 kallad
orientaliska fornsaker), 6) grekiska och romerska
fornsaker, 7) mynt och medaljer, 8) brittiska och
medeltidsantiviteter samt etnografi. Biblioteket,
som 1838 utgjorde 235,000 band, har nu öfver 2
mill. böcker, 55,000 handskrifter, omkr. 200,000
kartor och 100,000 musikalier. Dess förnämsta skatter
äro: originalet till Magna charta (från 1215),
Durham book (evangelierna på latin med mellanradig
öfversättning på fornengelska, skrifven 698--720),
Codex alexandrinus (se Codex), Mazarins-bibeln (tryckt
omkr. 1455 af Gutenberg och Fust i Mainz och inköpt
för 9,000 kr.); vidare den kolossala Memnon-stoden,
Rosette-stenen (hvars inskrift gaf uppslaget
till tolkningen af hieroglyferna), assyriska
minnesmärken från Ninive (med skulpturer från
10:e--7:e årh. f. Kr.), lämningarna af Mausoleum på
Halikarnassos (från 352 f. Kr.), Elgin-galleriet
(lämningarna af Parthenonfrisen, skulpturer från
Theseus' tempel och från Erechtheion m. fl. 
fornbyggnader i Aten). Mynt- och medaljsamlingen,
som räknar 140,000 nummer, är en af de vackraste
i Europa. Om den lifliga verksamheten inom
etablissemanget kan man göra sig en föreställning af
följande siffror. Redan 1858 (året efter öppnandet)
begagnades läsesalen af 190,400 personer, eller
omkr. 600 dagligen. Antalet begärda böcker belöpte
sig s. å. till 877,897, alltså i medeltal omkr. 3,000
om dagen. Under året 1903--04 besöktes biblioteket
af 246,659 personer, hvaraf 209,713 kommo på,
läsesalen. Under samma tid användes i läsesalen
895,953 böcker och 31,521 handskrifter. Genom en
parlamentsakt af 1814 erhöll museet rättighet