Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’’Öfver verbalprefixen meg och el i magyariskan"
(1863), "Till magyarisk verbalbildning’5 (1865),
linn nyelvtan (Finsk grammatik, 1873; ny uppl. 1880),
Magyar-ugor összehasonlitó szólár (Magyarisk-ugrisk
jämförande ordbok, 1873-81), hans hufvudarbete,
belönt med akademiens stora pris, ljud- och en del
af flexionsläran af en jämförande grammatik öfver de
ugriska språken (1884 och 1887) samt korta mandsjuiska
och mongoliska grammatiker (1887-88), Ugrische
sprachstudien (1869-70), Ueber die vcrzweigung der
ugrischen sprachen (1879). Stödd på det af Reguly
sammanbragta materialet, kom B. till den öfvertygelsen
att det magyariska folkets närmaste förvanter icke
böra sökas bland turkar och tatarer, utan bland de
nordösteuropeiska folken, finnar, lappar, syrjäner,
mordviner m. fl., hvilkas gemensamma urspråk B. antog
vara det ugriska.
Budge, Ludwig Julius, tysk fysiolog, f. 1811 i
Wetzlar (preuss. Rhcnprovinsen), d. 1888, blef 1847
professor i fysiologi vid Bonns universitet samt 1856
professor i anatomi och fysiologi i Greifswald. De
förnämsta af hans skrifter äro Untersuchungen über
das nervensystem (1841-42), Allgemeine pathologie
(1843), Lehrbuch der speciellen physiologie (1848,
8:e uppl. 1862) och Bewegung der iris (1855).
Budget [engelskt uttal: ba’djit],
eng. (fr. bougette, af bouge, lat. bulga, lädersäck),
betydde ursprungligen endast en säck eller bref
påse, brukades sedermera i allmänhet om en samling
papper eller akter, särskildt om de handlingar och
räkningar, som den engelske skattkammarkansleren
förde med sig inför parlamentet för att styrka sin
redogörelse för det föregående finansårets utgifter
och inkomster samt sitt öfverslag af behofven
under det kommande. Till sist kom budget att
betyda det förslag till inkomst- och utgiftsstat,
hvilket skattkammarkansleren å regeringens vägnar
förelade parlamentet. Det är i denna öfverförda och
speciella bemärkelse, som ordet blifvit användt inom
statsrätten. Af främmande länders budgeter erbjuder
Englands för oss det största intresset såväl genom
sin ålder som genom vissa egendomligheter, hvilka
den har gemensamma med hvad man i Sverige kallar
k. m:ts proposition om statsverkets tillstånd och
behof - en handling, som hos oss motsvarar den
annorstädes förekommande budgeten. Sålunda blir,
åtminstone realiter, den engelska budgeten behandlad
och antagen genom finansiella förvaltningsakter liksom
nämnda statsverksproposition, hvaremot andra länders
öfverslag af inkomster och utgifter framläggas i form
af lagförslag och fastställas genom en särskild lag,
den s. k. finanslagen. Dock finnas äfven olikheter och
ganska väsentliga sådana. Ty då t. ex. i England inga
andra anslag uppföras i den af parlamentet antagna
budgeten än sådana, som af regeringen från början
varit däri förslagsvis upptagna - ett förhållande,
som beror därpå, att det engelska parlamentet ej
anser sig ega rätt att taga initiativ i hvad, som
hör till statsförvaltningen -, innehåller den svenska
riksstaten, resultatet af riksdagens öfverläggningar
om statsverkspropositionen, äfven anslag, som
tillkommit på enskilda riksdagsmäns motioner.
Nästan alla moderna stater, äfven de despotiskt
styrda, hafva gjort budgeten till ett inhemskt
statsinstitut, och i de stater, som öfvergått från ett
despotiskt till ett konstitutionellt styrelsesätt,
är budgeten i regeln en tidigare företeelse än det
parlamentariska styrelsesystemet. Ryssland gjorde sin
första publikation 1866. I Frankrike räknar budgeten
sina anor ända från Karl IX:s regering. I Sverige
funnos redan före den första statsregleringen af
år 1636 i de s. k. "statböckerna" sammanfattningar
af för viss tid förslagsvis beräknade inkomst- och
utgiftssummor. För öfrigt är budgetens betydelse
naturligtvis helt olika under ett absolut monarkiskt
och under ett konstitutionellt samhällsskick. Under
det förra höjer den sig till sin helgd aldrig öfver
ett förslag, enär den alltid är mer eller mindre
beroende af själfhärskarens godtycke. Under det
konstitutionella samhällsskicket däremot är, så snart
budgeten en gång gillats af nationens representanter,
regeringen förbunden att iakttaga dess föreskrifter
och att underlåta hvarje öfverskridande af dess
anordningar; i motsatt fall har den underkastat sig
konstitutionell ansvarighet för sin handling.
Budgetens uppställning och bruk äro till sina
grunddrag följande. Finansministern, till hvilken
de olika regeringsdepartementen insända uppgifter
på sina för nästa år beräknade behof, sammanför
de inkomna uppgifterna såsom hufvudafdelningar i
sitt kollektiva förslag till utgifter samt fogar
därtill sitt förslag om de skatter, som tarfvas
för att täcka samma utgifter. Utgiftsafdelningen,
upprättad efter departement, omfattar särskilda
sektioner och kapitel samt under dem mer eller mindre
specificerade anslagssummor. Inkomstafdelningen
däremot har sin naturliga indelningsgrund i statens
olika inkomstkällor. Bortsedt från den mer eller
mindre afvikande formen, är förslaget i denna senare
del egentligen endast ett på grund af de ökade eller
minskade utgifterna gjordt andragande om jämkningar
i det föregående årets skattetitlar och belopp.
Budgeten, som nästan öfverallt omfattar en tidsperiod
af ett år, är vanligen uppställd för kalenderår. I
Norge, Danmark och England omfattar den likväl
tiden från och till l april samt i Nord-Amerikas
förenta stater och Portugal tiden från och till l
juli. Vissa skatter och utgifter kunna, då de äro
ställda utom representationens öfriga finansreglering,
vara förbigångna i budgeten (England, Österrike och
Preussen). Stundom upptagas i budgeten ej endast
statens, utan äfven de underordnade administrativa
indelningarnas (i Frankrike departementens och delvis
kommunernas) utgifter och inkomster. Somliga staters
budgeter redogöra endast för den slutliga behållningen
af inkomsterna och låta ej driftkostnaderna framträda
hvarken på debet- eller kreditsidan (Österrike
samt Frankrike före lagarna af 23 sept. 1814 och
25 mars 1817). I andra länder däremot lämnas en
fullständig framställning af alla de penningmedel,
hvilka staten erhåller och utgifver (så i Frankrike
efter nyssnämnda lagar och i hufvudsak äfven i
Sverige). En budget säges vara mera eller mindre
specialiserad, allteftersom de i densamma upptagna
särskilda anslagssummorna äro med en i detalj gående
beräkning af deras användning uppförda i smärre
summor eller ock mera klumpvis anordnade (åt någon
större del af förvaltningen eller för ett i mera
obestämda ordalag angifvet ändamål). För att lossa
på de tryckande band, som i det förra fallet läggas
på förvaltningen, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
