sjukvård och kätteriets bekämpande till uppgift. Död
1547, kanoniserad af Klemens X.
2.
Tomas C., egentl.
Jacopo de Vio,
från Gaäta, skolastisk teolog, en af den romerska
kurians förnämste förkämpar gentemot
reformationen, f. 1469, inträdde 1484 i dominikanorden, hvars
general han 1508 blef, gjorde sig där känd som
grundlig kännare af den thomistiska teologien --
hans kommentar till Thomas' "Summa" räknas till
de förnämsta arbetena af detta slag och utges
alltjämt i nya upplagor --, utnämndes 1517, till tack
för det kraftiga sätt, hvarpå han bekämpat de
konsiliära teorierna, till kardinal och 1519 till biskop
i sin fädernestad. Död 1534. 1518 sändes C. till
riksdagen i Augsburg för att bekämpa reformationen
och verka för Karl V:s val till kejsare. Hans
förhandlingar med Luther blefvo utan resultat, och C.
framträdde från denna tid såsom en af
reformationens bittraste och verksammaste fiender. Dock sökte
han också lära af den, yrkade ifrigt på flitigare
bibelstudium, utgaf själf kommentarer till de flesta
af bibelns skrifter och utvecklade här och i andra
arbeten på många punkter frisinnade åsikter, som
tidtals gjorde honom själf misstänkt för kätteri. Jfr
hans biografi i Haucks realencyklopedi.
(E. Bg.)
Cajon [kacho'n], sp. (kista, låda, korg), ett mått
för krossmalm i Chile, = 64 quintales = 2,944 kg.
Cajophora, bot. Se
Loasaceæ.
Cajuela [kachuela], sp. ("liten låda"),
centralamerikanskt spannmåls- och jordfruktsmått, = 2,
22 l.
Cajus och
Caja, äfven
Gajus och
Gaja,
romerska förnamn. De användes vid äktenskaps
ingående i formeln
quando (ubi) tu Gajus, ego Gaja,
hvilken af bruden uttalades såsom en förklaring,
att hon skulle tillhöra mannen såsom hans egen,
eller, ursprungligen, att hon inträdde i hans
familj.
R. Tdh.
Cakchiquél [kakt*ikel], en af quichéstammarna
i det inre af centralamerikanska republiken
Guatemala, hvilken före och äfven efter spanjorernas
ankomst spelade en stor roll i landet. På deras
ännu talade språk är "Memorial de Tecpan
Atitlan" författad (utg. af Brinton i "Annals of the
cakchiquels", Filad. 1885). Af namnet på deras
gamla hufvudstad Iximche eller Tecpan
Quauhtemallan anses namnet Gautemala vara bildadt.
Cakes [kei'ks], eng. Se
Käx.
Cake walk [keik *åk], eng. (eg. kakgång,
kakdans), en amerikansk negerdans, utförd med
guppande och stampande steg, öfverkroppen ömsom
tillbakakastad och framåtböjd samt ett ideligt viftande
framåt med de krökta armarna. Dansen, som urspr.
var en täflingsdans om en stor kaka såsom pris (däraf
namnet), vann omkr. början af 20:e årh. insteg hos
de fashionabla kretsarna i Amerika och t. o. m. i
Paris, på grund af retelsen i själfva sin groteska
och mot all behagfullhet svärande fulhet.
Cakile Tourn.,
bot., växtsläkte inom fam.
Cruciferæ, till hvilket hör en i södra Sverige allmän
hafsstrandväxt,
C. maritima Scop.,
marviol, med
glatta, blågröna grenar, vanl. parflikiga blad och
gredelina blommor. Se fig. sp. 968.
G. A.*
Çakuntala, namn på en indisk apsaras (nymf);
i epos dotter till Viçvamitra och nymfen Menaka,
maka till kung Dushyanta och moder till
Bharata-folkets heros eponyonas Bharata; hufvudperson i
dramat med samma namn. Se
Kalidasa.
K. F. J.
Çakyamuni [sja-], namn på Buddha.
Cal., förkortning dels för lat.
calendæ, dels för
it.
calando, dels för
calorier (kalorier), dels för
den nordamerikanska staten California (Kalifornien).
Cakile maritima (se föreg. sp.).
Cala, fordom kloster. Se Chelles.
Calaba-balsam. Se Calophyllum.
Calabar. Se Kalabar.
Calabozo, stad i staten Miranda i sydamerikanska
republiken Venezuela, vid floden Guarico, 103 m.
ö. h., i en het och ofta öfversvämmad trakt. 6,000
inv. (1890). Det är bekant bl. a. genom Bolivars
afgörande seger öfver den spanske generalen La
Torre 24 juni 1821.
Calabrese, italiensk målare. Se Preti.
Calabria, italienskt landskap. Se Kalabrien.
Calabria citeriore [tji-] och C. ulteriore
I och II, förr namn på italienska prov. Cosenza,
Reggio di Calabria och Catanzaro.
Caladium, bot. Se Araceæ.
Calagurris, fordom stad i Spanien. Se
Calahorra.
Calahorra, stad i spanska prov. Logroño (Gamla
Kastilien), vid floden Ebro, på den fruktbara
högslätten Rioja. 9,475 inv. (1900). Biskopssäte. På
samma plats låg fordom staden Calagurris, genom
hvars intagande Pompejus gjorde slut på romarnas
krig mot Sertorius (72 f. Kr.). I C. föddes
Quintilianus 35 e. Kr.
Calais [kalä], befäst hamnstad i franska dep.
Pas-de-Calais (Picardie), 40 km. n. ö. om Boulogne
och 297 km. n. om Paris, vid smalaste delen af
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
