- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1337-1338

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cazenave, Pierre Louis Alphée - Cazes, Pierre Jacques - Cazin, Jean Charles - Cazlona - Cazorla - Cazot, Théodore Joseph Jules - Cazotte, Jacques - c. b. - CC - Cd (kemi) - C dur - Ce (kemi) - Ceán-Bermúdez, Juan Agustin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de la peau (1843), Leçons sur les maladies de la peau (1845-56), Traité des maladies du cuir chevelu (1850), Leçons cliniques sur les maladies de la peau (1858), Pathologie générale des maladies de la peau (1868). Åren 1844-52 redigerade han "Annales des maladies de la peau et de la syphilis". _ R. T-dt. Cazes [käs], Pierre Jacques, fransk målare, f. 1676 i Paris, d. där 1754, elev af K. Ant. Houasse, blef 1703 medlem af akademien, hvarpå han efter hvartannat blef professor, direktör och kansler (1746). Han målade mest altartaflor. I Louvre ses af honom Petrus uppväckande en död, skiss till den för kyrkan Saint-Germain-des-Prés utförda taflan. I nationalmuseum finnes af honom Acis och Galathea. C. var en af G. Lundbergs lärare i Paris. C. R. N. (O. G-g.) Cazin [kasä'], Jean Charles, fransk målare, f. 1841 i Samer (depart. Pas-de-Calais), d. 1901, studerade hufvudsakligen i England och skickade 1876 från London första gången ett arbete till salongen, Skeppsvarfvet, en del af ett förslag till dekoration. Sedan följde Flykten till Egypten (1877), Tobias' resa (1878), en variant af Flykten till Egypten (1879) och Konsten, del af en takmålning, ännu en Tobias (1880, i Lilles museum), Hagar och Ismael (s. å., Luxembourgmuseet), Judit utanför Betulias murar (1883) och Slutad dag (1888). Efter 1890 utställde han på Champ-de-Mars Resenärer, Sommar, Skörd, Afton m. fl. samt äfven skulpturverk, Sjömanshustru o. a. Hans målningar utmärka sig för drömmande och dämpad elegisk ton. Han håller sig gärna till aftonstämningen, då milda skuggor breda sig öfver jorden. Och likasom han har sin egen tid, så har han äfven sin egen natur med dämpadt grönt och mulen himmel, allt sammanhållet af en mjuk grå ton. Emedan han ibland i ett sådant landskap insätter bibliska figurer, har han blifvit kallad skapare af det religiösa stämningslandskapet, som sedan funnit utbredning i både fransk och tysk konst. Bäst är han, då han, utan att till naturstämningen foga ett för densamma lämpligt berättande innehåll, nöjer sig med att gifva en lyrisk harmoni i färg - afton eller natt, drömmande månljus öfver den sofvande landsbygden, nattens stillhet öfver en gammal stads tomma gator, kanaler och åldriga byggnader. Det hemlighetsfulla är hos honom aldrig understruket med anspråk på att ge något djupt och mystiskt, men det är äkta och poetiskt kändt. C. var verksam äfven på konstindustriens område - Luxembourgmuseet eger af honom en samling dekorerade fat och vaser. Ett landskap af C. finnes på Göteborgs museum. - Hans hustru, Marie C., född Guillet, målarinna, bildhuggarinna, har sedan 1876 utställt drömmande och melankoliska stämningsmålningar och talangfulla skulpturer, bland dem Sorg (1882, mask), David (byst, 1883, Luxembourgmuseet), Fortuna (byst, s. å.), Saknad (staty, 1885), Unga flickor (grupp, 1886, inköpt af staten) samt reliefen Hjälp åt de sjuka, Sankt Markus, Sankt Johannes m. fl. 1905 utställde hon ett särdeles nobelt hållet Monument för sin makes graf. C. R. N. G-g N. Cazlona, stad i Spanien. Se Castulo. Cazorla, distriktshuvudstad i spanska provinsen Jaén. 7,936 inv. (1900). Saliner, ö. om staden höjer sig Sierra de C., ett skogrikt berg, som kringflytes af Guadalquivir. Det kallades af romarna Mons Argentarius (= silfverberget). Cazot [kaså], Théodore Joseph Jules, fransk politiker, f. 11 febr. 1821 i Alais, studerade juridik i Paris och blef advokat. Som republikan protesterade han mot statskuppen 2 dec. 1851 och hölls därför en tid häktad. Från 1859 var han advokat i Nîmes och blef 1870 en af Gambettas generalsekreterare i inrikesdepartementet. I juli 1871 invald i nationalförsamlingen, blef han där ledare för gruppen "union républicaine". 1875 valdes han till lifstidssenator samt var efter hvartannat justitieminister i Freycinets, Ferrys och Gambettas ministärer (dec. 1879-febr. 1882). Jämte Constans var C, en af dem, som voro ifrigast i utförandet af dekreten mot jesuiterna och andra kongregationer under denna tid, hvarjämte han lifligt arbetade för domstolarnas organisering. Han blef 1883 president i kassationsdomstolen, men måste afgå redan följande år, enär han befanns invecklad i en del svindlerier. 1890 valdes han till en af senatens kvestorer. Cazotte [kaså't], Jacques, fransk författare, f. 1719, var en längre tid anställd som ämbetsman på ön Martinique och giljotinerades i Paris 1792. Hans förnämsta arbete är den humoristiska novellen Le diable amoureux (1772; många uppl., senast 1895), som vid sitt framträdande väckte ett stormande bifall. Allmänt kända äro de af C. författade vaggvisorna Tout au beau milieu des Ardennes och Commise, il faut chauffer le lit. Hans Œuvres badines et morales utkommo 1816. Den C. tillskrifna dikten "La prophétie de C." är författad af La-harpe. c. b., mus., förkortning för col basso. CC (förkortning för lat. cedant curæ, vike bekymren), ett akademiskt ordenssällskap i Lund, stiftadt 20 sept. 1868 af C. V. Lindell, F. A. Sundberg, H. V. Tullberg, C. M. Zander och P. A. Hammarström. Sällskapet, som under senaste åren ej haft ordinarie möten, hade haft sina sammankomster å någon af Akademiska föreningens lokaler. Sedan dess början hade omkr. 500 personer intagits i detsamma. Med anledning af 25-årsfesten år 1893 utgafs CC 1868-1893. Minnesskrift (1894). (C. S-m.) Cd, kem., tecken för metallen kadmiums (cadmiums) atomvikt, 112,4. C dur (fr. ut majeur, eng. ut major), mus., det moderna tonsystemets första och normerande durtonart. Den saknar all företeckning, och alla dess intervall benämnas med enkla bokstafven c d e f g a h (parallelltonart: a moll). I moderna klaviaturer svara de hvita tangenterna precis mot c-dur-skalans toner. A. L. Ce, kem., tecken för ceriums atomvikt, 140. Ceán-Bermudez, Juan Agustin, spansk konsthistoriker, f. 1749 i Gijon, d. 1829. Jämnårig med skalden och statsmannen Jovellanos, som blef hans vän och beskyddare, kom C. att bekläda åtskilliga administrativa poster, under det han samtidigt studerade målning hos Rafael Mengs. Han grundade i Sevilla 1779 en konstakademi, men öfvergaf småningom utöfvandet af målarkonsten för att egna sig åt konsthistorisk forskning, därtill förberedd genom täta resor landet rundt. Af C:s många arbeten må nämnas: Diccionario histórico de los mas ilustres profesores de las bellas artes en España (6 bd, 1800), ehuru ofullständig det säkraste Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 3 13:04:30 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free