Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 25-26 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chalmers Thomas, engelsk teolog - Chalmers, James, engelsk missionär - Chalmerska slöjdskolan - Chalon, Alfred Edward - Chalonnes-sur-Loire - Chalons-sur-Marne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

predikningarna samt Evidences of the christian
revelation (1817) och Discourses on astronomy
(s. å.), rika på sublima tankar och kristliga
lärdomar. Bland hans öfriga skrifter märkas
The christian and civic economy of large towns
(3 bd, 1821-26), där han behandlar den kyrkliga
fattigvården, The adaptation of external nature to
the moral and intellectual condition of man (1839;
"Den yttre naturens öfverensstämmelse med menniskans
moraliska och intellectuela beskaffenhet", 1841)
och Treatise on political economy o. s. v. (1832),
som bl. a. söker framhålla de moraliska medlen mot
öfverbefolkning. Som nationalekonom ansluter han
sig i teoretiskt afseende hufvudsakligen till
den härskande riktningen (särskildt Malthus),
men visar en för sin tid ovanlig böjelse att
framhålla de religiösa och etiska krafterna på det
ekonomiska området. C:s samlade arbeten utkommo
i 25 bd 1849; hans efterlämnade manuskript i 9 bd
utgåfvos 1847-49 under titeln Posthumous works. Jfr
Hanna, "Memoirs of the life and writings of Thomas
C." (3:e uppl. 1878), A. Sydow, "Die schottische
kirchenfrage" (1844-45), samt biografier af Ramsay
(3:e uppl. 1866), Dodds (1892) och Oliphant (2:a
uppl. 1893).
(J. Hdr.)


Chalmers, James, engelsk missionär, f. 1841 i Inveraray i
Skottland. Han verkade en tid såsom stadsmissionär
i de sämst beryktade kvarteren i Glasgow, och efter
genomgången kurs i missionsinstitutet vid Cheshunt,
utsändes han 1866 i Londonmissionssällskapets
tjänst till ön Rarotonga, en af Hervey-öarna i
Söderhafvet. 1877 fick han ledningen öfver ett nytt
arbetsfält bland kannibalerna på sydöstra kusten
af Nya Guinea, och trots att det ena sorgebudskapet
efter det andra kommit därifrån om infödda lärare,
som dukat under för klimatet eller mördats och
uppätits af vildarna, förklarade sig alla eleverna
vid missionsseminariet i Rarotonga villiga att
följa honom. Under hans energiska ledning med Port
Moresby såsom hufvudstation gick arbetet framåt,
om ock först under stora svårigheter och smärtsamma
förluster. Det icke minst svåra hindret var den
misstro mot hvita män, som namnkristna köpmäns
våldsdåd där såsom annorstädes i Söderhafvet uppväckt
hos infödingarna. Hans lif hängde mången gång på
ett hår, men genom sitt oförskräckta uppträdande,
utan att någonsin använda vapen, lyckades han
småningom ingifva dem sådan aktning, att äfven de
råaste bland dem började komma honom till mötes
med förtroende och kallade honom "tamati", sin
vän. I Pioneer life and work in New Guinea 1877-94
(1895) meddelar han sina erfarenheter från denna
tid. På en undersökningsresa till Airdfloden,
ett nytt område, dit han ville bringa evangelium,
blef han med sin medarbetare Tomkins och 12 infödda
evangelister i april 1901 mördad af kannibalerna.
A. K.

Chalmersska slöjdskolan [tja’l], sedan 1883
benämnd Chalmers’ tekniska läroanstalt, en
teknologisk läroanstalt i Göteborg, hvilken
grundlades genom testamentarisk disposition
af W. Chalmers samt en donation (5,000 kr.) af
grosshandlaren A. Björnberg. Hufvudsakligen till
följd af P. Dubbs kraftiga ansträngningar kunde den
öppnas för undervisning redan 5 nov. 1829 i den af
chalmersska fondens disponenter inköpta egendomen vid
"Lilla bommen". Lärarpersonalen utgjordes i början
af en föreståndare, som tillika undervisade i fysik
och kemi, en lärare i matematik och linearteckning
samt en verkmästare. Lärjungarnas antal var första
året 10, andra året 30. Sedan institutet 1835
kommit i åtnjutande af ett statsanslag, årligen
utgående med 4,500 kr., ökades lärarnas antal med en
andre lärare i kemi samt en lärare i frihands- och
ornamentsteckning. Året därpå ställdes läroverket
under en egen styrelse, med länets landshöfding
som ordförande. – Genom enskilda gåfvor och ökade
statsanslag kunde undervisningen med åren alltmer
utvidgas. Men samtidigt växte behofvet af en rymligare
undervisningslokal, och sedan riksdagen 1867 beviljat
ett årligt anslag af 32,000 kr., blef det möjligt
att för egna medel uppföra en ny byggnad. Den nya
lokalen, byggd efter ritning af C. F. V. von Gegerfelt
och belägen vid det s. k. Engelska kvarteret,
öppnades för undervisning 1869. 1887 förenades
med institutet den förut med navigationsskolan i
Göteborg förbundna skeppsbyggeriskolan. Samtidigt
utrustades institutet med en materialprofningsanstalt
genom ett anslag af Göteborgs stadsfullmäktige af
35,000 kr. Större tillbyggnader egde rum 1887–88 af
hufvudbyggnaden och verkstadsflygeln samt 1898–99 af
kemiflygeln. Genom stadsfullmäktiges beslut uppläts
åt institutet år 1900 återstoden af det kvarter, där
institutet var inrymdt, tillika med därå befintlig,
förut af slöjdföreningens skola begagnad byggnad,
och sedan denna blifvit väsentligt om- och tillbyggd,
tog institutet den i bruk år 1904. Läroverket består
nu af tvenne af delningar, en lägre, förberedande,
och en högre, båda med treårig kurs. Den högre
afdelningen omfattar fem fackskolor: en mekanisk,
en elekroteknisk, en kemisk, en husbyggnads- och en
skeppsbyggeriskola. Institutets nya stadgar gälla från
och med 1 juli 1903. Från och med 1906 utgör det till
institutet utgående ordinarie statsanslaget 104,700
kr. samt uppehålles undervisningen af en professor
och föreståndare, åtta lektorer, tolf "öfriga lärare"
och ett tiotal assistenter. Lärjungeantalet uppgår
till 400–500.

Chalon, Alfred Edward, engelsk målare,
f. 1781 i Genève, d. 1860 i London, där han
gjorde sina studier och förvärfvade rykte som
akvarellist, särdeles som den förnäma världens
porträttmålare. C. behandlade äfven ämnen från
Ludvig XIV:s tid och illustrerade Walter Scotts
romaner m. fl. arbeten. – Hans äldre broder, John
James C. (f. 1778, d. 1854), var likaledes en på
sin tid omtyckt målare.

Chalonnes-sur-Loire [ʃalå’n-syr-lωār], stad i franska
depart. Maine-et-Loire (Anjou), s. v. om
Angers. 2,219 inv. (1901). C. är medelpunkten
i ett stort stenkolsdistrikt.

Châlons-sur-Marne [ʃalå’-syr-marn], hufvudstad i
franska depart. Marne (Champagne), vid floden Marne
och Marne–Rhen-kanalen. 26,540 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>