- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
29-30

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chama, zool., ett musselsläkte - Chamade - Chamaecyparis - Chamaedorea - Chamaeleon, zool., kameleonten. - Chamaeleon minerale, kem. - Chamaenerium, bot. Se Epilobium och Te. - Chamaepeuce, bot. Se Tistel. - Chamaerops

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på andra sidan -, föga utvecklad
fot och olika formade skal med två stora
muskelintryck, men utan mantelbukt. De nu
lefvande formerna af denna ordning tillhöra
kustfaunan, och de flesta arterna lefva i de
varma hafven, fästa, likt ostron, vid klippor och
koraller. Ordningens största formrikedom tillhörde
emellertid kritformationen. Jfr Blötdjur.
F. A. S.*

Chamade, krigsv., förr benämning på dels de
trum- eller trumpetsignaler, som en befälhafvare lät
gifva för att underrätta fienden om sin önskan att
underhandla, dels och vanligen den trumsignal, som
gafs från en belägrad fästning, då dess försvarare
voro beredvilliga att dagtinga. Numera brukar man i
liknande fall upphissa en hvit flagga på vallen eller
någon vidt omkring synlig byggnad.

Chamæcyparis Spach, bot., ett med Cupressus nära
besläktadt barrträdsläkte. Mest bekanta bland de 5
arterna äro C. nutkaensis Spach, sitka-cypressen,
växande på Nord-Amerikas västkust och nående en höjd
af 30 m., samt C. obtusa Sieb. et Zucc. i Japan, där
den kallas kinokil fusinoki (solträd), ett till
20 m. högt träd, som bildar stora skogar och hvars
hvita ved användes till byggnader. Den förstnämnda
arten infördes 1851 som parkträd till Europa. I
trädgårdar odlas ofta många former af ofvannämnda
arter samt af C. thujoides Voss (Cupressus L.),
hvit ceder, från östra Nord-Amerika, C. Lawsoniana
Parl. från Kalifornien och C. pisifera Sieb. et Zucc. från
Japan. Särskildt anmärkningsvärda äro de
fixerade ungdomsformerna, som ha ett mycket
afvikande utseende, och jämte liknande former
af Thuja och Juniperus sammanfattas till ett
artificiellt släkte Retinospora (se d. o.).
G. L-m.

illustration placeholder
Chamæcyparis obtusa.


Chamædorea Willd., bot., palmsläkte, innefattande
omkr. 60 arter, växande i tropiska Amerikas bergskogar.
Flera arter odlas ej sällan i kruka i växthus och
boningsrum. G. L-m.

Chamæleon, zool., kameleonten.

Chamæleon minerale, kem., kallades ursprungligen
mangansyrans kaliumsalt, därför att dess lösning, som
är intensivt grön, småningom sönderdelas och färgas
röd af öfvermangansyra. Numera betecknas därmed
öfvermangansyrans kaliumsalt l. kaliumpermanganat
(se Mangan). P. T. C.*

Chamænerium, bot. Se Epilobium och Te.

Chamæpeuce, bot. Se Tistel.

Chamærops L., bot., växtsläkte af fam. Palmæ:. Det
innefattar palmer med solfjäderlikt delade
bladskifvor. Bland alla palmträd i norra hemisfären
växa dessa på största afståndet från
ekvatorn. C. humilis L., den vanliga dvärgpalmen,
är den enda palm, som är inhemsk i Europa. Den
växer i Medelhafstrakterna, nordligast vid Nizza
(44° n. br.) - det största afståndet från ekvatorn,
som någon palmart uppnår. I ofruktbara trakter med
sandig eller stenig jordmån täcker den ofta vida
sträckor. För att vara en palm är detta träd, såsom
också namnet antyder, ovanligt lågväxt; stammen
höjer sig sällan mer än l m. öfver marken. Den
outvecklade knoppen i stammens spets kan ätas
som "palmkål". Af tågorna i stammen och bladen,
ensamma eller blandade med kamelhår, förfärdigas
i Algeriet tåg, mattor, tältdukar m. m. Äfven
s. k. vegetabiliskt tagel (crin végétale l. crin
d’Afrique)
, som nyttjas till stoppning m. m.,
utgöres af dvärgpalmens bladfibrer. Dvärgpalmen
odlas mycket ofta i växthus och boningsrum.
Ldt. (G. L-m.)

illustration placeholder
Chamærops humilis. a öfre delen af stammen,

b nedre delen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free