Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chamberlain 1. Joseph C. - Chamberlain, Basil Hall, engelsk orientalist - Chamberlain, Houston Steward, tysk skriftställare av engelsk börd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom fullständigt. Under boerkriget användes ånyo
dessa grundlösa beskyllningar som ett omtyckt vapen
mot honom af hans hätskaste fiender. I den konflikt
med Transvaal, hvilken omsider i okt. 1899 utmynnade
i det stora boerkriget, anslöt sig C. helt till
Milners politik att understödja de till Transvaal
invandrade "uitlanders"’ anspråk på medborgarrätt,
och han tyckes intill det sista ha varit öfvertygad
om att presidenten Krüger skulle ge vika för
de brittiska påtryckningarna och krig sålunda
undvikas. Sedan kriget utbrutit, var C. outtröttlig i
att i parlamentet och på folkmöten rundtorn i landet
försvara regeringens politik; det var sålunda han,
som mest bidrog till unionisternas seger vid de
s. k. khakivalen hösten 1900. Efter krigets slut
företog C. en rundresa i Syd-Afrika (jan.-febr. 1903)
och sökte därunder lägga grund till framtida bättre
samförstånd mellan de brittiska och holländska
folkelementen i dessa kolonier. Under de upprörda
krigsåren blef C. den nyväckta riksenhetskänslans
främste tolk, och hans "imperialism" förvärfvade
honom ofantlig popularitet på många håll, ej minst i
kolonierna, samtidigt med att, delvis till följd af
hans våldsamma språk mot "rikstankens" motståndare,
dessas opposition företrädesvis riktades just emot
honom och fick en starkt personlig prägel.
Med C:s "imperialism" och hans tidigare sträfvanden
såväl för höjande af arbetarklassens ställning som för
koloniernas närmare sammanslutning med moderlandet
sammanhänga på det närmaste de tullpolitiska
reformförslag, med hvilka han i ett tal i Birmingham
15 maj 1903 öfverraskade den politiska världen. C:s
tullprogram (se om den ännu pågående strid det
framkallat Storbritannien, historia) gick ut på
att genom en låg tull på vissa lifsmedel, uppvägd
genom tullnedsättningar å andra, och tullbeläggning
af förarbetade utländska industriprodukter,
bereda möjlighet till moderlandets och koloniernas
ekonomiska sammanslutning på grundvalen af ömsesidig
preferensbehandling af hvarandras varor samt värna
den inhemska engelska industrien i konkurrensen med
utländska tullskyddade industriländer. Ursprungligen
sökte C. äfven sammanknippa denna plan med sina gamla
tankar på ålderdomsförsäkring, men detta tillägg
bortföll under den häftiga kritik de chamberlainska
planerna genast rönte från frihandelshåll. C. utgick
(sept. 1903) ur ministären för att kunna odeladt
egna sig åt sin tullpolitiska agitation, utan att
med dess öde behöfva förknippa regeringens; den strid
hans djärfva omhvälfningsplaner väckte fortgår ännu
(dec. 1905) med oförminskad häftighet och har gjort
den tullpolitiska frågan dominerande öfver alla andra
i Storbritanniens politiska lif. - Som statsman har
C. kanske mer än någon af sina landsmän väckt sina
vänners entusiasm och sina motståndares förbittring,
hvarför omdömena om honom såsom politisk personlighet
utfalla synnerligen olika. De allra fleste, äfven
bland hans motståndare, erkänna uppriktigheten af
hans patriotism och hans enastående begåfning som
parlamentarisk taktiker och som medryckande, stundom
demagogisk, folktalare. C. är som parlamentarisk
debattör framför allt en mästare i den dräpande
replikens konst; i sina stora folkmötestal utmärkes
han af en sällspord förmåga att träffa den ton, som
kräfves för att inför ett arbetarauditorium klart och
öfvertalande framlägga en invecklad politisk fråga.
Däremot brister han i diplomatisk takt och lugn
besinning samt har mången gång genom oförsiktiga
uttalanden om utländska makter vållat oreda,
liksom han genom den starkt personliga tonen i
sin kritik ofta skärpt de inre politiska stridernas
bitterhet. Genomgående i C:s politiska verksamhet har
varit hans sträfvan för den engelska arbetsklassens
höjande, en sträfvan som tagit många skiftande
former och under de senare åren, då den alltmer
förbundits med hans brittiska "imperialism", ställt
honom i skarp motsats mot kanske mindre praktiska,
men mera teoretiskt konsekventa anhängare af de
radikala idéer, hvars ifrigaste förfäktare i England
han fordom var. Mera betydelsefull än på detta område
torde emellertid hans verksamhet varit för väckandet
af ett hela det storbritanniska väldet omfattande,
klart kändt brittiskt nationalmedvetande. - Sedan
1901 är C. kansler för det till en stor del genom hans
initiativ tillkomna universitetet i Birmingham. - Af
C:s tal äro två serier utgifna, Speeches on the irish
question (1891) och Foreign and colonial speeches
(1897). Bland biografier märkas N. Murrel Marris, "The
right honourable Joseph C." (1903), och S. H. Jeyes,
"Mr C., his life and public career" (s. å.).
2. Joseph Austen C., den föregåendes son, brittisk
politiker, f. 1863, egnade sig efter studier i
Rugby, Cambridge, Paris och Berlin åt det politiska
lifvet och är sedan 1892 medlem af underhuset för
Worcestershire. I Salisburys unionistiska ministär
var han 1895-1900 civil amiralitetslord och
1900-02 finanssekreterare vid skattkammaxen. I Balfours
ministär var han 1902-03 generalpostmästare och fick
i sept. sistnämnda år, samtidigt med Joseph C:s afgång
ur ministären, som frihandlaren Ritchies efterträdare
såsom skattkammarkansler säte i kabinettet. C. har
tagit fadern till sin politiska förebild och delar
till fullo dennes tullpolitiska åsikter; dock har
han i sina budgetförslag ej låtit sig däraf påverkas,
utan i dem till frihandelsvännernas belåtenhet häfdat
regeringens neutrala hållning. Han afgick med Balfour
i dec. 1905. V. S-g.
Chamberlain [tjéVmbalin], Basil Hall, engelsk
orientalist, f. 1850 i Southsea, har i en följd af
år varit professor i japanska och språkforskning
vid universitetet i Tokio, där han fortfarande är
bosatt Skr.: The classical poetry of the japanese
(1880), The language, mythology, and geographical
nomenclature of Japan viewed in the light of Aino
studies (1887), Handbook of colloquial japanese
(3:e uppl. 1898), Things japanese (4:c uppl. 1902)
m. m. C. är en mycket framstående japanolog.
Chamberlain [tjéYmbolin], Houston Steward, tysk
skriftställare af engelsk börd, f. 1855 i Portsmouth,
son till en sjöofficer. Efter skolstudier i Versailles
och England kom han 1879 till universitetet i Genève,
bedref under flera år naturvetenskapliga studier,
men nödgades af hälsoskäl afbryta dem och begaf
sig till Dresden, där han studerade konsthistoria,
filosofi och framför allt musik. 1889 flyttade han
till Wien och började samtidigt väcka uppmärksamhet
för sina framför allt i wagneristiskt intresse
skrifna artiklar i tyska, franska och holländska
blad. Därjämte fortsatte han sina naturvetenskapliga
och filosofiska studier och gjorde mycket uppseende
med sitt arbete Die grundlagen des 19. jahrhunderts
(1899-1901; 4:e uppl. 1903), ett försök att vindicera
den germanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
