Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 53-54 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Champlainformationen - Champmesle, Marie de - Champollion, Jean Jacques - Champonera. Se Sjamponera - Champs-elysees - Chamsin - Chan, hus. Se Karavan-seraj - Chan l. Khan, tatarisk härskartitel. Se Kan. - Chanar, sp., bot. Se Gourliea. - Chanarcillo - Chance, fr. Se Chans. - Chancelier - Chancellor, Richard, engelsk upptäcktsresande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanfatta de senglaciala aflagringar i Nord-Amerika af
såväl limniskt som marint ursprung, hvilka bildades
vid inlandsisens afsmältning och tillbakagång.
A. G. N.

Champmeslé [jämäle’], Marie de, född
Desmares, fransk skådespelerska, f. omkr. 1642, d. 1698,
var jämte sin man en af de förnämsta sujetterna vid
teatern i Hôtel de Bourgogne i Paris. Hon är mest
bekant genom sin kärleksförbindelse med Racine, som
utbildade henne till en ypperlig framställarinna af
tragiska roller. Hennes hem var en samlingsplats
för allt hvad Paris på den tiden hade snillrikt
och vittert.

Champollion [Jäpålliå7]. 1. Jean Jacques (enligt
andra källor Jacques Joseph) C., kallad C. -Figeac,
fransk arkeolog, f. 5 okt. 1778, blef först
bibliotekarie, sedan professor i grekiska i Grenoble
samt 1848 bibliotekarie i Fontainebleau. Död 9
maj 1867. C. egnade sig först åt studiet af fransk
arkeologi, öfvergick sedan till egyptologiens studium
och publicerade betydande egyptologiska arbeten,
bl. a. Annales des Lagides, ou chronologie des rois
grecs d’Égypte successeurs d’Alexandre-le-Grand
(1819-20) samt Egypte ancienne et moderne (1840).


2. Jean François C., kallad C. le jeune, den
föregåendes broder, fransk egyptolog, egyptologiens
grundläggare, f. 23 dec. 1790, fördes mycket tidigt
till studiet af de österländska språken, i hvilka han
bl. a. till lärare hade den berömde orientalisten
Silvestre de Sacy, och kunde redan år 1811 - vid
knappt 21 års ålder - utgifva l:a bandet af ett
storartadt anlagdt verk med titeln L’Égypte sous
les pharaons, ou recherches sur la géographie, la
religion, la langue, les écritures et 1’histoire
l’Égypte avant l’invasion de Cambyse. Bland annat
visar sig C. här såsom en mycket framstående
kännare af koptiskan. Först åtskilliga år senare
synes han hafva tagit itu med Rosette-stenen och de
moderna dechiffreringsförsök, hvartill denna gifvit
anledning. Han hade härvid direkt nytta af svensken
Åkerblads undersökningar; liksom kunganamnet
Ptolemaios i Rosette-stenens demotiska text
hade gifvit Åkerblad första elementen till det af
honom uppställda demotiska alfabetet, anknöt äfven
C. sina undersökningar till analysen af detta namn, i
hieroglyfskriften uppträdande i den s. k. namnringen
"kartuschen", och gjorde gällande, att alla 7 tecknen
i det hieroglyfiska Ptolemaios voro bokstäfver. C:s
hufvudskrifter om hieroglyfdechiffreringen äro:
Lettre à M. Dacier relative à 1’alphabet des
hiéroglyphes phonétiques (1822) och Précis du
systéme hiéroglyphique des anciens égyptiens (1824;
2:a uppl. 1827-28), hvilka verk äro att betrakta såsom
egyptologiens grundstenar. 1824-26 uppehöll sig C. i
Italien, förnämligast i Turin, och vid sin hemkomst
blef han föreståndare för det nybildade egyptologiska
museet i Louvre. 1828-30 vistades han
i Egypten tillsammans med sin lärjunge italienaren
Rosellini. Detta besök i de gamle faraonernas land
blef af epokgörande betydelse; det var också en
betydande materialsamling han därifrån hemförde. Vid
sin återkomst kallades C. till medlem af franska
institutet, och året därpå (1831) inrättades på
regeringens förslag för hans räkning en professur i
egyptologi vid collège de France. På denna plats hann
han verka blott ett år, hufvudsakligen sysselsatt
med ordnandet och grupperingen af de från Egypten
hemförda samlingarna. Döden kom plötsligt emellan
och bortryckte den knappt 42-årige vetenskapsmannen
4 mars 1832. C:s efterlämnade, oerhördt dyrbara
handskrifna verk inköptes af franska staten, hvilken
äfven sörjt för att de blifvit tillgängliga för
den internationella forskningen. Så utkom 1835
-45 (i 4 stora foliovolymer) verket Monuments
de l’Egyple et de la Nubie, 1836-41 Grammaire
égypticnne samt 1842-44 Dictionnaire égyptien etc.
-st -son.

Champonera [jam-]. Se Sjamponera.

Champs-élysées [jäselisé], promenadplats i Paris
(se d. o.).

Chamsin (Kamsin), meteor., i Egypten benämning på
den torra och brännande heta vind, som blåser från
öknen och medför ett fint stoft, hvilket i hög grad
förminskar luftens genomskinlighet. Nämnda vind har
fått sitt namn af det koptiska chamsyn l. chamsein
(femtio), emedan den plägar förekomma under en
tidrymd af omkr. 50 dagar, från slutet af april till
efter midten af juni. Det är under denna period,
som Nilens vatten är stadt i sjunkande och torkan
alltså är som störst. Någon väsentlig skillnad
mellan chamsin och samum finnes icke, om än den
senare i allmänhet är varmare (ända till 56° C., mot
chamsins 35–40–44, i ökensanden har man iakttagit
temperaturer öfver 70° C.); icke heller finnes
någon märklig skillnad mellan chamsin i det inre
och vid kusten. Inberäknadt det vinden föregående
och efterföljande tryckande kvalmet (chamsinluft),
räcker chamsins uppträdande hvarje gång merendels
ett par dagar, sällan öfver tre. Vinden blåser i
regeln från morgonen till eftermiddagen, mången gång
äfven om natten. Luften är märkbart fylld med sand,
utan att dock några sandmoln iakttagas, och starkt
laddad med elektricitet. Medan de större djuren
såvidt möjligt gömma sig, uppträda insekterna i
ovanlig mängd, men likaledes med tecken till oro.
R. R.*

Chan (pers.), hus. Se Karavan-seraj.

Chan l. Khan, tatarisk härskartitel. Se Kan.

Chañar [tʃanjār], sp., bot. Se Gourliea.

Chañarcillo [tʃanjarsi’ljå], äfven kallad
Yerbabuena, stad i chilenska provinsen
Atacama. Omkr. 2,000 inv. I trakten finnas
rika silfvergrufvor, upptäckta 1832. C. har
järnvägsförbindelse med Carrizal bajo.

Chance [ʃãs], fr. Se Chans.

Chancelier [ʃãsəliē], fr. (af mlat. cancellarius),
kansler; justitieminister och storsigillbevarare i
Frankrike före första revolutionen; sekreterare vid
en diplomatisk beskickning; konsulatssekreterare.

Chancellor [tjä’nsel9], Richard, engelsk
upptäcktsresande, utnämndes 1553 till öfverlots
på den expedition, som under sir Hugh Willoughby
sändes för att finna en nordöstpassage till Indien,
och omkom vid det skeppsbrott, som expeditionen led på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>