Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charcot - Chard - Chardin, Jean, fransk resande - Chardin Jean Baptiste Simeon - Chardon, Marguerite Louise Virginie. Se Ancelot. - Chardonnet-silke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sista utarbetade med en synnerligen stor omsorg,
som genom den mästerliga form, i hvilken han
förstod kläda dem, och genom den starka väckelse
till egna undersökningar, som han ingaf sina
många lärjungar. Lärare och lärjungar arbetade med
hänförelse på sina uppgifter, ledda af ett gemensamt
intresse för saken; utan afund unnade den ene den
andre hvad denne kunde draga nytta af, och sålunda
blef den "charcotska skolan", Salpêtrière-skolan,
icke allenast genom arbetenas rikhaltighet och
mångfald, utan äfven genom den för densamma
utmärkande sammanhållningen en af den moderna
medicinens vackraste företeelser. - C:s Œuvres
complètes utgåfvos i 9 bd 1876-90 (bd I-III: Maladies
du système nerveux; IV: Localisations cérébrales;
V: Maladies du poumon et du système vasculaire; VI:
Maladies du foie, des voies biliaires et des reins;
VII: Maladies des vieillards, goutte et rhumatisme;
VIII: Maladies infectueuses, affections de la
peau etc.; IX: Hémorrhagie cérébrale, hypnotisme,
somnambulisme). Dessutom skref C. Leçons du mardi
(2 bd, 1892-93) samt Clinique des maladies du
système nerveux (2 bd, 1892-93). Bland de från
C:s klinik och under hans ledning utgifna arbetena
må särskildt nämnas "Iconographie photographique
de la Salpêtrière" (af Bourneville och Regnard;
3 bd, 1876-80), "Nouvelle iconographie de la
Salpêtrière" (sedan 1888; fortsättes efter C:s
död) och "Études cliniques sur l’hystéro-épilepsie
ou grande hystérie" (af Richer; 1881). C. blef
1883 ledamot af Institutet, 1887 af svenska
vetenskapsakademien och 1889 af Vet. soc. i Uppsala.
R. T-dt.
2. Jean Baptiste C., den föregåendes son, fransk
polarforskare, f. 1867, har som läkare varit
klinikföreståndare vid medicinska fakulteten i Paris
och är anställd vid Pasteurinstitutet. C. organiserade
en fransk sydpolsexpedition, som lämnade
Buenos Aires i j an. 1904 och öfvervintrade
vid Wandelön, belägen vid södra ändan af
Gerlache-(förr Belgica-)sundet. Under expeditionen
undersöktes Bismarck-sundet, Graham-landet och
Palmer-arkipelagen. C. återvände lyckligt och anlände
till Ushuaia på Eldslandet i mars 1905, medförande
värdefulla samlingar och observationsserier.
G- Stg.
Chard [tjäd], stad i engelska grefskapet
Somerset. 4,437 inv. Järngjuterier och berömd
spetstillverkning.
Chardin [jardä’], Jean, fransk resande, f. 1643
i Paris. Efter att ha inhämtat grundliga kunskaper
sändes han af sin fader, en protestantisk juvelerare,
till Indien för att uppköpa diamanter. Han reste
genom Persien till Surat och återvände sedan till
Persien, där han sex år kvarstannade i Isfahan
som sjah Abbas skyddsling. 1670 återvände han till
Frankrike, men begaf sig redan följande år under
stora äfventyrligheter genom Kaukasien tillbaka till
Persien, där han kvarstannade till 1667, då han vid
Godahoppsudden öfverflyttade till sitt hemland. Detta
måste han dock åter lämna på grund af förföljelserna
mot protestanterna, hvarför han begaf sig till London,
och 1683 sändes han till Holland som engelsk minister
och ombud för ostindiska kompaniet. Han nedskref
Journal du voyage du chevalier Chardin en Perse et aux
Indes orientales par la mer Noire et par la Colchide,
som utkom i
London och Amsterdam 1686-1711, försedd med
illustrationer efter teckningar af en särskildt
medförd tecknare. Detta ofta omtryckta verk har
gifvit sin författare en välförtjänt berömmelse
och är ett standardverk för kunskapen om
Persien och andra orientaliska välden.
G. Stg.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>