Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charge, El, den största av Egyptens oaser - Charge d'affaires - Chargera - Chargeurs rapides - Charibert, frankisk konung. Se Merovingerna - Charidemos - Charidjijja nazyr-y - Charidjiter, muhammedansk sekt. Se Islam - Chariklo - Charolaos - Charilas. Se Charilaos - Charillos. Se Charilaos - Charis, grek myt. Se Chariter. - Charisi, Jehuda Ben Salomo, hebreisk skald - Charisius, Flavius Sosipater, romersk grammatiker - Charisma, teol. Se Karisma - Charite - Chariter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Charge, El (Wah el-Charge, Wah el-Khargeh),
"den yttre oasen", forntidens "oasis major" (den
stora oasen), är den största af Egyptens oaser
och belägen i Libyska öknen, ungefär 3-4 dagsresor
från Nildalen vid Girge. Dess fornegyptiska namn
är Kenem. Oasen, som ligger betydligt djupare än
den omgifvande bergiga ökenplatån, är ovanligt
rik på källor och brunnar, af hvilka ungefär 220
äro synliga, men blott 70 användbara; på dessa
källor beror oasens välstånd. Källornas antal kan
lätt ökas genom borrningar. Vegetationen är på
det hela taget sparsam, kanske mest beroende på
bristande insikt hos invånarna. Oasen frambringar
bl. a. dadelpalmer, citron- och orangeträd,
fikonträd, akasia och vinranka. Hvete, korn och ris
odlas företrädesvis, liksom äfven den egyptiska
klöfvern. Det odlade området omfattar ungefär 836
har, men torde fordom hafva varit vida större, att
döma af en mängd byggnader från den fornegyptiska,
grekiska, romerska och äldre kristna tiden. Oasens
hufvudort är staden El-Charge med omkr. 3,000
invånare. Märkligast af alla byggnadsverk är Hibes
tempel, synnerligen väl bibehållet och uppfördt af
rödskimrande sandstensblock, som hämtats från nubiska
stenbrott. Templet, som är ungefär 50 m. långt och
20 m. bredt, anlades af perserkonungen Dareios I,
fulländades af Dareios II och restaurerades första
gången af konung Necht-hor-heb (30:e dynastien). Det
är helgadt åt guden Amon samt utmärker sig genom
sin rikedom på arkitektoniska prydnader och färgade
hieroglyftexter. Dessutom må nämnas romartemplen
vid Nadura samt en kristen nekropol med omkr. 200
väl bibehållna mausoleer. Oasen räknar omkr. 6,000
invånare, som tala arabiska, men icke äro rena
fellaher, utan uppblandade med libyska, etiopiska och
feniciska element. Den besöktes 1690 af Poncet, 1793
af Browne, 1818 af Cailliaud, 1832 af Hoskins, 1874 af
Rohlfs jämte Zittel, Jordan och Ascherson, s. å. af
Schweinfurth och 1875 af Brugsch, hvilken senare
egnat den "stora oasen" en ingående skildring i sitt
arbete, "Reise nach der grossen oase El Khargeh in
der libyschen wüste" (1878). -st -son.
Hänvisningen från Birbe till C. utgår.
Chargé d’affaires [j ar j e daffär], fr. (eg. som fått
i uppdrag att sköta statsärenden) diplomat, som, i en
ambassadörs eller envoyés frånvaro eller när sådana
ämbetsmän saknas, bevakar sitt lands intressen vid
en främmande makts hof eller hos dess regering. En
chargé d’affaires är den till rangen lägste af de
diplomatiske agenterna. Han är icke, såsom de öfrige,
ackrediterad hos ett främmande lands öfverhufvud,
utan hos dess utrikesminister. Det oaktadt blir han
vanligen föreställd för statens öfverhufvud och räknas
som medlem af diplomatiska kåren. En chargé d’affaires
är emellertid fullt kompetent att handlägga hvad slags
internationella frågor som helst samt att afsluta
och underteckna traktater o. d. Han är oftast tillika
generalkonsul. Som inga representationsskyldigheter
åligga honom, faller det sig billigare för staten
att skicka en chargé d’affaires än en diplomat af
högre rang. Vid svenska riksdagen har ock flera
gånger föreslagits att låta Sverige representeras
endast af chargés d’affaires eller konsuler.
J. Th. W.
Chargéra [jarjera], fr. charger, belasta,
öfverdrifva; företaga ett häftigt angrepp (om
kavalleri). I imperativen nyttjades ordet i svenska armén
ända till år 1877 som kommandoord vid artilleriet,
men är nu ersatt med kommandoordet "eld".
W. G. B.»
Chargeurs rapides [jarjör rapi’d], fr., snäll-laddare,
krigsv. Se Magasinsgevär.
Charibert, frankisk konung. Se Merovingerna.
Charidemos (grek. XctQidrjjLios, lat. Charidemus),
grekisk partigängare och legotruppsanförare i 4:e
årh. f. Kr., från Oreos på Eubea, var ursprungligen
sjöröfvare, men stod sedan än i atenarnas, än i
traciska furstars och än i persisk tjänst. Han tjänade
i kriget mot Filip af Macedonien, och ännu efter
slaget vid Chaironeia (338) bidrog han till Atens
försvar. Då Alexander fordrade hans utlämnande,
tog C. sin tillflykt till den persiske konungen
Dareios III, som han gaf kloka råd med afseende på
det förestående kriget mot Macedonien; men 333 blef
han afrättad, därför att han med frimodighet yttrat
sig om den persiska härens mindre goda beskaffenhet
och ledning.
Charidjijja nazyr-y, turkiske utrikesministerns
titel. Jfr Nasir och Rejs.
Charidjiter, muhammedansk sekt. Se Islam.
Chariklo (grek. Xagixkd), lat. Chariclo), grek. myt.,
en nymf, moder till siaren Teiresias (se d. o.). -
C. är äfven namnet på en af Apollons (eller titanen
Perses’) döttrar, centauren Cheirons maka.
Charilaos l. Charilas, äfven Charillos
(grek. XaQilaog, Xagllas, XdgdZog, lat. Charilaus),
forntida konung i Sparta, under hvars minderårighet
hans förmyndare Lykurgos (se d. o.), Spartas berömde
lagstiftare, säges hafva fört regeringen. Hvad
som för öfrigt berättas om C. är ytterst ovisst.
A. M. A.
Charilas. Se Charilaos.
Charillos. Se Charilaos.
Charis, grek. myt. Se Chariter.
Charisi, Jehuda Ben Salomo, hebreisk skald från
13:e årh., f. i Granada, öfversatte till hebreiska
Hariris arabiska makamer samt Moses Maimonides’
arbeten m. fl. arabiska verk och författade själf
diktverket Tachkemoni, som är ett vittnesbörd såväl om
hans poetiska humor som om den ledighet, med hvilken
han använde det hebreiska språket. Jfr G. Karpeles,
"Geschichte der jüdischen> literatur", s. 692 (1886).
Charisius, Flavius Sosipater, romersk grammatiker, som
lefde omkr. 400 e. Kr. Han utgaf en Ars grammatica,
som eger stort värde synnerligen för en mängd citat
ur den äldre litteraturen, hvilka därigenom räddats
åt vår tid. En god upplaga utgaf s 1857 af Keil.
Charisma (grek.), teol. Se Karisma.
Charité [ja-], fr. ("barmhärtighet"),
välgörenhetssällskap, namn på sjukhus,t. ex. i Paris
och Berlin.
Chariter (grek. Xägirss, lat. Gratiæ),
grek. myt.,, sing. Charis (grek. Xdgig),
behagens gudinnor. Charis är i Iliaden namnet på
Hefaistos’ maka, hvaremot i Odyssén denna plats
intages af kärleksgudinnan Afrodite själf. Vanligen
nämnas chariterna i flertal, hos Homeros i obestämdt
antal och utan individuella namn. I Aten och Sparta
kände man, åtminstone under äldre tid, endast tvenne
chariter, hvilka på förra stället kallades Auxo
(grek. Avgcé, "befordrarinna af växtlighet") och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
