Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charleville, Karl Vilhelm, biskop, - Charlier, Karl Vilhelm Ludvig, astronom, - Charliere - Charlotta, Hedvig Elisabeth C., svensk drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehaft flera förtroendeuppdrag. Så t. ex. insattes
han 1869 i kommittén för utarbetande af ny katekes,
adjungerades såsom ledamot i domkapitlet samt
examinator i präst- och pastoralexamina 1877-79,
var stiftets valda ombud vid kyrkomötena 1878,
1883 och 1888, själfskrifven ledamot 1893, 1898 och
1903. Han höll prästmöte 1902. C. har från trycket
utgifvit Om schismerna i den gamla kyrkan (1860),
De communicatione idiomatum (s. å.), Söken stadens
bästa. Trons frihet och kärlekens tvång. Två
betraktelser (1877), Herdabref till stiftets
presterskap och lärarekår (1893) samt dessutom
öfversättningar, predikningar och tidningsuppsatser.
J. P.
Charlier [järlie], Karl Vilhelm Ludvig, astronom,
f. l april 1862 i Östersund, blef student i
Uppsala 1880, filos. licentiat 1886, filos. doktor
1887 och docent i astronomi s. å. 1889-90 var han
biträdande astronom vid Stockholms observatorium. Han
utnämndes till astronomie observatör i Uppsala 1890
och till professor vid Lunds universitet 1897. I
vetenskapligt syfte har C. företagit flera resor,
1887-88 till Ryssland och Tyskland, 1895-97 och
1898 till Tyskland. C., som under Gyldéns ledning
studerat den celesta mekaniken, har företrädesvis
egnat sig åt denna gren af astronomien. Hans
gradualafhandling. Untersuchungen über die
allgemeinen Jupiterstörungen des planeten Thetis
(1887), belönades med fernerska och bjurzonska
prisen. Ett större antal af handlingar af C. rörande
trekropparproblemet återfinnes i de vanliga
astronomiska tidskrifterna. Till sist märkas af
honom ett läroboksarbete inom detta område, benämndt
Die mechanik des himmels (I 1902, II: i 1905),
samt den populära Stjernverlden (1888; tills, med
E. Jäderin) ni. m. C. har jämväl gjort undersökningar
öfver fotografiens användning för relativa
ljusstyrkebestämningar och i "Vierteljahrschrift
der astronomischen gesellschaft" publicerat ett
uppmärksammadt arbete, Entwurf einer analytischen
theorie zur construction von astronomischen und
photographischen objectiven. C. har gjort inlägg
i ekonomiska och sociala frågor, såsom frågan om
proportionella val och zontariff-frågan, och på dessa
områden utvecklat en mångsidig författarverksamhet,
omfattande bl. a. Förslag till persontariff för
statens jernvägar (1898), Om proportionella val
(1902) och ett par småskrifter i studentföreningen
Verdandis serie. Han var vice ordförande i 1898
års persontariffkommitté. C. blef 1898 ledamot
af Fysiografiska sällskapet i Lund och s. å. af
Vetenskapsakademien. A. N-r.
Charlière [jarliär], fys., ett slags luftballong. Se
Charles, J. A. C., och Luftballong.
Charlotta, Hedvig Elisabet C., svensk drottning,
f. 22 mars 1759, var dotter till furstbiskopen af
Lybeck, hertig Fredrik August af Holstein-Gottorp,
en broder till svenske konungen Adolf Fredrik, och
Ulrika Fredrika af Hessen-Kassel. Hon lefde i stor
tillbakadragenhet vid sina föräldrars obetydliga hof
i Eutin, tills hon af Gustaf III utsågs till gemål åt
hans broder hertig Karl af Södermanland. Äktenskapet,
som ingicks i Stockholm 7 juli 1774, blef föga
lyckligt, tack vare hertigens kända snedsprång,
men C. var i själfva verket alltför anspråkslös och
godhjärtad för att framkalla allvarlig brytning. Deras
enda barn, Karl Adolf, som föddes 3 juli 1798, dog
redan 10 juli s. å. C., som särskildt utmärkte sig
för sin kvickhet,
hjärtegodhet och otvungna gladlynthet, lyckades snart
vinna tillgifvenhet vid Gustaf III:s ceremoniösa
hof. Hennes vänskap med sin svägerska, prinsessan
Sofia Albertina, var både varm och varaktig, och
för grefvinnan Sofia Piper, född von Fersen, hyste
hon en hardt när svärmisk tillgifvenhet, som också
besvarades. Någon politisk roll spelade C. trots
sin obestridliga begåfning knappt under Gustaf
III:s tid, men hennes älskvärda lynne gjorde henne
till en ofta anlitad och för alla parterna sympatisk
fredsmäklerska i de många inre tvister, som söndrade
konungahuset. Icke heller förmyndarregeringens eller
Gustaf IV Adolfs tid såg hennes inflytande växa, men
efter revolutionen 13 mars 1809 blef hon en af det
gustavianska partiets varmaste målsmän och arbetade
med ifver för att låta utropa
Gustaf IV Adolfs son Gustaf till konung under hertig
Karls förmynderskap. Sedan denne emellertid själf 6
juni s. å. mottagit kronan, sökte hon i likhet med
partiet i öfrigt genomdrifva prins Gustafs val till
tronföljare. Men äfven denna plan misslyckades genom
Karl Augusts och senare Karl Johans tronföljarval,
och hennes förhållande till den senare var alltid
kyligt. Hon afled i Stockholm 20 juni 1818, några
månader efter sin make.
 |
| Drottning Charlotta. Efter målning af Roslin. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
