Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 151-152 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cherbuliez - Cherbury, Herbert of - Cherchel - Cherchez la femme! - Cheret, Jules,fransk, affischmålare - Cheribon - Cheriton - Cherokeser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

göra det till krigshamn och nyckel till Kanalen. De
påbörjade fästningsverken och hamnarbetena förstördes
1758 helt och hållet af engelsmännen. Ludvig XVI
började uppförandet af den stora molon, och den
höjde sig redan i hela sin längd öfver vattenytan,
då stormen under en enda natt, 1792, förstörde
alltsammans. Byggandet af densamma återtogs först
under Ludvig Filip och fullbordades 1853. Samtidigt
hade uppförandet af fästningsverken fortskridit,
och det hela invigdes högtidligen 7 aug. 1858.

Cherbuliez [järbylie], en schweizisk familj, bland
hvars medlemmar flera gjort sig kända på vetenskapens
eller litteraturens områden. Jfr Rambert, "Écrivains
nationaux suisses", I (1874).

1. André C., f. 1795, blef 1840 professor i
latinsk och 1846 i klassisk litteratur vid högskolan
i Genève. Död 1874. Bland hans skrifter hafva
De libro Job (1829), Essai sur la satire latine
(s. å.) och La ville de Smyrne et son orateur Aristide
(1863) betydande vetenskapligt värde.

2. Antoine Élisée C., den föregåendes broder, f. 1797,
blef 1833 professor i juridik i Genève. Till följd af
1848 års revolution uteslöts han från de politiska
angelägenheterna i kantonen Genève, i hvilka han
förut verksamt deltagit, och vistades därefter under
några år i Paris, hvarest han utöfvade en omfattande
journalistisk verksamhet. Död 1869 som professor
i politisk ekonomi i Zürich. Bland hans skrifter
äro L’utilitaire (1828-30), hvari han försvarade och
modifierade Benthams åsikter, Théorie des garanties
constitutionnelles (1838), Richesse ou pauvreté
(1841), De la démocratie en Suisse (1843) och Précis
de la science économique (1862) de förnämsta.


3. Victor C., den förstnämndes son, romanförfattare,
kritiker, f. 1829 i Genève, studerade i Paris, Bonn
och Berlin samt uppehöll sig därefter som
privatlärare i sin födelsestad, men kastade sig senare
på litteraturen. 1860 gjorde han sig plötsligt känd
som en förträfflig konstkritiker genom Un cheval
de Phidias (2: a uppl. 1864), hvilken humoristiskt
arkeologiska skiss utgjorde frukten af en resa
till Grekland och orienten. 1880 naturaliserades
han som fransman, och 1881 invaldes han i franska
akademien. Som romanförfattare utgår C. från George
Sand och utmärker sig särskildt såsom en förträfflig
(om ock stundom något sökt och bisarr) skildrare
af kosmopolitiska seder. Bland hans romaner äro de
förnämsta Le comte Kostia (1863; "Grefve Kostia",
1872), Paul Méré (1864), Le prince Vitale (s. å.),
Prosper Randoce (1868), L’aventure de Ladislas
Bolski (1869; "Ladislas Bolskis äfventyr", s. å.),
La revanche de Josèphe Noirel (1871; "Josef Noirels
vedergällning",s. å.), Meta Holdenis (1873), Samuel
Brohl et C:ie (1877; "Samuel Brohl & kompani", s. å.),
La bête (1887), La vocation du comte Ghislain (1888),
Une gageure (1890) o. s. v. Dessutom
har C. skrifvit flera andra arbeten, vittnande om stor
och omfattande bildning, bl. a. L’Allemagne politique
(1870), Études de littérature et d’art (1873) och
L’Espagne politique (1874) o. s. v. I "Revue des deux
mondes" var han många år medarbetare under pseudonymen
G. Valbert. Död 1899 i Combs-la-Ville.

Cherbury [tjö’bri 1. tj§’b9ri], Herbert of, engelsk
filosof. Se Herbert (of Cherbury).

Cherchel l. Cherchell [ʃärʃä’l], hamnstad i
Algeriet, depart. Alger, vid Medelhafvet,
115 km. v. om Alger. 4,235 inv. (1901;
som kommun 9,088). Järngrufvor. Bomulls-
och kosjenillodling. Staden, som är af puniskt
ursprung, var konung Jubas af Mauretanien residens,
af honom till Julius Cæsars ära kallad Cæsarea,
icke Julia Cæsarea, såsom många antagit, hvilka
förväxlat stadens ursprungliga, puniska, namn Iol med
Cæsars förnamn Julius. Under kejsartiden var det den
viktigaste staden i romerska Afrika näst Alexandria
och Kartago. Ruiner finnas af kungliga palatset,
teatrar, termer, vattenledning m. m.

Cherchez la femme! [järje la famm], fr., sök kvinnan!,
d. v. s. en kvinna är orsaken.

Chéret [jerå], Jules, fransk affischmålare och
dekoratör, f. 1836 i Paris, började som tecknare
och litograf, grundade 1866 efter en tids vistelse i
England ett litografiskt tryckeri i Paris och utförde
s. å. sin första affisch, som sedan följts af en
mängd dylika för teatrar, varietéer, boknyheter,
industriella verk m. m. Den konstnärliga affischen
fick i C:s händer nytt lif och ny karaktär. Hans
teckning är säker och elegant, på en gång realistisk
och stiliserad, ultramodern i sitt pikanteri och
sitt raffinemang. Den typ af parisiskan han skapade
var likaledes ny i sin extravaganta grace och sin
excentricitet. Färgvalet och färgmotsättningarna
äro effektfulla, djärfva och originella. Den
litografiska reproduktionskonsten fördes af C. ett
vackert steg framåt - i färgernas klarhet och
glans nådde han längre än någon färgtryckare före
honom. Han var nyhetsman både som skapande och
som mångfaldigande konstnär och intager platsen
som det moderna affischmåleriets klassiker. Hans
affischer stå högt i pris och äro ifrigt eftersökta
af samlare. C. har äfven utfört rumsdekorationer
och målningar i akvarell och pastell (Dansen,
Parisiskan och 5 dekorativa pannåer, behandlande
ämnet Les plaisirs - i staden Paris’ ego -,
förekommo på världsutställningen 1900). Jfr Affisch.
G-gN.

Cheribon, hamnstad på norra kusten af Java, hufvudstad
i ett distrikt med samma namn. Omkr. 20,000 inv.

Cheriton [tʃe’ritn], stad i engelska grefskapet Kent,
4 km. n. v. om Folkstone. 7,091 inv. (1901).

Cherokeser [tje-], eng. cherokees, en nordamerikansk
indianstam, som ursprungligen bebodde ett område i
nuvarande staterna Tennessee, Mississippi, Alabama,
Georgia och (västra delen af) Florida. Efter
åtskilliga strider hamnade de 1838 på en reservation
i Indianterritoriets norra och östra delar. Deras
ursprungliga språk står tämligen isoleradt bland
de öfriga indianspråken. Cherokeserna äro de mest
civiliserade af alla indianstammar. De tala nu i
allmänhet engelska och hafva anlagt västerländska
kläder och vanor. Högre och lägre skolor samt
åtskilliga barmhärtighetsinrättningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>