Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chihuahua - Chikan - Chikanera. Se Chikan - Chikanos. Se Chikan - Chila - Chilambaram - Child. Sir Josiah C. - Child, Lydia Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
republiken Mexico, norra delen. 233,094 kvkm. 327,784
inv. (1900), 1,4 på l kvkm., mest indianer och
mestiser. Landets västra del upptages af bergskedjor,
som utgöra en fortsättning af Sierra Madre och af
hvilka den ansenligaste är Sierra Tarahumare, som
i toppen Rumerachiec når 2,966 m. öster om bergen
är landet väsentligen en 1,200-1,600 m. hög stäpp
eller öken, hvars ödsligaste trakter äro Llano
del Chilicote, Llano de los Cristianos, Llano de
los Gigantes och Bolson de Mapimi, hvilka i ett
sammanhängande bälte gå genom landet från n. till
s. De viktigaste floderna äro Rio Grande del Norte,
gränsflod mot Förenta staterna, och dess biflod
Rio de los Conchos. Till Californiagolfen flyta
några floder, som i bergen gräft sig cañons af
ända till 1,200 m. djup. Andra floder utflyta i
afloppslösa saltsjöar. Klimatet är kontinentalt:
på vintern kan temperaturen ofta sjunka till -15°
C., på sommaren stiger den till 40° C. För jordens
odling fordras konstgjord bevattning, emedan
nederbörden är mycket ringa. Landets hufvudnäringar
äro boskapsskötsel och åkerbruk, som lämnar hvete,
majs, tobak, frukt, vin m. m. I bergen finnas skogar
af barrträd. Malmtillgången är mycket stor, men har
först på senare år börjat bearbetas, hufvudsakligen
af nordamerikanska bolag, och med den framgång, att
staten nu intager första platsen bland de mexikanska
staterna i fråga om bergsbruk (silfver, guld,
koppar, bly m. m.). - 2. Hufvudstad i nämnda stat,
anlagd 1691, vid Rio Chubiscar, 1,412 m. ö. h. 30,405
inv. (1900). C. har en ståtlig katedral och många
andra prydliga offentliga byggnader. S. ö. om
staden ligga de rika silfvergrufvorna Santa
Eulalia, hvilka bearbetades redan under den spanska
tiden, då staden C. skall hafva haft 70,000 inv.
J. F. N.
Chikan (fr. chicane), egentl. lagvrängning, krångel
i rättegång; knep; ärekränkande förolämpning;
vanheder. - Chikanera, krångla i rättegång;
förolämpa. - Chikanös, förolämpande på ett ärerörigt
sätt; äfven en patiens, som lägges af två personer
med två kortlekar.
Chikanera. Se Chikan.
Chikanös. Se Chikan.
Chil’a (arab.), hedersdräkt, som af en österländsk
furste sändes till en person som bevis på särskild
ynnest. Till en fullständig chil’a höra äfven rustning
och en häst eller en elefant. Detta bruk är urgammalt
i orienten. K. V. Z.
Chilambaram [t jilä’mbäräm], Chidambaram
l. Chelumbrum, stad i distriktet South Arcot,
brittisk-indiska presidentskapet Madras, 37
km. s. s. v. från Cuddalore, mellan floden Veliar och
en arm af Coleroon, nordlig arm i Cauverys delta,
11 km. från kusten. 19,909 inv. (1901). Siden- och
bomullsindustri. Den religiösa mässan i dec. ditför
årligen omkr. 60,000 pilgrimer, och stadens tempel
äro bland de ryktbaraste i södra Indien och på
Ceylon, framför allt det åt Siva och Parvati helgade
Sabhanaiken Kovil l. Kanak Sabha, "guldhelgedomen",
som skall hafva byggts af en konung i Kashmir i 5:e
årh. af vår tidräkning.
Child [tjåVld]. 1. Sir Josiah C., engelsk köpman
och ekonomisk författare, f. 1630 i London, d. 1699,
samlade tidigt en stor förmögenhet och blef 1674
direktör i engelska ostindiska kompaniet, hvilken
ställning han med ett års afbrott behöll
ända till sin död. Han var därvid under fyra år
kompaniets guvernör och alltifrån 1681 dess verklige,
vanligen nästan enväldige ledare samt därmed den
man, som ytterst bar upp Englands gryende välde
i Indien. I England häfdade han denna ställning
först genom att störta och förfölja sina motståndare
inom kompaniets styrelse och därnäst genom att med
alla medel - främst en enastående korruption -
vinna hofvets och parlamentets stöd emot personer, som
sökte komma åt kompaniets handelsmonopol.
Upprepade gånger lyckades han sålunda korsa planerna
på privilegier åt ett täflande ostindiskt kompani,
äfven sedan han genom revolutionen 1688 mist sitt
förnämsta stöd, nämligen Stuartarna; först 1698
kom "det nya kompaniet" till stånd. I Indien hade
C. härunder en trogen bundsförvant i sin broder (se
nedan). - C. var liksom brodern en djärf och
klarsynt statsman, som emellertid ej skydde några
medel för att nå sina mål. Hans skrift New discourse
of trade (förmodligen författad 1665, upplagor med
olika titlar bl. a. 1668 och 1690) hör till den
engelska merkantilismens bästa och inflytelserikaste
arbeten. C. förfäktar där framför allt behofvet af
låg ränta (4 proc. i st. f. 6 proc. såsom lagligen
festställdt räntemaximum) som förutsättning för
näringslifvets uppblomstring och framställer de engelska
navigationsakterna som tillkomna i försvarets mer
än i handelns intresse. Se W. W. Hunter, "History
of British India", II (1900).
2. Sir John C., den föregåendes broder,
anglo-indisk kolonialpolitiker, kom redan som barn till
Indien och blef 1680 kompaniets agent (1681
president) i dess dåvarande hufvudort Surat. 1682 blef
han dessutom guvernör i Bombay och utnämndes
1684 till general och amiral öfver alla kompaniets
stridskrafter; 1685 följde utnämningen till baronet.
I verkligheten var C. (från 1686) Indiens förste
engelske generalguvernör, ehuru han kanske ej bar
denna titel; Englands makt i Indien hvilade på hans
och hans broders skuldror. Bägge insågo behofvet
af dyrbara fästningsanläggningar som skydd under
den förvirring, som mogulväldets sönderfallande
skulle medföra, och de genomdrefvo Bombays
befästande (1684) samt förflyttningen af kompaniets
högkvarter till denna stad. Emellertid framdrefs
härigenom ett krig med moguldynastien (1689), och
detta krig slutade med en för kompaniet skymflig
fred, hvari bland annat C:s aflägsnande ingick som
villkor. Innan detta hunnit verkställas, dog han
emellertid (1690). Se
W. W. Hunter, "History of British India", II (1900).
E. Hkr.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
