Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Choumara - Chouquet - Chovaresm. Se Chiva. - Chovaresmien - Chr.,förkortning för Christus. - Chrapovitskij - Chrenovoj - Chrétien de Troyes - Chribská - Chrischona - Chrisfal - Chrisma. Se Krisma - Chrismale. Se Krisma. - Chrismatarium. Se Krisma. - Christ - Christchurch - Christensen, Halvor Olaus, norsk ämbetsman och politiker - Christensen, BalthasarnMatthias, dansk politiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Memoires sur la fortification
etc. (1827; 2:a uppl. 1847).
G. U. (L. W:son M.)
Chouquet [joka], Adolphe Gustave, fransk
musikskriftställare, f. 1819, d. 1886, blef
1871 konservator vid konservatoriet i Paris,
öfver hvars museum han utgaf en katalog (1875;
2:a uppl. 1884). Han blef prisbelönt för några
musikhistoriska arbeten, bl. a. Histoire de la
musique dramatique en France (1873). C. skref
äfven musikrecensioner och kantattexter.
A. L.
Chovaresm. Se Chiva.
Chovaresmien. 1. Ett fordom brukligt namn på landet
kring Amu-darjas mellersta lopp. - 2. Muhammedanskt
rike. Se Kovaresmien.
Chr., förkortning för Christus (Kristus).
Chrapovitskij [-pavi’tskij], Aleksandr Vasiljevitj,
rysk skriftställare, f. 1749, blef 1766 officer,
anställdes sedermera hos generalprokuratorn och
utnämndes 1777 till öfversekreterare i senaten. Hans
angenäma väsende och litterära begåfning - han skref
poem, dramer, satiriska epistlar m. m. - förskaffade
honom 1782 platsen som kejsarinnan Katarina II:s
privatsekreterare. 1793 utnämndes han till geheimeråd
och senator, blef sedermera verkligt geheimeråd och
afled 1801. Af historisk betydelse är den dagbok
C. förde under sin anställning hos kejsarinnan, hvars
förtroende han åtnjöt. Hvad som yttrades och befalldes
i eller inberättades till hennes kabinett antecknade
han genast, därvid ofta anförande kejsarinnans egna
ord. C:s på ryska affattade dagbok utgafs fullständigt
af Nik. Barsukov (3:e uppl. 1874); ett utdrag ur
densamma, omfattande tiden 1787-92 och innehållande
uppgifter rörande svensk-ryska förhållanden, utgafs
1880 på svenska af C. Silfverstolpe. - Hans broder
Michail Vasiljevitj C., f. 1758, d. 1819, var på
sin tid känd som poet och översättare af dramatiska
arbeten. J. Th. W.
Chrenovoj, by i ryska guvern. Voronezj, ö. om Dons
biflod Bitjug, med 4,000 inv. och Rysslands största
statsstuteri.
Chrétien (Chrestien) de Troyes [kretiä’ de trcoä],
fransk skald, f. omkr. midten af 1100-talet,
d. omkr. 1195, lefde länge vid grefvinnan Maries af
Champagne hof. Han erhöll af henne i uppdrag att
versifiera ämnen ur den bretonska sagokretsen och
verkställde detta i en följd af långa episka dikter,
författade 1160-90. I behåll finnas följande: Erec
et Enide, Lancelot ou le chevalier de la charette,
Ivain ou le chevalier au lyon, Perceval le gallois
(hvari graal-sagan sammanbindes med Artur-sagan) och
Cligès, hvaremot hans behandling af sagan om Tristan
och Isoide gått förlorad, liksom hans öfversättningar
från Ovidius. Le roi Guillaume d’Engleterre blef ej
fullbordad. Hans stil är liflig och underhållande;
framställningen flyter lätt, i ett versmått af idel
korta rader med rimflätningen aa bb o. s. v. C. var
en af medeltidens talangfullaste skalder och den som
tidigast i litteraturen införde kvinnokulten och den
chevalereska kärleken. Till sina samtidas förtjusning
skildrade han adelsklassens begynnande förfining
och yppighet i lefnadsvanor. Men han urvattnar
alldeles de bretonska sagoämnenas känslodjup och
naiva fantastik. C. saknade sinne för det mystiska
och ideala, men alldagliga känslor återger han osökt,
och en näraliggande realitet skildrar han alltid med
lif och lust. Se vidare
Bretonska romanerna, sp. 125-126. Han öfversattes
på flera språk, och ur hans dikter hämtade
man motiv och förebilder till hjältedikter och
äfventyrsromaner. C:s förnämsta verk utgåfvos af
W. Förster 1884-99. Se vidare Emecke, "Chrestien von
Troyes als persönlichkeit und als dichter" (1892).
Chribská, tjechiskt namn på staden Kreibitz
(se d. o.).
Chrischona [krisjåna], en 7 km. ö. om Basel belägen
by, med en 1840 grundad protestantisk missionsanstalt.
Chrisfal, signatur för den portugisiske skalden
Christovam Falcão.
Chrisma (grek.). Se Krisma.
Chrismale (grek.). Se Krisma.
Chrismatarium (lat.). Se Krisma.
Christ, Wilhelm, klassisk filolog, f. 1831, 1860-1902
professor i München. Bland hans många arbeten,
hufvudsakligen behandlande grekiskan, må nämnas:
Metrik der griechen und römer (2:a uppl. 1879), en
kritisk upplaga af Homeros’ "Ilias" (1884) samt en
omfattande Geschichte der griechischen litteratur
(4:e uppl. 1904).
Christchurch [krai’s-tʃətʃ]. 1. Stad i engelska
grefskapet Hampshire, vid Stours sammanflöde med
Avon, nära Engelska kanalen. 4,204 inv. (1901). Stor
gotisk kyrka. I närheten ligga hafsbadorterna
Southborne on Sea, Bournemouth (se d. o.) och
Mudeford samt slottet Highcliffe, med samlingar af
medeltidsrariteter. – 2. Hufvudstad i ny-zeeländska
prov. Canterbury, vid floden Avon och flera
järnvägslinjer. 17,538 inv. (1901; med förstäder
57,041). Staden är anlagd af anglikanska kyrkan,
hvarför de flesta gatorna bära namn efter engelska
biskopar, har ett museum med den största samling af
skelett på södra halfklotet, ett college, en botanisk
trädgård samt ett stort antal kyrkor. Dess hamn är
det 15 km. aflägsna Lyttelton, vid Port Cooper.
Christensen, Halvor Olaus, norsk ämbetsman
och politiker, f. 1800, blef 1828 byråchef i
kyrkodepartementet och var 1832-89 byfogde i
Stavanger, hvilken stad han representerade på
stortinget 1833-73, med undantag af sessionerna
1851, 1857 och 1859. Under denna tid var han en
af stortingets mest framstående och inflytelserike
medlemmar; han var president i lagtinget 1845, 1854
och 1862-69 och president i det samlade stortinget
1848 samt medlem, oftast ordförande, i de viktigaste
kommittéer. Han afled i Stavanger 1891.
Christensen, Balthasar Matthias, dansk politiker,
f. 25 okt. 1802 i Kanders, d. 20 april 1882. Ehuru
son till en hög officer, slöt han sig tidigt med
stor ifver till frihetssträvandena. 1830-32 hade
han anställning vid förvaltningen af kolonierna på
Guineakusten och blef 1837 öfverrättsprokurator i
Köpenhamn. 1834 utgaf han en flygskrift till försvar
för pressfriheten och var en verksam medlem af
"trykkefrihedsselskabet". I dec. 1839 var han med om
upprättandet af tidningen Fædrelandet och sedermera
dess redaktör till mars 1841, då han dömdes till
censur. Som medlem af östiftens ständerförsamling
1842-48 hörde han till den utpräglade oppositionen
och var tillsammans med J. K. Drewsen framför allt
förkämpe för bondeståndets frigörelse och utveckling;
också deltog han i stiftandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
