Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christophle, Albert Silas Mederic Charles, fransk ämbetsman och politiker - Christopulos, Athanasios, nygrekisk skald - Chrodegang. Se Krodegang. - Chroma - Chronander, Jakob Persson, - Chronegk, Ludwig, tysk teaterledare - Chronica - Chronicle plays, eng. Se Mysterier. - Chrinocorum. Se Chronica. - Chronique de l'Oeil-de-boeuf. Se Oeil-de-boeuf - Chronique scandaleuse - Chronos. Se Kronos - Chronos protos - Chroococcaceae. Se Myxophycaae. - Chroolepus - Chrotta - Chrozophora - Chrudim - Chrulev, Stepan Alexandrovitj - Chrysalis - Chrysamin - Chrysander, Karl Franz Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christophle [kristå’fl], Albert Silas
Médéric Charles, fransk ämbetsman och politiker,
f. 1830, d. 1904, blef 1852 juris doktor, köpte 1856
en statsadvokatsyssla och var efter kejsardömets
fall i sept. 1870 prefekt i depart. Orne under tre
månader. Han invaldes 1871 i nationalförsamlingen,
där han vardt ledare för vänstra centern. 1876–77
var han minister för offentliga arbeten i Dufaures
första republikanska ministär och genomförde
då praktiska reformer i förvaltningen. 1878–95
var C. styresman för franska hypoteksbanken
(crédit foncier), som utvecklades betydligt under
hans förvaltning. C. tillhörde deputeradekammaren
ända till 1902, med undantag af åren 1885–87. Han
författade ett ansedt arbete,
Traité théorique et pratique des travaux publics (2 bd, 1862).
Christopulos, Athanasios, nygrekisk skald, f. 1770
i Macedonien, d. 1847, kom tidigt till Valakiet,
där han sedermera beklädde åtskilliga offentliga
befattningar. Han gjorde sig känd såsom skald, genom
åtskilliga i anakreontisk anda hållna sånger, såsom
politiker och såsom filolog, genom grammatiska arbeten
på det nygrekiska språkets område. Hans Helleniká
archaiologemata, som jämte filologiska undersökningar
innehålla öfversättningar af Iliaden och Sapfos oden,
utkommo efter hans död (1853).
Chrodegang. Se Krodegang.
Chroma (grek.) l. Kroma, dels detsamma som
kromatisk halfton (se Kromatisk), dels namn
på en i Tyskland bildad förening af musiker, som vilja
indela oktaven i tolf lika stora delar, på så sätt att
hvar öfvertangent på pianot får sitt själfständiga
namn, som icke är härledt från en undertangent.
A. L.
Chronander, Jakob Persson, dramatisk författare,
född i Tijdarp i Västergötland, troligen i
början af 1620-talet, student i Åbo 1643,
var justitieadministrator i Pommern, 1660
häradshöfding på Gottland och därjämte 1661–67
Visby stads "president" (öfverborgmästare). Hans
lefnadsomständigheter efter 1689 äro obekanta. –
Vid magisterpromotionen i Åbo 1647 uppfördes en af
honom författad studentkomedi, Surge eller flijt och
oflijtighetz skodespegel (tr. s. å.), och 1649, vid en
bröllopsfest i samma stad, Belesnack (tr. s. å.). Båda
äro i hast skrifna tillfällighetsdikter med
moralisk tendens, förhärligande fliten och
äktenskapet. Karaktärsteckningen är abstrakt,
men i några bondscener visar C. en realistisk
sanning och styrka, som kunnat ge uppslag till
ett nationellt svenskt lustspel, om ansatserna
fullföljts. C:s arbeten finnas intagna i Hansellis
"Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare"
(1876). Se
G. Ljunggren, "Svenska dramat",
H. Schück, "Svensk literaturhistoria, I", och
A. Hultin, "Den svenska vitterheten i Finland under stormaktstiden" (1904).
(R–n B.)
Chronegk, Ludwig, tysk teaterledare, f. 1837
i Brandenburg, d. 1891 i Meiningen, debuterade 1856
som skådespelare i Berlin, hade engagemang på olika
orter och kom 1866 till hofteatern i Meiningen. Genom
sin begåfning för regissörsfacket vann han där
befordran, vardt 1873 öfverregissör och 1877
direktör vid "Meiningarnas" berömda teatersällskap
(se Meiningen) samt erhöll slutligen titlarna
hofråd och intendent. Näst hertig Georg
inlade C. största förtjänsten om framgången af
Meiningarnas gästspelsfärder. Han besökte Stockholm
med truppen 1889.
Chnonica l. Chronicorum (näml. libri), Krönikeböckerna (se d. o.).
Chronicle plays [krå’nikl plei’ṡ], eng. Se Mysterier.
Chronicorum. Se Chronica.
Chronique de l’Oeil-de-boeuf [kråni’k de löj-de-böff], fr.
Se Oeil-de-boeuf.
Chronique scandaleuse [kråni’k skadalöṡ], fr.,
skandalkrönika, gängse historier om för heder och
anständighet sårande tilldragelser i ett samhälle.
Chronos, grek. myt. Se Kronos.
Chronos protos (grek., "den första tiden"), metr.,
d. v. s. den minsta tidsenheten, i den antika metriken
tidvärdet för korta stafvelser.
A. L.
Chroococcaceæ, bot. Se Myxophyceæ.
Chroolepus, bot. Se Confervoideæ och Luftalger.
Chrotta, ett af de äldsta europeiska
stråkinstrumenten. Det var antagligen af bretagniskt
ursprung (crwth, crouth), undergick i Frankrike
och Tyskland många förändringar samt undanträngdes
slutligen af viola och giga. Det existerade dock ännu
i början af 19:e årh. i sin ursprungliga gestalt
bland landtfolket i Wales, Irland och Bretagne.
A. L.
Chrozophora Neck., bot., växtsläkte af
fam. Euphorbiaceæ. Dit hör C. tinctoria
Juss., en ettårig, gråluden ört, som växer
i Medelhafsområdet. Af den utpressade saften
beredes en blå färg, hvarmed små linnelappar
genomdränkas. Dessa lappar kallas "blå sminklappar",
"besetter" eller "tourne-sol". Genom syror
förvandlas färgen till röd; på detta sätt fås de
"röda sminklapparna". Färgen nyttjas till färgning af
näringsmedel och till beredning af ett slags lackmus.
Ldt. (G. L–m.)
Chrudim, stad i Böhmen, s. ö. om Prag, i en fruktbar
trakt vid floden Chrudimka. 13,045 inv. (1900). Liflig
industri och stora hästmarknader.
Chrulev [-leff], Stepan Aleksandrovitj, rysk general,
f. 1808, blef 1826 artilleriofficer och deltog
1849 som öfverste i tåget till Ungern, hvarefter
han befordrades till generalmajor. 1853 stod han i
spetsen för en expedition till trakten af Syr-darja
och blef efter eröfringen af fästningen Akmetsjet
utnämnd till generallöjtnant. 1854 utmärkte han sig
vid Silistrias belägring och vid Giurgevo. På Krim
ledde han det misslyckade angreppet på Eupatoria (17
febr. 1855) och utfallet från Sevastopol (23 mars)
samt blef svårt sårad vid Malakovs intagande. 1856
anförde C. belägringshären vid Kars. Efter fredsslutet
tog han afsked, men tjänade åter 1863 som kårchef
i striden mot polackerna. Sedermera sysselsatte han
sig med planer på utvidgandet af Rysslands inflytande
i Central-Asien. 1866 utnämndes han till guvernör
i västra Sibirien. Död 1870. C. tillhörde en släkt,
som, enligt hvad det påstås, i 14:e årh. utvandrat
från Sverige till Ryssland.
Chrysallis (grek.), zool., puppa.
Chrysamin, kem. tekn. Se Krysamingult.
Chrysander, Karl Franz Friedrich, tysk
musikskriftställare, f. 1826, d. 1901, blef i Rostock
filosofie doktor och egnade sig därefter företrädesvis
åt musikaliska forskningar. Bl. a. författade han
Ueber die molltonarten im volksgesang, Ueber das
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
