Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 353-354 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Citadell - Citant - Citat - Citation - Citato loco - Cité - Citeaux - Citera - Citerior - Cithæron - Citigradæ - Citissime - Citium - Citlalteptl - Cito - Citokromi - Citoyen - Citraga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detsamma än genom att belägra först hufvudfästningen
och sedan, efter dennas intagande, själfva
citadellet.

Citadellet i Landskrona.

Fronterna böra vara oberoende af
fästningens och till en del vända mot dessa, från
hvilka de, liksom ock
från andra byggnader, böra vara skilda genom en
öppen plats, en "esplanad", af tillräcklig bredd,
för att citadellets artilleri skall kunna hafva ett
godt skjutfält. Citadellet bör ega bombsäkra rum för
besättning, sjukhus och förråd samt för öfrigt vara
försedt med allt hvad som erfordras till ett
själfständigt försvars utförande. Numera förekomma
citadeller sällan, men voro förr så mycket
vanligare. Märkligare sådana funnos vid Köpenhamn,
Antwerpen, Tournai, Cambrai, Arras, Havre, Liège,
Lille, Perpignan, Verdun, Strassburg, Mannheim, Nizza,
Turin m. fl. st. samt, inom Sverige och dess biländer,
vid Visby, Halmstad, Landskrona, Malmö, Riga, Reval,
Wismar m. fl. st.

Grundplan af Malmö citadell på 1700-talet.

G. U.* L. W:son M.

Citant (af lat. citare, framkalla, uppfordra),
jur., i den romersk-tyska processrätten benämning
på käranden.

Citat (lat. citatum, af citare, anföra), ordagrant
anfördt ställe ur en skrift, ett tal o. s. v.

Citation (lat. citatio), anförande eller åberopande
af en författares ord; anfördt ställe ur en skrift,
hänvisning; jur., i några länder förstås med
citation kallelse eller stämning inför domstol. –
Citationstecken. Se Anföringstecken.

Citato loco (lat.), förkortadt c. l., på anförda
ställe (anf. st.).

Cité [sitē], fr. (af lat. civitas), stad; i synnerhet
den ursprungliga delen af en stad (jfr "Staden" i
Stockholm), till skillnad från senare tillkomna delar
(förstäder, malmar); Seine-ön i Paris. Jfr Città,
City, Ciudad och Cività.

Cîteaux [sitå] l. S:t Nicolas-lès-C. (lat. Cistercium), by i franska
depart. Côte-d’Or (Bourgogne), s. om Dijon. Efter
det där belägna, 1098 upprättade klostret fick
cisterciens-orden sitt namn.

Citera (lat. citare), anföra, åberopa ett yttrande,
ett ställe i en skrift o. s. v.; jur., instämma inför
rätta. Jfr Citat.

Citerior (lat.), belägen "på denna sidan om" (en
flod, ett berg o. s. v.). Användt som biord till ett
lands namn, betecknade detta ord hos de gamle romarna
den del af landet, som i förhållande till Rom innehade
nämnda läge: Gallia citerior, den del af Gallien,
som i förhållande till Rom låg "på denna sidan om"
(Alperna) o. s. v. Motsatsen är ulterior. Jfr Cis.

Cithæeron. Se Kithairon.

Citigradæ, zool. Se Spindeldjur.

Citissime (lat.). Se Cito.

Citium, i forntiden stad på Cypern. Se Kition.

Citlalteptl, aztekiskt namn på vulkanen Orizaba.

Cito (lat.), fort, snabbt; (på bref) angeläget. –
Citissime, med största skyndsamhet.

Citokromi (af lat. cito, snabbt, och grek. chroma,
färg), ett af d:r E. Albert uppfunnet fotomekaniskt
reproduktionsförfarande för framställning af
flerfärgade bilder, baseradt på samma grunder som
trefärgstrycket, men vid hvilket, utom de vid detta
använda tre tryckplåtarna för gult, rödt och blått,
tillkommer en fjärde s. k. krafttryckplåt, som tryckes
med svart färg. Den vid det vanliga trefärgstrycket
nödvändiga manuella retuschen undvikes vid detta
förfarande därigenom, att de resp. delnegativen vid
framställandet af tryckplåtarna kombineras med på
fotografisk väg framställda korrekturplåtar.
J. Htzg.

Citoyen [sitωajä’], fr., urspr. röst- och
valberättigad invånare i cité (se d. o.), från 1789
medborgare i allmänhet. Den franska konstituerande
nationalförsamlingen skilde mellan citoyens
actifs, som voro röstberättigade, och citoyens
passifs, som saknade rösträtt. Denna skillnad
upphäfdes emellertid 1792, och s. å. utfärdades
ett dekret, att man i st. f. de aristokratiska
tilltalsorden monsieur och madame skulle använda
de mer demokratiska citoyen och citoyenne. Till en
början allmänna, försvunno dessa ord småningom ur det
vanliga språkbruket och användes slutligen endast i
offentliga förhandlingar och i officiella kretsar,
tills de efter kejsardömets upprättande (i maj 1804)
alldeles upphörde. Äfven under 1848 års revolution
användes dessa titlar officiellt en kortare tid. Under
den nu gällande statsförfattningen i Frankrike
betecknas med citoyen hvarje infödd fransman, som
fyllt 21 år, och hvarje främling, som förvärfvat
fransk medborgarrätt genom 10 års vistelse i landet.
E. A-t.

Citraga l. Tjitraga (egentl, "målad"), ett
hieroglyfiskt tecken, som indierna dagligen – medelst
rödt sandelträ, aska af kospillning eller helig jord –
måla på bröstet och pannan. Detta tecken lär antyda
den religiösa sekt, till hvilken personen bekänner
sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>