Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clerck, Karl Alexander, entomolog - Clerfait - Clerica - Clericis laicos - Clerici vagantes - Clericus - Clericus, Johannes, reformert teolog - Clerk - Clerkenwell - Clermont, namn på flera städer i Frankrike - Clermont, franska grefvar - Clermont-Ganneau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1764 ledamot af
Vetenskapsakademien. Han egnade sig med förkärlek
åt de lägre djurens, särskildt spindlarnas,
naturalhistoria. Flera af hans arbeten i detta
ämne äro eller hafva varit mycket värderade:
Svenska spindlar, med illuminerade figurer (1757),
Nomenclator extemporaneus rerum naturalium secundum systema naturæ linnæanum (1759) och
Icones insectorum rariorum, med illuminerade figurer (s. å.) m. fl.
Clerfait [klärfä] l. Clairfayt, François Sébastien
Charles Joseph de Croix, grefve de G., österrikisk
fältmarskalk, f. 1733 i Belgien, ingick 1753 i
österrikiska hären och deltog med utmärkelse i
sjuåriga kriget (1756–63) samt i 1788–91 års krig
mot turkarna, hvilka han besegrade vid Mehadia (28
aug. 1789) och Kalafat (26 juni 1790). 1792 fick
han öfverbefälet öfver en i Belgien samlad kår samt
deltog med denna i 1792 års fälttåg mot fransmännen
i Champagne och i återtåget därifrån. Sedan fick
han öfverbefälet öfver den af Dumouriez vid Jemappes
(6 nov. 1792) slagna österrikiska armén, med hvilken
han måste utrymma Belgien. 1793 deltog han i slaget
vid Neerwinden, intog Lequesnoy och bidrog till
Belgiens återeröfring. 1794 fick han till uppgift att
försvara Väst-Flandern, men förlorade mot Pichegru
tredagars-slaget vid Courtrai (i april) och måste,
sedan han i aug. s. å., efter hertigens af Koburg
afgång, tagit befälet öfver hela den österrikiska
hären, draga sig tillbaka öfver Rhen. 1795 blef han
fältmarskalk och general-en-chef för armén vid Nedre
Rhen. Genom sina operationer tvingade han nu Jourdan
att draga sig tillbaka öfver Rhen och slog den franska
belägringshären framför Mainz (20 okt. 1795) samt
afslöt i dec. ett förmånligt stillestånd. Efter
dessa framgångar mottogs han i Wien med jubel
af befolkningen, men återfick ej befälet. Han
dog 1798 som medlem af hofkrigsrådet. C. var en
af Österrikes allra bäste generaler i striden mot
franska revolutionen.
Clerica (mlat.), tonsur.
Clericis laicos, lat., den bulla, som påfven
Bonifatius VIII, 25 febr. 1296, utfärdade i anledning
af det franska och engelska prästerskapets besvär
öfver de skatter, som Filip IV i Frankrike och Edvard
III i England pålagt sina resp. länders andlige till
krigskostnaders bestridande. Jfr Bulla.
Clerici vagantes (lat.). Se Vaganter.
Clericus (lat., grek. kleriko’s), präst, andlig.
Se Klerk och Klerus.
Clericus, Johannes, reformert teolog.
Se Leclerc, J.
Clerk [kla’k], eng. (jfr Klerk), skrifvarbiträde;
sekreterare; bokhållare. –
Clerk of the crown [əv tḧə krau’n], expeditionschefen i
en afdelning af högsta domstolen. –
Clerk of the house (of commons) [hau’s əv kå’mənṡ],
förste sekreteraren i underhuset. Denne är på lifstid
tillsatt af kronan.
– Clerk of the justices [dʃa’stisiṡ],
fredsdomarens juridiskt bildade sekreterare i
en fredsdomardivision. –
Clerk of parliaments [pa’limənts], förste
sekreteraren i öfverhuset. –
Clerk of the peace [pi’s], sekreteraren i ett
grefskapsråd (county-council). Denne innehar sin
syssla på lifstid och måste vara en mycket bildad man.
Clerkenwell [kla’kənωel], stadsdel i östra London,
omkr. 1,5 km. n. om S:t Paul, hufvudsakligen bebodd
af urmakare och juvelerare. 63,704 inv. (1901).
Clermont [klärmå’], lat. Clarus mons
l. Clarimontium, namn på flera städer i Frankrike. –
1. C. l. C.-Ferrand [-rã’], hufvudstad i franska
depart. Puy-de-Dôme (Auvergne), nära Puy-de-Dôme, 407
m. ö. h. 47,943 inv. (1901; som kommun 52,933). Det
har sedan 1633 bestått af de båda städerna C. och
Mont-Ferrand; mellan dem ligger det militära kvarteret
med många kaserner. Bland de vanligen af en mörk lava
uppförda byggnaderna märkas den gotiska katedralen,
grundad 1248, men fullt färdig först i 19:e årh., den
vackra kyrkan "Notre dame du port" (från 11:e årh.),
prefekturpalatset (förr kloster, från 1250) och
det nya rådhuset. Tillverkning af kemiska artiklar,
tågvirke, hattar, maskiner m. m. samt betydlig
handel med åkerbruks- och trädgårdsprodukter,
hudar och mejeriartiklar. I C. finnas flera
mineralkällor med badinrättningar. Säte för biskop,
prefekt, handelsdomstol och för 13:e armékårens
generalkommando. C. har en faculté des sciences och en
faculté des lettres, en lägre medicinsk-farmaceutisk
skola, ett lyceum (Blaise-Pascal), ett meteorologiskt
observatorium (på Puy-de-Dôme, 1,465 m.), ett
bibliotek på 90,000 band, en botanisk trädgård,
ett teologiskt seminarium, en normalskola för
lärare och lärarinnor, flera fackskolor samt ett
naturhistoriskt och arkeologiskt museum, rikt på
föremål från Auvergne. Det är Gregorius’ af Tours
och Blaise Pascals födelseort. – C. var en gammal
stad i arvernernas land med namnet Nemossus samt
kallades af romarna Augustonemetum och har ännu
många fornlämningar från deras tid. Sitt nuvarande
namn har det fått efter ett romerskt slott Clarus
mons. Under medeltiden höllos där ej mindre än sju
konsilier, bl. a. ett 1095, då gudsfreden påbjöds och
första korståget beslöts. Senare blef C. hufvudstad
i grefskapet Auvergne, efter hvars indragning det
tillhörde biskopen af C. Genom Katarina af Medici
kom det till kronan.
2. C.-en-Beauvaisis [-ã-båväṡi] l.
C.-de-l’Oise [də-lwas], arrondissemangshufvudstad i
depart. Oise (Ile-de-France), vid Brèche, en biflod
till Oise. 5,723 inv. (1901). Gammalt slott,
nu fängelse. Bomulls- och linnemanufakturer;
tillverkning af marmoreradt papper. Handelsdomstol.
Fordom var C. residens för grefvarna af C., från
hvilka det genom giftermål öfvergick till grefvarna
af Blois och Chartres.
3. C.-l’Hérault [lerå] l. C.-de-Lodève
[də lådäv], stad i franska depart. Hérault, vid sydbanan.
5,004 inv. (1901). Tillverkning af kläde för armén,
papper och läder.
(J. F. N.)
Clermont [klärmå’], franska grefvar. Se Condé.
Clermont-Ganneau [klärmå’-gannå], Charles Simon,
fransk orientalist, f. 19 febr. 1846 i Paris. Efter
studier vid "école des langues orientales vivantes"
erhöll C. 1867 anställning som sekreterare och
dragoman vid franska konsulatet i Jerusalem. Under sin
vistelse därstädes lyckades han för fransk räkning
förvärfva den 1868 upptäckta, märkliga Mesja-stenen
(nu i Louvre), och 1870 publicerade han i Revue
archéologique den viktiga inskriftens text jämte
öfversättning och kommentar. 1873 blef C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
