Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - College, eng., egentligen ett organiseradt samfund av personer med gemensamma åligganden och rättigheter - Collège de France - Collegia nationalia - Collegia pietalis - Collegia pontificia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Universitet med endast l college (såsom Dublin
university, som tillika kallas Trinity college). -
3. I allmänhet benämning på brittiska anstalter,
som meddela högre undervisning af akademisk
karaktär. University college är titel på högskolor,
som meddela akademisk undervisning, men ej ega rätt
att examinera eller förläna grad, hvarför deras
elever mestadels examinerats vid Londons universitet.
De yngre engelska universiteten (i Manchester,
Liverpool, Birmingham m. fl.) ha utvecklat sig ur
sådana "university colleges". För kvinnor finnas
särskilda högskolor utan examensrätt, vanligen
tillhandahållande kost och bostad åt eleverna, såsom
Newnham college och Girton college vid Cambridge,
Somerville college och Lady Margaret’s college vid
Oxford, Bedford college, Queen’s college och Westfield
college i London, Royal Holloway college i Egham
och Ladies’ college i Cheltenham. - 4. Benämning
på många nordamerikanska högskolor, som ha en eller
flera fakulteter och mer eller mindre fylla
fordringarna på universitet i europeisk mening,
på samma gång som de ega åtskilligt af gymnasiets
karaktär (se därom Universitet). - 5. Benämning
på hvarjehanda högre brittiska och nordamerikanska
fackskolor l. institut (för prästbildning, juridik,
veterinärvetenskap, tandläkarkonst, farmaci, musik,
utbildning af landt- och sjöofficerare, af köpmän,
tekniker, landtbrukare o. s. v.). - 6. Benämning på
vissa högre allmänna läroverk i England, hvilka
stiftats hufvudsakligen för att bereda ungdomen
tillfälle till kostnadsfri undervisning och
ursprungligen varit inrättade på kyrklig grundval
samt för öfrigt äro af samma art som de s.
k. "public schools", ha eleverna internerade som
helpensionärer inom anstalten och i likhet med de
universitära colleges vilja vara plantskolor för
städadt samlif och idrottslig duglighet. Ännu i
dag finnas friplatser för ett visst antal elever,
men så förträfflig har undervisningen vid dessa
anstalter visat sig vara, att de numera besökas af
söner ur de allra förnämsta och rikaste familjer,
naturligtvis mot ansenlig afgift. Främst märkas Eton
college (grundlagdt 1441) och Winchester college
(gr. 1387). Dessa två stodo i början i direkt
förbindelse med ett college vid Oxfords universitet,
medan andra, såsom de i Dulwich och Clifton (Bristol),
voro af fullt själfständigt ursprung. Vissa andra
public schools ha efteråt tagit sig namnet college;
det finnes t. o. m. rent privata skolor, som skylta
därmed. - 7. Benämning på vissa brittiska lärda
samfund, såsom läkarnas College of physicians
(stift. 1518) och kirurgernas College of surgeons
(stift. 1800) i London, hvilka ega befogenhet att
utfärda diplom för läkarpraktik, men ej att promovera
till med. doktor. Motsvarande samfund finnas
i Edinburgh och Dublin. College of preceptors
(stift. 1846) i London meddelar (efter anställd
pröfning) lärardiplom, som dock ej berättiga
till någon anställning. Den högsta heraldiska
myndigheten i England kallas College of arms
l. Heralds’ college. - 8. Byggnadskomplexet,
som inrymmer en undervisningsanstalt eller
ett samfund af ofvan angifna slag. Jfr Collège.
E. F-t. W. H-k.
Collège de France [kallaj de frä’s], fr. (eg. "franska
läroanstalten"), en gammal vidtberömd högskola eller
föreläsningsanstalt i Paris, hvilken f. n. (1906)
har 44 professurer, för europeiska och
exotiska språkgrupper och litteraturer, arkeologi,
religionshistoria, filosofi, estetik, matematik,
naturvetenskaper, medicin, nationalekonomi
m. m. Föreläsningarna äro kostnadsfria och stå öppna
för den stora allmänheten. Intet examensväsende
är förknippadt med denna läroanstalt. Läsåret
räcker i. 8 månader, december-juli, och hvarje
professor är pliktig att därunder hålla minst två
föreläsningar i veckan. I spetsen för anstalten
står en "administratör", som är ordförande i dess
samfällda lärarråd; han förordnas på tre år af
undervisningsministern, sedan professorerna uppgjort
förslagslista. Sekreteraren förvaltar arkivet och
biblioteket.
Professorerna utnämnas af statschefen bland de af franska
institutet och professorerna vid Collège de
France uppställda kandidaterna. Anstaltens årliga
budget uppgår till inemot 550,000 kr. (1905). -
Collège de France grundades af Frans I 1518-45, på
tillstyrkan af G. Budé, men rönte motstånd af Paris’
universitet och utvecklades därför långsamt. Vid
franska revolutionens utbrott stod anstalten
dock så högt i anseende, att den förskonades från
undertryckningsåtgärder. Långa tider benämndes den
"Collège du rol" och "Collège royal". Många lysande
vetenskapliga namn ha prydt dess lärostolar. Litt.:
Duval, "Le Collège royal de France" (1644), Goujet,
"Mémoires sur le Collège de France" (1758) och
Lefranc, "Histoire du Collège de France" (1892). Jfr
Collège. E. F-t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
