Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbarium, latinska namnet på Kolmar. - Columbia, republik. Se Colombia. - Columbia. Flod i västra delen af Nord-Amerika - Columbia-pressen - Columbium - Columbretes - Columbus, namn på flera städer i Förenta staterna. - Columbus, Kristofer, Amerikas upptäckare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Columbarium, latinska namnet på Kolmar.
Columbia, republik. Se Colombia.
Columbia [kel^mbie]. 1. (Äfven Oregon) Flod i västra
delen af Nord-Amerika. Den rinner upp i Brittiska
Columbia, under 50° 30’ n. br. och 116° v. lgd, från
flera små sjöar på östra sidan af Purcell range. Efter
att först hafva flutit åt n. v. genom den stora
längddalen mellan Selkirk mountains och de östligare
kedjorna af Klippbergen, genombryter den de förra,
flyter i dalen mellan dem och Gold range åt s., därvid
bildande ett par smala sjöar af mer än 150 km. längd,
Arrowsjöarna. Efter att från ö. ha mottagit Kootenay
och Clark’s fork (Pend d’Oreille river) kommer floden
vid Fort Shepherd in på Förenta staternas område,
mottar Colville fr. v. och bildar sedan en rad
vattenfall och forsar: Kettle falls (17 m.), Grand
rapids, Rock island rapids, Priest’s rapids m. fl. På
denna sträcka mottar den Spokane (fr. v.) och den
från n. kommande Okinakane (fr. h.) samt träder
där ut ur skogsregionen och på den öde lavaplatå,
som heter Great plain of the Columbia river. Där
garneras dess stränder af flygsandsdyner eller kala
klippmurar. När den i södra delen af denna platå
mottar sin största biflod, Snake river, är den 1,200
m. bred. Böjande sig åt v. genombryter den sedan
Kaskadbergen, därvid delande sig i många armar, som
skummande brusa fram mellan basaltväggarna. Dessa
forsar kallas Dalles. Sedan flodarmarna åter
förenats, flyter floden genom bergen med många fall,
de s. k. kaskaderna (cascades). Nedanför Kaskadbergen
rinner C. lugnt mellan vackra skogklädda bergsstränder
och kallas där ofta "Amerikas Rhen". Själfva
mynningsområdet är 11 km. bredt. I denna nedersta del
mottar den från s. bifloden Willamette. Med en längd
af omkr. 2,250 km. och ett flodområde af omkr. 772,000
kvkm. är C. segelbar sammanlagdt 965 km., nämligen
från mynningen till foten af Kaskadbergen (190
km.), därifrån till Dalles (80 km.), därifrån
till Priest’s rapids (295 km.) samt från Colville
till Boat encampment (400 km.). Äfven dess biflod
Willamette är segelbar ett stycke. Nästan viktigare
än flodfarten är laxfisket i nedre C. Järnvägarna,
som till en del följa flodens stränder och af
hvilka en slutar vid Astoria, vid dess mynning,
hafva gifvit samfärdseln nya riktningar. - Bruno
Hecata, chef för en af vice konungen i Mexico 1775
utsänd expedition för att undersöka kusten bortom
Kalifornien, var den förste, som fann C:s mynning,
hvilken han gaf namnet San Roque, men inträngde
ej i floden. 1792 bekräftade Robert Gray, kapten i
amerikanska handelsflottan, tillvaron af en flod,
hvilken han efter sitt fartyg gaf namnet C., och
löjtnant Broughton for i okt. s. å. uppför den till
det nuv. Fort Vancouver. 1805 undersöktes floden
noggrannare af amerikanerna Lewis och Clarke.
2. (District of C.,
förk. D. C.) Förbundsområde i Nord-Amerikas
förenta stater, upprättadt 1791 till permanent
säte för regeringen. Det bildades genom ett af
staterna Virginia och Maryland afträdt område,
beläget vid Potomac-floden, och utgör nu, sedan
Virginia 1846 återfick sin del, 179 kvkm. (däraf
24 kvkm. vatten) med 278,718 inv. (1900), däraf
234 födda i Sverige. Distriktet, som innesluter
förbundshufvudstaden, Washington, lyder omedelbart
under kongressen, i hvilken det icke är
representeradt. Omedelbart n. v. om Washington ligger staden
Georgetown. - 3. Hufvudstad i nordamerikanska staten
Syd-Carolina, vid floden Congaree, som är segelbar
dit upp för ångbåtar. 21,108 inv. (1900). C. har
ett vackert kapitolium, ett college (från 1804),
två teologiska seminarier och stor bomullshandel. -
4. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania,
vid Susquehanna, öfver hvilken går en 1,866
m. lång bro. 12,316 inv. (1900). Liflig
handel med byggnadsträ; järnverk. - 5. Stad
i nordamerikanska staten Tennessee, vid Duck
river. 6,052 inv. (1900). Flera högre skolor,
såsom Jackson college, Female academy m. fl. -
6. Stad i nordamerikanska staten Missouri. 5,651
inv. (1900). Statens universitet (öppnadt 1841),
med en afdelning, "School of mines and metallurgy",
förlagd till staden Rolla. - 7. Brittiska C.,
provins i Dominion of Canada. Se Brittiska Columbia.
J. F. N.
Columbia-pressen, boktr. Se Tryckpress.
Columbium, kem., kallades af Hatchett metallen i
den af honom (1801) upptäckta columbiumsyran, eller,
såsom den nu benämnes, niobsyran. Colum-bium är
således synonymt med niobium. Se Niobium.
P. T. C.
Columbretes l. Orm-öarna, en till spanska
prov. Castellón de la Plana hörande ögrupp i
Medelhafvet, i Valenciabukten, 65 km. från kusten,
öarna äro vulkaniska och besökas endast af fiskare.
Columbus [k8la’mbes], namn på flera städer i
Förenta staterna. 1. Hufvudstad i staten Ohio,
vid Scioto. 125,560 inv. (1900). C. är regelbundet
byggdt, med 30-40 m. breda gator, däribland den 5
km. långa Highstreet, och har många vackra byggnader,
bl. a. ett i dorisk stil byggdt kapitolium, ett
rådhus och ett förbundstyghus samt en katolsk
katedral. C. har en betydande industri. 1900
funnos 914 fabriker, med 17,066 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 40 mill. doll., däribland
14 järn- och stålverk, 37 maskinfabriker och
gjuterier, bryggerier, cigarrfabriker etc. C. eger
två universitet (Ohios statsuniversitet och
det lutherska Capital university), två katolska
seminarier, en medicinsk skola (Starling college),
en Polyteknisk skola samt dårhus, idiotanstalt,
blind- och döfstumskolor m. m. Staden är ock en
viktig järnvägsknut. Den anlades 1812. - 2. Stad i
staten Georgia, vid floden Chattahoochee. 17,614
inv. (1900). Liflig industri och handel, i synnerhet
med bomull. - 3. Stad i staten Mississippi, vid
floden Tombigby. 6,484 inv. (1900). Medelpunkt för
ett rikt bomullsdistrikt. - 4. Stad i staten Indiana,
vid White river, 65 km. söder om Indianapolis. 8,130
inv. (1900). Sågverk, ylle- och andra fabriker. -
5. Stad i staten Nebraska, vid Platte river. 3,522
inv. (1900).
Columbus, Kristofer (it. Christoforo Colombo,
sp. Cristóbal Colón), Amerikas upptäckare, föddes
i Genova sannolikt 1446. Fadern, Domenico Colombo,
var ullväfvare i tämligen små omständigheter och hade
1439 inflyttat till Genova från Quinto, 10 km. öster
om denna stad; modern var Susanna Fontanarossa från
Bisagno, en ort i Genovas närhet. Kristofer var
äldsta barnet bland fyra söner och en dotter. Fadern
egde sedan 1440 ett hus i Genova ("la casa dell’
olinella"), beläget i förstaden Vico dritto de
Ponticello, och sannolikt är C. född i detta hus,
i hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
