Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 637-638 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Condottieri - Condroz - Con duolo - Condurango - Condylarthra - Condylura - Conegliano, stad i italienska prov. Treviso - Conegliano, Cima da, italiensk målare - Conejera - Con energia - Con espressione - Coney island - Confarreatio - Confectio cinae - Conferva - Confervales - Confervoideae - Confessio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skinn, samt af envåldshärskare, hvilka måste hafva
något stöd för sin makt. Deras trupper bestodo
vanligen till största delen af kavalleri. Under
ledning af skickliga befälhafvare utbildade de
ett slags
stridssätt, som ofta icke kostade några
offer. Många af härskarna i Italien under
denna tid började sin bana som condottieri.

Condottiere-trupp. Grupp i en freskomålning af Luca Signorelli

.
C. O. N.

Condroz [kldrå’], det på Cæsars tid af de
germanske condrusi bebodda landet i sydöstra delen
af nuv. Belgien, delar af prov. Namur, Liège och
Luxemburg, ö. och s. om Meuse, som skiljer C. från
landskapet Hesbaye, v. om Ourthe, n. om Lesse. Det
består af Nedre C., med hufvudorten Huy, och Öfre C.,
med hufvudorterna Ciney och Dinant.

Con duolo [doå’lå], it., mus., smärtfullt, sorgmodigt.

Condurango, farm. med. Se Kondurango.

Condylarthra, zool. Se Ungulata.

Condylura, zool. Se Stjärnmullvadsläktet.

Conegliano [kåneljänå], stad i italienska
prov. Treviso (Venezia). Omkr. 5,000 inv. (1901;
som kommun 9,796). Silkesodling. Marskalk Moncey hade
titeln hertig af C.

Conegliano [kåneljänå], Cima da, italiensk målare. Se
Cima.

Conejera [-chera], en liten, till Balearerna
hörande, nu obebodd ö i Medelhafvet, mellan Mallorca
och Cabrera. 1,7 kvkm. Det säges vara Hannibals
födelseort.

Con energia [-dji’a], it., mus., med kraft i
föredraget. Jfr Energico.

Con espressione [-åne], it., mus., med uttryck. Jfr
Espressivo.

Coney island [kåu’ni äYlond], "kaninön", en liten
dynö, s. v. om Long island, skild från denna genom
en smal hafsarm. C., som har stora hafsbad,
parkanläggningar, hotell, musiklokaler o. d., är
en om somrarna mycket besökt förlustelseplats för
befolkningen i New York, med hvilket ön är förbunden
genom flera järnvägar och ångbåtslinjer. West
Brighton, Brighton Beach och Manhattan Beach äro
delar däraf.

Confarreatio (lat., af far, mjöl, emedan en mjölkaka
framsattas för bruden vid hemkomsten), form för
äktenskaps ingående. Se Koemtion.

Confectio cinæ, farm. Se Maskfrö.

Conferva, bot., en redan af Plinius använd
benämning på något slags lägre vattenväxt. Af
Linné bibehölls namnet såsom släktnamn för alla de
alger, hvilkas bål har en mer eller mindre trådlik
form. "Släktet" C. egde sålunda enligt honom en
oerhördt stor omfattning. Nyare forskningar -
började af K. A. Agardh - hafva upplöst det i en
stor mängd grupper, af hvilka många i nutidens
växtsystem t. o. m. hafva rang af familjer och
ordningar. Numera betecknar namnet C. ett släkte
bland heterokonterna. Jfr Heterocontæ. V. W. (G. L-m.)

Confervales, bot. Se Heterocontæ.

Confervoideæ, Konfervoideer, bot., afdelning af
de gröna algerna (Chlorophyceæ). Dithörande alger
bestå af enkla eller förgrenade trådar eller äro
bladlika. Cellerna äro enkärniga. Konfervoideerna
förekomma i både sött och salt vatten (Ulvaceæ) och
såsom luftalger (Chroolepus). G. L-m.

Confessio (lat.). 1. Teol. Konfession, bekännelse,
kallas den af ett kyrkosamfund antagna och till ett
lärosystem ordnade uppfattningen af kristendomen
(t. ex. den lutherska konfessionen). Detta namn bäres
jämväl af åtskilliga bland de symboliska böckerna samt
af några andra bekännelseskrifter, hvilka ej blifvit
antagna och således ej ega symbolisk giltighet. De
förnämsta af dessa bekännelseskrifter äro följande.

A. Evangelisk-lutherska.

1. C. augustana. Se Augsburgiska bekännelsen.
- 2. C. hafnica, äfven kallad "De köpenhamnska
artiklarna" (43 till antalet). Den författades af
Hans Tausen och framlades af de danske lutheranerna
på herredagen i Köpenhamn 1530, fjorton dagar efter
augsburgiska bekännelsens framlämnande i Augsburg. -
3. C. saxonica, författad af Melanchthon 1551,
på uppdrag af kurfursten Morits af Sachsen. Den
kallas äfven Repetitio confessionis augustanæ och
innehåller 23 artiklar. - 4. C. wirtembergensis, af
Brenz, i 35 artiklar. Bägge de sistnämnda ansluta sig
nära till augsburgiska bekännelsen och framlämnades
1552 i de lutherska ständernas namn på kyrkomötet i
Trident, men utan påföljd.

B. Reformerta (som i allmänhet antagits
endast i de länder eller städer, efter hvilka de
blifvit kallade).

1. C. anglicana, 1553, af Cranmer och Ridley, i 42
artiklar, grundvalen till de trettionio artiklarna
(se d. o.). - 2. C. anhaltina, 1579, en motskrift
mot kondordieformeln. Den räknas vanligen till de
reformerta bekännelserna, men med orätt, enär den
är melanchthonsk-luthersk. Den fick ej någon kyrklig
betydelse. - 3. C. tetrapolitana, af Butzer och
Capito, i 22 artiklar. Den framlades vid riksdagen i
Augsburg 1530 af de fyra sydtyska städerna Strassburg,
Konstanz, Memmingen och Lindau för att uttrycka deras
väsentligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>