Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 647-648 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Conium - Conjugatae - Conjunctiva - Conjunctivitis - Conkling - Con leggerezza - Con morbidezza - Con moto - Conn. - Connaissance - Connaissement - Connaught, provins i nordvästra delen af Irland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växande kring Aten, där densamma ännu i dag
allmänt förekommer. Drogens verkan beror på det
i hela växten, men i synnerhet i fruktskalets
innersta del, förekommande koniinet (se d. o.),
en alkaloid, som varit upptagen i svenska
farmakopén, emedan detta gift varit användt, mera
förr än nu, i vissa nervsystemets lidanden och
mot ljusskygghet under ögoninflammation. Det
verkar ungefär som nikotin, men svagare.
O. T. S. (G. L-m.)

En Staurastrum-art, starkt förstorad.

Conjugatæ, Konjugater, bot., en klass bland
sötvattensalger, hvars förnämsta kännetecken äro,
att sporerna bildas genom (eller efter) konjugation af
membranklädda celler (aplanogameter), att cellerna
alltid dela sig i en och samma riktning och att
svärmceller saknas. Klassen omfattar tre familjer:
Desmidiaceæ, Zygnemataceæ och Mesocarpaceæ,
hvilka alla äro talrikt representerade i smärre
vattensamlingar. Desmidiaceernas celler lefva ensamma
eller äro förenade till trådar samt äro vanligen genom
en insnöring på midten delade i tvenne symmetriska
halfvor. Cellväggen består af 2 eller flera skal,
som ej innehålla kiselsyra som hos diatomaceerna,
hvilkas väggbyggnad är liknande. Cellformen hos
desmidiaceerna är i högsta grad växlande, men dock
synnerligen konstant hos en och samma art. Bland
de många cellformerna må nämnas den cylindriska,
den spolformiga, den halfmånlika, den korsformiga
och den stjärnlika. Mycket ofta äro desmidiecellerna -
både de vegetativa och sporerna - väpnade med taggar
och utskott af mångfaldig form och anordning. (De
båda figurerna visa samma individ, sedt från olika
sidor.) - Desmidiaceerna äro i allmänhet fullständigt
mikroskopiska. Endast några få arter äro så stora,
att de - om ock med svårighet - kunna skönjas med
oväpnadt öga. Desmidiaceerna tillhöra uteslutande
de söta vattnen, men förekomma i alla världsdelar
och under alla klimat. T. o. m. på glaciärerna
lefver en desmidiacé, Ancylonema Nordenskiöldii
Berggr. Zygnemataceernas och mesocarpaceernas celler
äro aldrig insnörda på midten och lefva förenade
i trådar; deras cellvägg är hel. Kromatoforerna
äro spiral-, stjärn- eller bandformiga. Arter af
släktena Spirogyra, Zygnema och Mougeotia höra till
våra vanligaste sötvattensalger, bildande massor
af gröna, för känseln slemmiga trådar vid grunda
sjöstränder, i dammar och diken. Jfr Konjugation.
G. L-m.

Conjunctiva (lat.), bindehinna. Se Öga.

Conjunctivitis, bindhinneinflammation. Se Ögonsjukdomar.

Conkling, Roscoe, amerikansk politiker, f. 1829 i
Albany, New York, var 1859-63 och 1865-67 medlem af
representanternas hus och 1867-81 af senaten, där han
var en af de mest infiytelserike republikanske ledarna
särskildt under Grants presidenttid. Ur senaten
afgick han, emedan en politisk motståndare till honom
af president Garfield utnämnts till en tjänst i New
York. Han sökte återval, men misslyckades och drog sig
därpå tillbaka till privatlifvet. Död i New York 1888.
(G. B-e.)

Con leggerezza [ledjere’ttsa], it., mus., "med
lätthet", luftigt, otvunget. Jfr Leggiero.

Con morbidezza (it.), mus,, lent och vekt, med mjuk
fyllighet i anslaget.

Con moto [mata], it., mus., med rörlighet,
liffullt. Förekommer ofta i förening med
tempobeteckningarna allegro och andante.

Conn., geogr., förkortning af Connecticut.

Connaissance [kånnäsa’s], fr. (af connaître,
lat. cognoscere, lära känna), bekantskap. - Une
[yn] connaissance à faire [far], "en bekantskap att
göra", d. v. s. en bekantskap, som det lönar mödan
att göra. - Connaisseur [kån-näsor] l. Konnässör,
kännare, konstkännare.

Connaissement [kånnäsmä’], fr., ett slags
fraktsedel. Se Konossement.

Connaught [kå’nåt], provins i nordvästra delen af
Irland. Det gränsar i n. och v. till Atlantiska
hafvet, i s. till Munster och i ö. till Leinster
och omfattar grefskapen Galway, Leitrim, Mayo,
Roscommon och Sligo samt har en areal af
17,773 kvkm. med 646,932 inv. (1901), till 95,8
proc. katoliker. 1841 hade provinsen 1,418,859
inv. och 1891 719,511 inv. Kusterna äro försedda med
många inskärningar. Marken är bergig och skogig samt
rik på torf och stenkol, jordmånen icke synnerligen
bördig. Klimatet är tempereradt och fuktigt. Åkerbruk
utgör befolkningens förnämsta näringskälla,
men drifves på ett föråldradt sätt. C. var under
medeltiden ett särskildt konungarike och förlorade
först 1590 sin själfständighet, Det har bland Irlands
provinser det största procenttalet kelter (ännu 1901
voro 12.103 pers. mäktiga endast iriska språket,
medan 233,477 använde detta jämte engelska);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>