Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Constanza - Constitucion - Constituens - Constitutio - Constitutio criminalis carolina - Constitutio epidemica - Constitutio Gregorii X - Constitutiones apostolicae - Constitutionnel - Constrictor - Consualia - Consuegra - Consul - Consularis - Consulta - Consus - Cont. - Contades - Contagium - Contango - Contarini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt därifrån. - På turkiska tiden hette det
Kystendsje (Köstendsje), men sedan 1878 är den
officiella benämningen C.
Constitucion, hamnstad i chilenska prov. Maule, något
ofvanför floden Maules mynning och utgångspunkt för
en järnväg till Talca. Omkr. 7,000 inv. Lyceum med
tyska lärare. Hafsbad. Fiske. Export af trävaror
och spannmål.
Constituens (lat.), plur. constituentia, tekn. farm.,
"konstituerande", benämning på indifferenta ämnen,
som användas för att i sig upptaga verksamma läkemedel
i afsikt att gifva det färdiga medikamentet önskad
konsistens, mängd och beskaffenhet i öfrigt. Ett så
användt medel kallas äfven excipiens. Då t. ex. ett
ämne löses i vatten, för att brukas som läkemedel,
kallas vattnet constituens eller excipiens. På
samma sätt talas om constituentia i piller, salfvor,
plåster m. m. C. G. S.
Constitutio (lat.), sammansättning, fastställning. Se
Konstitution.
Constitutio criminalis Carolina. Se
Carolina, jur.
Constitutio epidemica, med. Se Epidemi.
Constitutio Gregorii X. Se Konklav.
Constitutiones apostolicæ. Se Apostoliska
konstitutioner.
Constitutionnel, Le [le kåstitysiånä’1], en i Paris
utkommande tidning, som uppsattes 1815 (till en början
under namnet L’indépendant) och under 1820-talet
spelade en lysande roll som moderat-liberalt
oppositionsorgan med den konstitutionella kartan till
baner, sedermera upplefde en ny glansperiod 1844-49
med Thiers som hufvudredaktör, men under hela andra
kejsardömet var officiöst organ och betydande endast
genom de "välsinnade" vittra talanger, som lämnade
bidrag. Numera är tidningen ånyo moderat-liberal.
Constrictor (lat.), anat., "sammandragare", namn på
flera muskler. Se Svalg.
Consualia, rom. myt., ett slags fest. Se Consus.
Consuegra (lat. Consabrum), stad i spanska
prov. Toledo (Nya Kastilien), vid Amarguillo. 7,601
inv. (1900). Yllemanufakturer; i närheten jaspis- och
marmorbrott. C. blef 1891 nästan alldeles förstördt
genom en öfversvämning.
Consul. Se Konsul.
Consularis (lat., af consul), under den romerska
republiken benämning på en person, som beklädt
konsulatet och i sådan egenskap åtnjöt vissa
rättigheter. Under kejsartiden förlänades
ej sällan äfven åt andra personer heder och
värdighet af consularis. En del af kejsartidens
provinsståthållare voro consulares; med tiden
kom detta ord rent af att betyda ståthållare.
H. Sgn.
Consulta (it. och sp., af lat. consulere, rådpläga)
, rådplägande församling. - Consulta di stato (it.),
statsråd, rådsförsamliug, domstol.
Consus (af lat. condere, "inlägga"),rom. myt.,
fornromersk gud för åkerbruket, särskildt grödans
inbärgande i ladorna. Till hans ära firades Consualia
21 aug. (skördefest) och därjämte 15 dec. (efter
afslutande af tröskningen). Därvid blottades gudens
under jorden i cirkusdalen belägna altare (minne af
den tid, då säden förvarades i underjordiska rum),
förstlingsoffer frambärs, dragarna bekransades,
och kappkörning med mulåsnor anställdes. Jfr Ops.
Cont., på recept förkortning för contusus, krossad,
stött, eller contunde! krossa !
Contades [käta’d], Louis Georges Erasme de, markis,
fransk marskalk, f. 1704, inträdde 1720 i hären,
kommenderade 1757-58 i sjuåriga kriget under d’Estrées
och Clermont en kår vid nedre Ehen, blef efter den
senares nederlag vid Krefeld
1758 öfverbefälhafvare och lyckades tränga
hertig Ferdinand af Braunschweig öfver på
högra Rhenstranden, hvilket skaffade honom
marskalksstaven.
1759 blef han befälhafvare öfver hela franska armén i
Tyskland, ryckte efter Broglies seger vid Bergen fram
mot Weser, men blef af hertig Ferdinand
slagen vid Minden l aug. 1759 och måste draga
sig tillbaka på andra sidan Rhen, hvarefter han i
sept. s. å. miste befälet. Död 1793.
Contagium (lat.), med., smittämne.
Contango [kentä^gåu], eng. (möjligen förvrängning af
contingent, andel), hand., ett slags uppskofsränta
vid terminshandel. Se Börs, sp. 908.
Contarini, veneziansk adelssläkt, som under tiden
1043-1684 bland sina medlemmar räknade åtta doger
och flera andra utmärkta män. Dogerna voro följande:
1. Domenico C., doge 1043-71, uppförde Markuskyrkan
och eröfrade Zara från ungrarna. - 2. Giacomo C., doge
1275-80, kufvade ett uppror i Trieste och Capodistria,
eröfrade Ancona samt utvidgade Venezias område i
Romagna och på andra sidan Adriatiska hafvet. -
3. Andrea C., doge 1367-82, bragte Venezias nära
hundraåriga krig med Genova ("Chioggia-kriget") till
ett lyckligt slut, i det han själf 1379 tog befälet
öfver hären, tvang Chioggia att gifva sig och sålunda
1381 förmådde Genova till fred. - 4. Francesco
C., doge 1623-24. - 5. Niccolo C., doge 1630-31,
författade åtskilliga historiska och statsrättsliga
skrifter, bl. a. en otryckt Istoria veneziana (om
tiden 1597-1628) samt De rerum perfectione libri
VI, Modo della elezione del serenissimo principe di
Venezia m. fl. - 6. Carlo C., doge 1655-56, förde ett
lyckligt sjökrig med turkarna, som af Mocenigo blefvo
slagna i sundet vid Dardanellerna. - 7. Domenico C.,
doge 1659-75, afstod Kreta till turkarna 1669. -
8. Ludovico C., doge 1676-84.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
