Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 789-790 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Couche - Coucheron-Aamot - Couckelaere - Coucy - Coucy-le-Chateau - Couder - Coudreau - Cougnar - Couillet - Coula edulis - Coulage - Coulé - Couleur - Coulisse - Coulmiers - Couloir - Coulomb, enhet för elektricitetsmängd - Coulomb, Charles Augustin de, fransk ingenjör och fysiker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Couche [koj], fr. Se Bädd, sp. 834, och Kusch.

Coucheron-Aamot [LVjerån-ämot], William, norsk
skriftställare, f. 1868 i "Stavanger, blef 1889
sekondlöjtnant i norska marinen och begaf sig 1890
till Kina, där han under två år tjänstgjorde som
tull-löjtnant på en kanonbåt. C. företog därefter
en utflykt till den stora muren och återvände sedan
öfver Japan och Amerika till hemlandet. Sina minnen
från dessa resor och uppehållet i Kina offentliggjorde
han först i korrespondensartiklar till "Morgenbladet"
i Kristiania och sedan i flera böcker: Fra den
kinesiske mur til Japans liellige bjærg (1893),
Kineserne og den kristne mission (1894) och Gennem
de gules land og krigen i Östasien (1895, "Kriget
mellan Japan och Kina", 1897). Efter hemkomsten
hade C. en tid anställning i indredepartementets
konsulatafdelning samt utnämndes 1898 till
tullassistent i Kristiania. Han utgaf 1901 det
ytliga och chauvinistiskt hållna, rikt illustrerade
praktverket Det norske folk paa land og sö, en populär
öfversikt af Norges krigshistoria till freden i Kiel.

Couckelaere [kaVkeläre], by i belgiska
prov. Väst-Flandern, med linneväfverier och
spetstillverkning. 5,480 inv. (1900).

Coucy [kosl], Gui Châtelain de, fornfransk skald,
d. omkr. 1203. Han har af en författare, hvars
namn man trott sig kunna rekonstruera, Jakemon
Sakesep, gjorts till hjälte i en roman på vers
från slutet af 1200-talet, hvilken handlar om hans
kärleksförhållande till "La dame de Fayel" (utg. af
Crapelet 1829). Ämnet är berömdt och återfinnes i
åtskilliga litteraturer: en äkta man, som upptäckt,
att hans hustru bedrager honom, dödar älskaren och
låter den otrogna hustrun förtära hans hjärta. Samma
historia berättas om den provensalske skalden
Cabestaing och återfinnes som novell hos Boccaccio
("Ghiscardo och Ghismonda") m. fl. st. Se uppsats af
G. Paris i "Romania", VIII. J. M.

Coucy-le-Château [kosi-la-jatå"|, köping i franska
depart. Aisne (Champagne). 683 inv. (1901). C. är
ryktbart för sin numera staten tillhöriga och mot
förfall skyddade medeltidsborg från 1200-talet (förr
tillhörig släkten Coucy, men slopad af Mazarin 1652);
donjonen är ett rundt torn, 31 m. i diameter och 55
m. högt, det mäktigaste från Frankrikes medeltid.

Couder [kodar], Louis Charles Auguste, fransk målare,
f. 1790, lärjunge af David och Regnault, grundlade
sitt rykte med Leviten från Efraim (1817), studerade
sedermera freskomåleri i München. Död 1873. -
C. målade med stor framgång scener ur Frankrikes
historia. Slaget vid Laufeld, Les états généraux
och Eden i Bollhuset m. fl. taflor i Versailles höra
till hans bästa och mest omtyckta arbeten. Af honom
finnas dessutom förträffliga porträtt samt fresker
i Madeleine och S:t-Germain-l’Auxerrois i Paris.
(G-g N.)

Coudreau [kodrå], Henri, fransk resande,
f. 1859, blef 1880 lärare vid lyceet i Cayenne
och 1887 professor i Sorbonne. Han undersökte
1880-91 inlandet af franska Guyana och särskildt
Tumuk-Humakbergen. Hans kartläggningar omfatta
omkr. 5,000 km., däraf 1,000 km. i fullkomligt
okända områden. Synnerlig uppmärksamhet riktade han på
studiet af indianstammarna. 1895 tog han anställning
som geograf och topograf hos brasilianska staten Pará
samt undersökte jämte sin hustru 1895-99
flera af Amasonflodens tillflöden med afseende på
deras användbarhet som kommunikationsmedel. Han dog
1899 i Pará. Bland hans skrifter märkas: La France
équinoxiale (2 bd, 1886-87, med atlas), Les français
en Amazonie (1887), Vocabulaires méthodiques des
langues ouayana, aparai etc. (1892) samt skildringar
af resorna på Amasonflodens tillflöden. Hans änka
har fortsatt hans forskningar.


Cougnar, tremastad, däckad eller odäckad, malajbåt,
förande fyrkantiga segel. Sådana båtar äro
breda, ligga lågt på vattnet, segla
väl och kunna föra stora laster.
R. N.*

Couillet [koja], by i belgiska prov. Hainaut, i
Sambredalen. 9,872 inv. (1900). Stora metallverkstäder
och järnhyttor samt stenkolsgrufvor.

Coula edulis, bot. Se Olacaceæ.

Coulage [kolaj], fr. (af couler, flyta), hand. Se
Läckage.

Coulé [kolé], fr. (af couler, rinna, slinta), fäktk.,
glidning, rörelse, som består däri att fäktaren låter
sin klinga glida längs efter motståndarens i hela
dennas längd för att tvinga honom att parera och
blotta sig. Jfr Fäktkonst.

Couleur [kolor], fr. (af lat. color), färg. Se Kulör.

Coulisse [koli’s], fr. Se Kuliss.

Coulmiers [kolmie], en 18 km. väster om Orléans
belägen by, där den nybildade 15:e franska
armékåren under general d’Aurelle de Paladines 9
nov. 1870 nödgade 1:a bajerska armékåren under
general v. d. Tann att vika, hvilket hade till
följd, att fransmännen återbesatte Orléans.
C. O. N.

Couloir [kolwär], fr., lönngång, korridor.

Coulomb [kola7], enhet för elektricitetsmängd,
uppkallad efter C. A. Coulomb (se d. o.) och antagen
af den internationella elektriska kongressen i
Paris 1881 att vara den elektricitetsmängd, som på
1 sekund genomflyter hvarje tvärsnitt af en ledare,
i hvilken strömstyrkan uppgår till 1 ampere. Jfr
Absoluta enheter. S. A-s.

Coulomb [kola’], Charles Augustin de, fransk ingenjör
och fysiker, f. 1736, ingick tidigt i ingenjörkåren
och uppehöll sig flera år på ön Martinique, hvarest
han byggde Fort Bourbon. Efter sin återkomst fick
han en anställning i Rochefort. Där författade han
Théorie des machines simples (1779), ett arbete, som,
jämte ett annat af år 1790, innehåller hans viktiga
undersökningar angående friktioner och som förskaffade
honom franska vetenskapsakademiens dubbla pris. Sedan
följde en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>