Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cystopteris - Cystopus - Cystoskop - Cystoskopi - Cystotomi - Cythera - Cytherea - Cytinus - Cytisin - Cytisus - Cytoblastem - Cytoder - Cytologi - Cytoplasma - Cyzicus - Czacki - Czajkovski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svepefjället, hvilket dock tidigt faller af. C. fragilis
L., allmän stenbräken, träffas ofta å
mosslupna klippor och stenmurar. C. montana Bernh.,
den andra svenska arten, förekommer sällsynt å
skuggiga, fuktiga ställen inom norra delen af
Sverige, mest i fjälltrakterna.
O. T. S. (G. L-m.)
Cystopus (Albugo), Hvitrost, bot., ett till
Oomycetes hörande släkte parasitsvampar, hvars arter
äro lätt igenkännliga på sina hvita, till pulver
sönderfallande sporhopar. C. candidus är mycket
vanlig på kruciferer (särskildt på Capsella), som till
följd af svampens angrepp kunna blifva betydligt
missbildade, i synnerhet i blomställningen.
Hvitrosten angriper äfven odlade växter, såsom kål,
pepparrot, Scorzonera m. fl., och kan då göra
skada.
G. L-m.
Cystoskop (af grek. kyste l. kystis, blåsa, och
skopein, beskåda), instrument för undersökning af
urinblåsans inre (cystoskopi). Instrumentet har
formen af en kateter (se d. o.). I spetsen är en
liten elektrisk glödlampa insatt, som belyser blåsans
inre. Vid kateterns knä finnes ett litet fönster och
bakom detta ett rätvinkligt glasprisma, som kastar
ljuset genom ett linssystem i kateterns längdriktning.
Vid blick in i katetern erhåller man ett
synfält, stort som en flathand, då blåsan är fylld.
Genom lämpliga rörelser af instrumentet kan man
öfverblicka hela blåsans inre samt upptäcka svulster,
stenar o. s. v.
J. E. J-n.
Cystoskopi. Se Cystoskop.
Cystotomi (af grek. kyste l. kystis, blåsa, och
temnein, skära), kir. Se Stensnitt.
Cythera. Se Kythera.
Cytherea. 1. (Grek. K#######) Grek. myt.
Tillnamn på gudinnan Afrodite (Venus), med
anledning däraf att ön Cythera (grek. K#####) var en
af de äldsta hufvudplatserna för hennes dyrkan. Jfr
Afrodite. – 2. Zool. Se Venusmussla.
Cytinus, bot. Se Rafflesiaceæ.
Cytiologi. Se Cytologi.
Cytisin, farm., en i guldregnsbusken, Cytisus
Laburnum L., särskildt dess frön, förekommande
giftig alkaloid, C11 H14 N2 O, som utgöres af hvita,
bittert smakande, i vatten lättlösliga kristaller.
Cytisinet framkallar genom retning af förlängda
märgen häftig andning, kräkningar och stark
stegring af blodtrycket (i det de små pulsådrorna
öfverallt i kroppen sammandraga sig); pulsen
påskyndas, njursekretionen ökas. Härtill sälla sig knip
och diarré, hufvudvärk, svindel och häftig oro;
pupillerna vidgas. Vid stora doser påkommer förlamning,
känsel och medvetande försvinna, konvulsioner
inställa sig, och död följer genom andningens
upphörande. - Guldregnsbusken ger årligen anledning
till åtskilliga förgiftningar, i synnerhet därigenom
att barn förtära fröna, tugga på blad, kvistar o. d.
– Salpetersyradt cytisin har försökts såsom
läkemedel, men ej vunnit någon betydelse.
C. G. S.
Cytisus L., bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ,
underfam. Papilionatæ. Dit höra buskar, som
vanligen hafva trefingrade blad och vanligen gula, i
klasar sittande blommor. De växa i synnerhet i
södra Europa och i Medelhafsområdet. Flera arter
odlas äfven hos oss ganska allmänt som prydnadsbuskar
i parker och trädgårdar. De trifvas på mager
jord, där nästan ingenting annat kan växa. C. Adami
Poir. är en hybrid mellan C. purpureus och Laburnum
vulgare (C. Laburnum), det vanliga
guldregnet, som visar det märkliga förhållandet att
enstaka grenar helt och hållet återgå till stamarterna.
Särdeles egendomligt ser detta ut, när på samma träd
förekomma kvistar af båda stamarterna, Laburnum
med gula, C. purpureus med röda och C. Adami
med blekröda blommor. C. Adami har ansetts som
ett exempel på en s. k. ymphybrid (se Bastard,
bot.). I Visby botaniska trädgård finns ett präktigt
exemplar af C. Adami. Om C. Laburnum se
Laburnum. Jfr Cytisin.
Ldt. (G. L-m.>
Cytoblastem, anat. Se Blastem.
Cytoder (af grek. kytis, cell), zool. Så betecknas
de celler, i hvilka man hittills ej kunnat påvisa
någon kärna (se vidare Cell). Encelliga organismer,
som sakna kärna, hafva under namnet monerer
af Haeckel skilts från ameborna (se Amœba) och
uppfattades af honom såsom de äldsta, ursprungligaste,
varelserna. Nyare undersökningar hafva
emellertid rörande flertalet af dessa monerer ådagalagt,
att äfven de äro försedda med kärna.
L-e.
Cytologi l. Cytiologi (af grek. kytis, cell, och
logos, lära), cellära. Se Botanik, sp. 1302
och 1307.
Cytoplasma, bot. Se Cell, sp. 1387-88.
Cyzicus (grek. K#####), stad i Mindre Asien, på
en halfö (urspr. ö), som skjuter ut från södra stranden
af Propontis (Marmara-sjön). Staden, som
under de äldsta tiderna var i olika stammars händer,
blef till sist en milesisk koloni, men fick ingen
betydelse förrän efter det peloponnesiska kriget
(431-404), då Atens och Miletos’ makt hade sjunkit.
Ungefär 365 f. Kr. gjorde sig C. fritt från persernas
öfvervälde, behöll sitt oberoende under striderna
mellan Alexander den stores efterföljare, anslöt sig
till romarna, då dessa uppträdde i Mindre Asien,
och blef till lön därför en fristad, men miste
friheten under kejsar Tiberius’ tid. Under Konstantin
den store gjordes det till hufvudstad för provinsen
Hellespontos. C. fortfor att vara frejdadt för sin
skönhet, sin rika handel och sin skeppsfart, tills
det genom upprepade jordbäfningar miste sin
välmåga och slutligen intogs af araberna (675).
Stadens guldmynt hade i den gamla tiden kurs på
vidsträckta områden. På dess plats ligger nu en ort, som
kallas Aidindsjik eller Temasjolik.
Hs Hd.
Czacki [tja’tski], Tadeusz, grefve, polsk
skriftställare, f. 1765, förlorade, efter Polens andra
delning (1793), sina gods och slog sig då ned som
lärare i Krakau, men återfick sedermera af kejsar
Paul I sin egendom och verkade därefter ifrigt för
folkundervisningens och nationalkänslans höjande i
de gammalpolska provinserna, särskildt genom
inrättande af gymnasium och bibliotek i Kremenec
och Kiev (1811 och 1812). På grund af sitt
polsknationella reformeringsnit blef han i Petersburg
framställd som en "ungdomens förförare"; men han
visste försvara sig så väl, att kejsar Alexander
1807 utnämnde honom till vice kurator för den
offentliga undervisningen i de västra guvernementen.
Död 1813 i Dubno. C:s förnämsta arbete är O
litewskich i polskich prawach (1800), hvilket
handlar om de polska och litauiska lagarna.
(A-d J.)
Czajkowski [tjaj-], Michat, polsk romanförfattare,
f. 1808, d. 1886 genom själfmord, i guvern.
Tjernigov. Efter att hafva deltagit i resningen
1831 emigrerade han till Paris och fick 1841 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
