Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1163-1164 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

å de s. k. nödmynttecknen 1715–19, å karolinmyntet
1718 samt å speciesmyntet 1770–77. Med afseende på
den myntsort, hvari penningar utgåfvos, uppkommo
år 1664 benämningarna daler-karoliner och daler
kurant. Den förra nyttjades, då likvid gafs medelst
de från och med sistnämnda år slagna mynten på 4,
2 och 1 mark. Benämningen daler kurant
begagnades, då betalningen skedde i det från 1664
ymnigt slagna ringhaltiga skiljemyntet på 4, 2 och
1 öre i silfver. Dalerns värde i förhållande till
riksdalerns, som var 4 kronor i nu gällande mynt,
sjönk under tidens lopp. Så blef dalern 19 juni
1681 nedsatt till 1/2, 17 maj 1715 till 1/3 och
27 nov. 1776 till 1/6 af riksdalern. När sedermera
äfven riksdalerns värde började att falla, till dess
det 1830 bestämdes till 1 kr. 50 öre, föll samtidigt
jämväl dalern; då sålunda t. ex. i 1734 års lag böter
utsattes i daler, som vid den tiden motsvarade 1/3
riksdaler eller 1 kr. 33 öre, antages den nu gälla
endast 50 öre. Dalerns värde i nu gällande mynt var
således ursprungl. 4 kr. (oafsedt myntvärdets fall),
men blef

1604		2,67
1633		–	i kmt	1,33
1643		–	»	1,07
1665		–	»	0,89
1681	i smt	2,00	»	0,67
1715	»	1,33	»	0,44
1776	»	0,67	»	0,22

Vid den på 1800-talet bland allmogen gängse
dalerräkningen gingo t. ex. i Småland 6 daler smt
eller 18 daler kmt på 1 rdr riksgälds eller 1 krona.

Fig. 1. Joachimsthaler

Fig. 2. Gustaf I:s daler 1534.

I Danmark och Norge infördes tidigare än i Sverige ett
större 14-lödigt silfvermynt af 2 lods vikt. Hela och
halfva silfvergyllen slogos 1516, 1518 och 1523. De
fingo senare namnet speciesdaler och
innehöllo 3 mark eller 48 skilling. Mot slutet
af 1500-talet började den danska speciesdalern,
liksom den svenska, att stiga i kurs; 1589 gällde
den 4 mark eller 64 skilling, hvilket värde
fastställdes genom en förordn. 25 juni 1602. Men
myntets halt blef snart så ringa, att redan 1614
s. k. krondaler, gällande 1 1/2 speciesdaler,
eller 144 skilling, och slettedaler, gällande 72
skilling, började utmyntas. Genom förordn. 4 maj
1625 förändrades denna myntfot så, att krondalern,
som fick namnet dubbelkrona, skulle innehålla 8 mark,
eller 128 skilling, och slettedalern, som då kallades
krona, 4 mark eller 64 skilling. Dessa kronmynt,
som ursprungligen voro 13 3/4-lödiga, nedsattes
genom förordn. 13 april 1652 och 22 mars 1671 till
10 3/4-lödiga, men uppsattes åter genom förordn. 31
dec. 1692 till 13 1/4-lödiga. Kronmynten, som voro
på 8, 4, 2 och 1 mark, upphörde 1771 att myntas. –
Den s. k. reisedalern, som innehöll 6 mark,
eller 96 skilling, slogs i Köpenhamn, men med
norsk prägel och användes under konungens resor i
Norge 1704, 1733, 1749, 1768 och 1788. – Ännu ett
annat slags speciesdaler, den s. k. Albertsdalern,
myntades i Köpenhamn 1781 med norsk prägel. (Om den i
Nederländerna präglade Albertus-thalern se d. o.) –
I Slesvig-Holstein slogs från början af 1700-talet
kurantdaler, enligt Lybecks myntfot: 11 1/3 stycken
på den kölnska fina marken. Sistnämnda mynt gingo i
rörelsen som speciesdaler, ehuru deras värde förhöll
sig till dessa som 67 till 75 eller, närmare bestämdt,
som 98 till 110. Genom myntplakat af 19 mars 1788
och 3 dec. 1794 bestämdes den nya myntfoten så, att 1
speciesdaler (120 skilling) skulle vara lika med 1 1/4
kurantdaler (96 skilling). Från 1787 myntades 1, 1/2,
1/3, 1/5, 1/6, 1/12, 1/15 och 1/24 speciesdalerstycken,
tills Danmark, genom förordn. 5 jan. 1813, erhöll en
ny myntfot i rigsbanksdalern, som innehöll 6 mark
eller 96 skilling. På den fina kölnska myntmarken
gingo 18 1/2 sådana rigsbanksdaler. Detta slags
dalermynt upphörde 1873 att gälla i Danmark, då det
nya kronmyntet där infördes. På dansk-västindiska
öarna räknas i daler (västindisk daler) l. dollar
à 100 cent, enligt lag = 4 kronor, men i praktiken
ungef. = 1 amer. dollar (= omkr. 3,75 kr.). Endast
skiljemynt myntas. –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>