Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1195-1196 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalström, Gustaf Jakob af, landshövding - Dalström, Johan Jakob, skolman - Dalton, stad i engelska grefsk. Lancaster - Dalton, John, engelsk kemist - Daltonism - Daltons lag - Dalum - Dalum kloster - Daluppror

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regemente och tjänstgjorde därefter, under kriget i
Tyskland 1813 och 1814, som brigadadjutant vid fjärde
svenska brigaden. I bataljerna vid Gross-Beeren,
Dennewitz och Roslau utmärkte han sig mycket samt
erhöll tapperhetsmedaljen. D. deltog därefter i
Maastrichts belägring samt åtföljde sedan armén till
Norge. 1816 blef han kapten samt 1818 major vid
generalstaben. 1821 blef han tjänstgörande major
och 1831 t. f. guvernör vid Karlbergs krigsakademi,
1836 chef för Älfsborgs regemente och 1848 generalmajor.
Från sept. 1848 var han befälhafvare för
svenska observationskåren på Fyn. 1849-58 var
han landshöfding och militärbefälhafvare på
Gottland. 1858 fick han på begäran afsked från
sistnämnda befattningar. På Gottland verkade han för
införandet af laga skiften m. m. och ifrade för
inrättandet af nya och större låneanstalter. Han
adlades 1833. Död i Stockholm 22 jan. 1867. – D.
utgaf åtskilliga smärre militäriska skrifter, bl. a.
Soldatundervisning för svenska arméen (1835;
flera uppl.).
C. J. B. (L. W:son M.)

Dalström, Johan Jakob, skolman, f. 28 jan.
1850 i Färgelanda socken å Dalsland, aflade
folkskollärarexamen 1871 och anställdes 1872 vid
Stockholms folkskolor, där han alltsedan tjänstgjort,
samt blef 1902 öfverlärare vid Adolf Fredriks skola.
D. har utgifvit en Svensk språklära jämte ordlista
för folkskolor (1892; 5:e uppl. 1898; med bihang:
Öfningsbok i modersmålets skrifning 1901), hvilken
erhållit vidsträckt användning. D. har under en
lång följd af år varit ordförande i Stockholms
folkskollärarförening och kassaförvaltare i Sveriges
allmänna folkskollärarförening.

A. J.

Dalton [], D. in Furness, stad i engelska
grefsk. Lancaster, 5 km. n. om Barrow. 13,020
inv. (1901). Järnverk.


Dalton [], John, engelsk kemist och fysiker,
f. 5 sept. 1766 i Cumberland, blef 1793 lärare
vid New college i Manchester, 1817 president i
Literary and philosophical society i Manchester,
1822 medlem af Royal society i London och 1830 utländsk ledamot af
franska vetenskapsakademien. I åtskilliga af Storbritanniens större städer
höll han föreläsningar i kemi. Död 27 juli 1844 i Manchester. – 1788
upprättade D. en journal för meteorologiska iakttagelser, och denna
fortsatte han ända till dagen före sin död. För att bekvämare
kunna bestämma luftens fuktighetshalt konstruerade
han en s. k. psykrometer. Hans arbeten i
fysik gingo förnämligast ut på att undersöka gasers
diffusion och utvidgning samt ångors spänstighet i
luft och andra gasarter. Inom kemien är hans
verksamhet epokgörande. Han uppställde lagen för
multipla förhållanden och atomteorien (se Atomvikt),
gjorde, omfattande undersökningar öfver
gasers absorption i vatten, öfver kolväten, öfver
syrets kväfveföreningar o. s. v. De flesta af
hans skrifter äro intagna i vetenskapliga
tidskrifter. Särskildt utgifna äro: Meteorological
observations and essays (1793) och New system of
chemical philosophy (1808–27). I afhandlingen
Extraordinary facts relating to the vision of colours
(1794) beskref han den egendomlighet hos ögat,
hvilken sedermera fått namnet daltonism.
Bland hans skrifter ha trenne blifvit nytryckta i
Ostwalds "Klassiker" under titlarna: Die absorption
der gasarten durch wasser und andere flüssigkeiten,
1803 (1889), A new system of chemical philosophy,
1808 (1889) och Ausdehnung elastischer flüssigkeiten
durch wärme, 1802 (1894). Jfr Henry, "Memoirs
of the life and scientific researches of John Dalton"
(1854), Rob. Angus Smith, "Memoir of John Dalton
and history of the atomic theory up to his time"
(1856), samt H. Roscoe, "John Dalton and
the rise of modern chemistry" (1895) och "New
view of the origin of John Dalton’s atomic theory"
(1896).

(S. A–s.)

Daltonism, fysiol., "rödblindhet", färgblindhet,
uppkallad efter kemisten John Dalton, hvilken
själf var rödblind. Se Färgblindhet.

Daltons lag [], kem. Se Atomvikt.

Dalum, socken i Älfsborgs län, Redvägs härad.
3,113 har. 658 inv. (1905). Annex till Blidsberg,
Skara stift, Redvägs kontrakt.

Dalum kloster var ett nunnekloster i Dalum
socken, omkr. 4 km. från Odense, grundlagdt omkr.
1180 på det s. k. Nonnebjerg, strax s. om staden,
men 1200 flyttadt till Dalum, vardt småningom
mycket rikt och ansedt, leddes af en priorinna, med
en världslig prior som hjälpare vid godsförvaltningen,
och räknade 1378 nästan endast adliga
nunnor af benediktinorden. Det indrogs vid reformationen,
men nunnorna fingo bo kvar där till sin död;
den sista dog 1580. Godset såldes 1662 och fick
sedan namnet Kristiansdal efter Kristian V. Ett
annat adelsgods, Dalumgaard, har också tillhört D.
Af klostret återstår endast kyrkan, som nu är
församlingskyrka.

E. Ebg.

Daiuppror. När det under medeltidens sista
århundrade gällde att trygga den svenska friheten
mot utländska härskares förtryck och inhemska stormäns
själfsvåld, gick Dalarnas folk i spetsen för de
öfriga landskapens inbyggare. Den stora roll
dalamännen spelat gjorde dem emellertid så själfgoda
och styfsinta, att Gustaf I, när han efter unionstidens
oro ville införa ordning och skick i Sverige,
i dem fann sina mest hårdnackade motståndare.
Tre särskilda gånger utbröto under hans regering
oroligheter, hvilka äro mest kända under benämningen
"daluppror".

Första dalupproret (1524–25). Föga
mer än ett år hade förflutit efter Gustafs tronbestigning,
då i Dalarna yppade sig missnöje med hans
regering. Det var naturligt, att, efter de närmast
föregående årtiondenas oro och särskildt efter
befrielsekrigets våldsamma rörelse, mycket skulle vara
i olag, som först med tiden och allteftersom de
nya förhållandena vunno stadga kunde rättas och
bättras. Dit hörde bl. a. det höga priset på
nödvändighetsvaror, orsakadt dels af bristen på redbart
mynt och dels af det sätt, hvarpå de lybske
köpmännen begagnade det handelsmonopol, som
konungen af tvingande nöd gifvit dem, till lön för
deras hjälp vid Stockholms intagande 1523. Den oro
dessa missförhållanden framkallade bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>