Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11,33 mill. kr., utgifterna litet öfver 10 mill. kr.,
alltså öfverskottet något mer än 1 mill. kr. D:s
postväsen tillhör sedan 1874 "Världspostföreningen".
På hvar invånare komma omkr. 42 bref årligen (mot
30 i Sverige, 27 i Norge och 77 i England). –
Telegrafväsendet, som likaledes tillhör staten,
omfattar 505 stationer med bortåt 4,000 km. linjer och
sammanlagdt omkr. 14,000 km. telegrafledningar. Dess
personal uppgår till något öfver 1,000, och det
befordrar årligen omkr. 2,5 mill. telegram. Inkomster
och utgifter uppgingo 1904–05 båda till omkr. l,75
mill. kr., och öfverskottet belöpte sig till
omkr. 100,000 kr. Stor betydelse för landet har Det
store nordiske telegrafselskab, ett aktiebolag (27
mill. kr. kapital) med många internationella linjer,
hvilket grundlades 1869–72, och hvars hufvudkontor är
i Köpenhamn. Telefonväsendet tillhör dels staten, dels
enskilda bolag. 1904-05 egde staten 2,500 km. linjer
och omkr. 7,000 km. ledningar, och antalet samtal var
640,000. De enskilda bolagen hade tillsammans 167,000
km. ledningar, och samtalen voro omkr. 97 mill.
Statshushållningen skaffar sig de nödvändiga
inkomsterna företrädesvis genom indirekt
beskattning, tullar o. d. (56,5 mill. kr.), medan
den direkta beskattningen inbringar endast 13,5
mill. kr. Därtill komma räntor af statens aktiva
(däribland järnvägarna), vinsten på post- och
telegrafväsendet samt klasslotteriet (tills. omkr. 10
mill. kr.). D:s skattesystem omordnades 1903–04, och
beskattningen består dels i en fastighetsbevillning af
1,1 pr tusen af taxeringsvärdet (1904-05 5 mill. kr.),
dels i en personlig, lätt progressiv inkomstskatt
(6 mill. kr.) samt en förmögenhetsskatt (0,6 pr
tusen), som inbragte 2,5 mill. kr. Af de indirekta
skatterna ge tullarna omkr. 35,3 mill. kr., öl-
och brännvinsskatten omkr. 8,75 mill. kr. och
stämpelskatten omkr. 4 mill. kr. Samtliga
statsinkomsterna uppgingo 1904-05 till omkr. 83,75
mill. kr. Utgifterna voro samtidigt 84,75 mill. kr.,
däraf till försvarsväsendet omkr. 22 mill. kr. (hären
erhöll nära två tredjedelar af dessa) och till
förräntning af statsskulden 8 mill. kr.; vidare kräfde
inrikesdepartementet omkr. 9,33 mill. kr., kyrko-
och undervisningsdepartementet omkr. 9,2 mill. kr.,
justitie- och finansdepartementen hvartdera omkr. 6
mill. kr., jordbruksdepartementet 4 mill. kr. och
dep. för offentliga arbeten något mer än 2 mill. kr.,
hvartill komma omkr. 10 mill. kr. till stora
extraordinarie utgifter. Till konungens civillista
och till apanager åtgingo 1,2 mill. kr., till riksdag
och statsråd omkr. 750,000 kr.; pensionsväsendet
kostade 3,8 mill. kr. – Bland statsutgifterna
kan särskildt framhållas, att staten bidrager med
omkr. 3 mill. kr. årligen till folkskoleväsendet
(öfriga utgifter bekostas af kommunerna) samt med
1,8 mill. kr. till folkhögskolorna och allsköns
högre undervisning (universitetet har dessutom själft
kapital). Till följd af det sista decenniets sociala
lagstiftning utgifvas: till ålderdomsunderstöd omkr. 4
mill. kr., till sjukkassor omkr. 1,5 mill. kr.,
till arbetar- och olycksfallsförsäkring omkr. 100,000
kr., till sinnessjukanstalter 1,1 mill. kr. och till
bekämpande af smittosamma sjukdomar 0,8 mill. kr. -
Statsskulden uppgick 1905 till 241,5 mill. kr.,
hvaraf omkr. 173 mill. kr. utländsk skuld. Statens
aktiva uppskattades till omkr. 596 mill. kr., hvaraf
statens byggnader, kungliga slott o. d.
utgjorde omkr. 245 mill. kr. och järnvägarna omkr.
218 mill. kr. Räkenskapsbehållningen var 22 mill.
kr. och reservfondens medel omkr. 18 mill. kr.
V. Ebg.
Undervisningsväsendet. Under
medeltiden var all undervisning i D., liksom
annorstädes, i kyrkans händer. Läroverken utgjordes
af katedralskolor, hufvudsakligen afsedda för
prästbildning, samt af några, till största delen
af dominikanerna och benediktinerna upprättade
klosterskolor. Högre lärdom söktes vid främmande
universitet – i 12:e och 13:e årh. vanligen i
Paris och Bologna, sedermera i Prag, Köln och
Rostock. 1479 invigdes universitetet i Köpenhamn,
men af brist på penningar och lärare kunde det
i början ej utveckla någon synnerligen betydande
verksamhet. Genom klostergodsens indragning efter
reformationen fick emellertid konungen (Kristian III)
medel i sin hand till att vidtaga stora förbättringar
i undervisningsväsendet. 1537 återupprättades det
nästan helt och hållet upplösta universitetet och
försågs med fjorton lärare. Samtidigt upprättades
en "latinsk" skola i hvarje stad. I byarna skulle
klockaren handhafva undervisningen i katekesen,
hvarjämte de äldre lärjungarna i latinskolorna skulle
under vissa tider af året gå omkring till bönderna
och läsa med deras barn. Undervisningsämnena i
latinskolorna voro latin, religion, skrifning och
sång. Dessa läroverk besöktes icke allenast af dem,
som hade för afsikt att "studera", utan äfven af en
mängd gossar och ynglingar, som endast ville tillegna
sig allmän bildning efter den tidens kraf. Så hade
t. ex. Roskildes skola under vissa perioder af 17:e årh.
ända till 900 lärjungar, af hvilka många
voro fullvuxna. Adelsmännen sökte icke sällan på
egen hand eller genom resor tillegna sig en högre
eller rent af lärd bildning. För att tillfredsställa
detta deras behof upprättade Fredrik II (1586)
en högre skola i Sorö, hvilken Kristian IV (1623)
utvidgade till en "ridderlig akademi". Detta läroverk,
som bland sina lärjungar räknade prins Karl Gustaf
(sederm. Karl X), måste emellertid upphöra 1665. Det
första steget till upprättande af fasta folkskolor
gjordes 1721, då Fredrik IV lät på kronans gods stifta
240 skolor, i hvilka undervisades i innanläsning och
religion. Kristian VI, som upphäfde trettio mindre
latinskolor, upprättade i stället i hvarje stad en
"borgarskola", i hvilken stadens ungdom erhöll
kostnadsfri undervisning i reala läroämnen. Men
i samma mån som folkets bildning steg samt antog
en mera modern och världslig karaktär, blef den
dittills ganska allmänt förekommande skolastiska
undervisningen allt mindre lämplig. Därigenom att
Holberg till Sorö akademi donerade det af honom
upprättade baroniet, blef det möjligt att 1747
återupprätta detta läroverk och göra det till en
vetenskaplig högskola (upphörde som sådan 1849). I
slutet af 18:e och i början af 19:e årh. undergingo
såväl de högre som de lägre undervisningsanstalterna
genomgripande förändringar. Universitetet fick
1788 en ny organisation, och genom införandet af
en ny "examen artium", hvilken måste afläggas af
alla från skolorna afgångna lärjungar, som ville
blifva akademiska medborgare, ställdes högskolan
i ett bestämdt förhållande till latinskolorna. I
dessa hade modersmålet 1775 blifvit infördt som
undervisningsspråk istället för latinet. 1797 och
1809 omorganiserades "de lärda skolorna" – såsom
latinskolorna då officiellt kallades – på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
