Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1381-1382 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danviks hospital - Danviks hospitalhemman - Danvikspenningen - Danviks skans - Danvila - Danville - Danzi - Danzig. Regeringsområde i Västpreussen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en del af Katarina församling, ehuru särskilda
kyrkoböcker föras för alla inom hospitalet intagna
hjon äfvensom för den öfriga personalen af den
därstädes anställde predikanten.

Danviks hospitalshemman nämnas i offentliga handlingar
redan på Gustaf Vasas tid. För Danviksbönderna
utfärdades 1533 en "skråordning", som förnyades
1626. Ar 1557 begåfvade konung Gustaf hospitalet med
egendomen Hammarby jämte hela Siklaön. Ytterligare
gåfvor af jord tillkommo efter hand, och 1761 egde
hospitalet 100 5/8 mtl jämte kvarnar, sågar och andra
lägenheter. Innehafvare af Danvikshemman åtnjöto
åtskilliga förmåner: frihet från gärder, gästning,
skjutsning och kronotionde m. m. 1861 kungjordes, att
de med ständig städje- och besittningsrätt upplåtna
hemmanen och lägenheterna (utgörande 37 5/8 mtl) skulle
få till skatte försäljas, med villkor bl. a. att
hospitalets frälsemannarätt till egendomen kvarstode
och att egendomen skulle utan lösen åter tillfalla
hospitalet, om den blifvande egaren doge utan
arfvinge och utan att efterlämna testamente. Kbg.

Danvikspenningen, en gammal afgift till
Danviks hospital. Numera (jfr k. brefvet af
30 juli 1858) erlägges den med 2 öre per
läst af hvarje från utrikes ort utom från
Finland till Stockholm ankommande fartyg.
Kbg.

Danviks gamla skans (efter oljemålning af Karl Hellström).

Danviks skans. På näset vid Danviken mellan Saltsjön
och Hammarbysjön byggdes 1644 ett
retranchemang, som iståndsattes 1657 och 1658, men
1659 började en fyrhörnig stjärnskans att anläggas
därstädes. 1700 framlade Stuart en plan till D:s
förstärkande genom byggandet af ett torn samt flera
linjer och batterier. 1710 föreslogs anläggandet af
ett batteri i tre våningar samt ett lågt liggande
slutet verk; batteribyggnaden påbörjades kort
därefter, och D. reparerades af ryska fångar, men
efter ett par år afstannade arbetena, och D. fick
sedermera förfalla. 1839 års kommitté för det fasta
kustförsvaret föreslog emellertid anläggandet af
en befästning vid Dockan till spärrande af vägen
genom Danviks tull. 1856 års kommitté för Stockholms
befästande åt landsidan föreslog Dockan såsom östra
ändpunkten för en
från Liljeholmen utgående befästningsgördel, och ännu
1864 års befästningskommitté ville bibehålla denna
gördel såsom en inre försvarslinje. L.W:son M.

Danvila, Alfonso, spansk författare, f. i midten
af 1870-talet, debuterade 1901 med La conquista
de la elegancia, och kort därefter följde Lully
Arjona. Båda äro romaner, som gifva intressanta
inblickar i aristokratiens lif, som skildras
trovärdigt och understundom med skarp satir. I motsats
till jesuitpatern Colomas sensationella "Pequeñeces"
väckte de ingen skandal och stå också som konstverk
högre. Därpå följde Luisa Isabel de Orleans y Luis
I (1902), i romanens form skildrande "regentens"
dotter, den s. k. "mademoiselle de Montpensier",
och spanska hofvet under Filip V och Ludvig I
("mademoisellens" gemål), och Don Cristobal de Moura
(1903), likaledes en historisk-biografisk roman,
från Filip II:s tid. Båda romanerna äro synnerligt
intressanta, rika på nya historiska data och skrifna
i en briljant stil. D. har vidare skrifvit komedien
Nina la loca (1903), novellsamlingen Odio (s. å.),
tolf noveller, några af högt konstvärde, och Cuentos
de infantas (1905), korta, fantastiska berättelser,
formellt briljanta. Ad. H-n.

Danville [dä’nvil]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Susquehanna. 8,042
inv. (1900). Stor järnindustri. Råmaterialet
hämtas från de närbelägna Montour-bergen, som
äro kända för sin ymniga tillgång på järnmalm. -
2. Stad i nordamerikanska staten Illinois, vid floden
Vermillion. 16,354 inv. (1900). Kolgrufvor, kvarnar,
järngjuterier. - 3. Stad i nordamerikanska staten
Virginia, vid floden Dan. 16,520 inv. (1900). D. är
en af världens förnämsta tobaksmarknader och
tobaksindustristäder. Roanoke college för kvinnor. -
4. Stad i nordamerikanska staten Kentucky. 4,285
inv. (1900). Statens döfstuminstitut samt ett par
presbyterianska läroanstalter (Centre college och
Caldwell college) ligga där.

Danzi, Franciska. Se Lebrun, L. A.

Danzig. 1. Regeringsområde i Västpreussen. 7,954
kvkm. 665,992 inv. (1900), däraf 329,611 evangeliska,
320,313 katoliker och 5,504 judar, 84 inv. på l
kvkm. Det är deladt i 12 kretsar. - 2. (Po. Gdansk)
Hufvudstad i nämnda reg.-område och i provinsen
Västpreussen, fästning af andra rang, på västra
Weichselarmens (Danziger Weichsels) vänstra strand,
omkr. 6 km. från dess utlopp i Danzigbukten. 140,563
inv. (1900), däraf 44,265 katoliker. D. genomflytes
med många armar af Mottlau, som är uppmuddrad till
4,5 m. djup, så att stora fartyg kunna komma midt
in i staden. Det består af fem delar: Altstadt,
Rechtstadt, Vorstadt, Niederstadt och Langgarten,
samt omgifves af nio förstäder, af hvilka några
ligga ganska aflägse: S:t Albrecht (7 km. i s.),
Altschottland, Schidlitz, Langfuhr (4 km. i n. v.),
Neuschottland och Neufahrwasser (4 km. i n., nära
Weichsels utlopp), D:s uthamn. Till sitt yttre
är D. en af Tysklands egendomligaste städer: de
smala och djupa husen vända sina höga, spetsiga och
rikt utsirade gaflar åt de trånga gatorna, hvilka i
allmänhet äro planterade med lindar. Den ståtligaste
delen af staden bilda Langgasse och Langer markt,
som äro synnerligen rika på präktiga gamla hus (se
illustr. IV till art. Bostad). Äfven de offentliga
byggnaderna äro mestadels storartade. Af de 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>