Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1395-1396 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dareios - Dareiosvasen - Dar el-Beida - Darelli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett trettiotal ökade, stora provinser
(satrapier). Många storartade byggnadsföretag utfördes
under hans regering, och rikets nya hufvudstäder Susa
och Persepolis voro till stor del hans verk. D. lär
äfven hafva umgåtts med en plan att genomgräfva näset
vid Sues.

Dareios’ graf.

- Vår förnämsta källa för kännedomen om
D:s historia är Herodotos, hvars uppgifter dels
bekräftas, dels kompletteras och beriktigas genom
de från D. härrörande kilinskrifter, den äldsta
och viktigaste i Behistan (se d. o.) eller Bisutun,
medelst hvilka han velat åt eftervärlden öfverlämna
en sannfärdig berättelse om sina bragder. - Litt.:
Spiegel, "Eranische alterthumskunde" (bd 2, 1873),
Maspero, "Histoire ancienne des peuples de 1’Orient
classique" (bd 3, 1899), Duncker, "Geschichte des
alterthums" (5:e uppl., bd 4, 1880). - D:s öden
behandlas i det af I. A. Börk (se d. o.) författade
skådespelet "Darius" (utg. 1874).

2. Dareios II northos (lat. Darius nothus
grek. nothos, "den oäkte"), äfven kallad Ochos,
naturlig son till Artaxerxes Makrocheir, besteg
den persiska tronen 423 f. Kr., efter sin broder
Xerxes II. Han var en svag furste och lät styra
sig af sin grymma och baksluga gemål Parysatis.
Under hans regering gjorde sig Egypten oberoende.
Åtskilliga andra upprorsförsök lyckades han att
dämpa, mestadels genom list och mutor. På det inom
sig splittrade Greklands angelägenheter utöfvade
det persiska riket på hans tid ett stort
inflytande genom satraperna i Mindre Asien,
Tissafernes och dennes efterträdare, Kyros d.
y., konungens son. D. dog år 404 och efterträddes
af sin äldre son, Artaxerxes.

3. Dareios III Kodomannos (lat. Darius
Codomannus), dotterson af Artaxerxes II, uppsattes
på Persiens tron 336 f. Kr. af eunucken Bagoas,
hvilken mördat hans företrädare, Arses, och hela dennes
familj. D. prisas åtminstone delvis såsom en mild
och rättvis furste; men han saknade kraft att
upprätthålla det af inre och yttre stormar skakade
riket. Af Alexander den store besegrades han i de tre
afgörande drabbningarna vid Granikos (334), Issos
(333) och Gaugamela (331), hvaraf följden blef det
persiska rikets undergång. Efter sistnämnda slag
flydde han och mördades (330) af den förrädiske
satrapen Bessus, sedan Alexander förgäfves sökt
rädda hans lif. A. M. A.

(Jfr ill. till Alexander-slaget.)

Dareiosvasen kallas en antik, nu i Neapels museum
förvarad praktvas, som anträffades 1851 i en graf i
Canosa (forntidens Canusium). Den har en
höjd af 1,3 m., ett omfång af högst 1,93 m. och är
särskildt märklig genom den målning, som pryder dess
mellersta del och utgör en ideal framställning af
perserkrigen. Målningen är delad i tre afdelningar:
öfverst Hellas, beskyddadt af gudarna, i midten konung
Dareios I med sina stormän beslutande fälttåget
mot Hellas, nedtill konungens skattmästare och de
skattdragande provinserna. Vasen, som bär äfven andra,
mindre framställningar (Amasonstriden, Bellerofon
och Chimaira m. m.), hör till det nederitalienska
vasmåleriets förnämsta alster.

Grupp ur midtafdelningen af målningen pä Dareiosvasen : Dareios I och några hans stormän.

Dar el-Beïda. Se Casablanca.

Darelli. 1. Johan Anders af D. (före adlandet
Darelius), läkare, f. 1718 i Ods församling
i Västergötland, d. 1780 i Stockholm, blef 1733
student i Uppsala, 1749 med. doktor och 1755
assessor i Collegium medicum samt var 1758-72
öfverläkare vid Serafimerlasarettet. 1770 upphöjdes
han i adligt stånd. D. var en skicklig och nitisk
läkare. Han författade bl. a. Sockenapothek och några
hus-curer etc. (1760; 2:a uppl. 1771) samt Frågor
och anmärkningar vid de utkomne sanningar rörande
medicinalverket (1761).

2. Isak af D., den föregåendes son, godsegare,
dramatisk författare, f. 1756, d. 1834, utgaf 1822-28
en samling teaterstycken, innehållande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>