Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Decouragera - Decourcelle - decr. - Decrementum logarithmicum - Decrepit - Decrepitus - Decrès - decresc. - Decrescendo - Decreta ecclesiastica - Decticus - Decubitus - Decuma - Decumates agri - Decuria - Decurio - Decussis - Dedan - Dedaniter - De dato - Dede-Agatsch - Dedecker - Dedekind, Friedrich, tysk skald - Dedekind, Julius Wilhelm Richard, tysk matematiker - Dedemsvaart - Dederichs - Dedham - Dedicera - Dedichen - Dedikation - Dedinovo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Decouragéra. Se Dekuragera.
Decourcelle [dakorsä’1], Pierre Henri Adrien, fransk
dramatisk författare, f. 1821, d. 1892, ingick
tidigt vid teatern samt uppträdde i komedier och
vådeviller. Ensam eller tillsammans med andra skref
han omkr. femtio stycken, bl. a. La joie de la maison
(tills, med Bourgeois, 1855; "En liten skatt", 1860)
och Je dîne chez ma mère (tills, med Thiboust, s. å.;
"Jag äter middag hos min mor", 1857).
decr., mus., förkortning för decrescendo.
Decrementum logarithmicum, lat. Se
Logaritmiskt dekrement.
Décrépit [dekrepl], fr. (af lat. decrepitus, eg. som
icke mer gör buller af sig, utlefvad), orklös,
utlefvad, skröplig, ålderdomssvag. - Décrépitude
[-ty’d], orklöshet, skröplighet.
Decrepitus (lat.). Se Décrépit.
Decrès [dokräs], Denis, hertig, fransk sjömilitär,
f. 1762, d. af sviterna af ett mordanslag 1820,
tjänade under de Grasse i amerikanska kriget, blef
1791 kommendör och 1798 konteramiral, deltog i franska
truppernas debarkering på Malta 1799 och i slaget vid
Abukir s. å. samt gjorde 1800 förgäfves försök att
bryta engelska blockaden vid Malta och att återtaga
Toulon, hvarvid han måste gifva sig fången. Efter
återkomsten från England blef han marinprefekt och
var marinminister från 1801 till Napoleons fall,
1814. Såsom sådan utvecklade han stor verksamhet
och administrationsförmåga. Äfven under "de hundra
dagarna" (1815) var han marinminister.
decresc., mus., förkortning för decrescendo.
Decrescendo [-kreje’ndå], förkortadt
decresc. l. decr., it., mus., aftagande i
styrka. Tecknas äfven >-. Jfr Crescendo.
Decreta ecclesiastica, lat., kyrkliga
författningar. Se Dekret och Kyrkoordning.
Decticus, zool. Se Vårtbitare.
Decubitus (lat.), patol. Se Liggsår.
Decuma. Se Parcer.
Decumates agri (lat.). Se Agri decumates.
Decuria, lat., dekurie, betecknade företrädesvis och
ursprungligen en afdelning af tio ryttare. Indelningen
i dekurier användes ofta i Rom äfven i andra fall,
t. ex. i afseende på senatorer och riddare äfvensom
domare och kommunala myndigheter. På tiotalet hölls
dock ej alltid så noga. - I den ryktbara macedoniska
falangen var dekurie namnet på en rote peltaster (lätt
väpnade) på åtta man. Jfr Falang.
K Tdh. C. O. N.
Decurio, lat.. dekurion, befälhafvare öfver
en decuria (se d. o.); äfven senator i municipier
och kolonier.
Decussis (lat., af decem, tio, och as, se d. o.),
ett fornromerskt bronsmynt af betydlig storlek,
i värde = 10 as. I prägeln synas på ena sidan en
fartygsstäf och värdetecknet X, på den andra ett
hjälmprydt hufvud.
Dedan och Dedaniter, namn på ett landskap och
ett folk, som ofta nämnas i G. T. (jfr l Mos. 10:
7; 25: 3; l Krön. 1: 9, 32). Dedaniterna torde
haft sitt hem i norra Arabien, hvarifrån de
ofta kommo i beröring med israeliterna (jfr
Jes. 21: 13, Jer. 25: 23). Enligt Hes. 25: 13
synas de ha haft sin gräns ända fram mot Edom.
E. S-e.
Dedaniter. Se Dedan.
De dato, lat. Se d. d.
Dede-Agatsch, ung stad, med omkr. 3,000 inv., i
Tracien, turkiska vilajetet Adrianopel, vid Egeiska
hafvet, v. om Maritsas mynning, utgångspunkt för
den uppför Maritsa-dalen gående järnvägen (113
km.), som vid Kulely-Burgas förenar sig med linjen
Belgrad-Konstantinopel.
Dedecker, Pierre Jacques François, belgisk
statsman. Se Decker.
Dedekind [-kint], Friedrich, tysk skald,
f. omkr. 1525, d. 1598, pastor i Lüneburg, var
författare till de bägge dramerna Der chrislliche
ritter (1576) och Der bekehrte papist (1596), som
ha luthersk tendens, samt till den mycket bekanta
latinska sedemålningen Grobianus (1549, många gånger
omtryckt).
Dedekind [-kint], Julius Wilhelm Richard,
tysk matematiker, f. 1831 i Braunschweig, blef
professor vid tekniska högskolan i Zürich 1858 och i
Braunschweig 1862 och emeritus 1894 med bibehållande
af rätt att föreläsa. D:s arbeten tillhöra nästan
uteslutande talteorien, om hvilken han gjort sig
förtjänt dels genom utgifvande af Lejeune-Dirichlets
föreläsningar öfver talteori, dels äfven genom
egna undersökningar. Särskildt har teorien för de
tal, som äro rötter till algebraiska likheter med
heltalskoefficienter, de s. k. algebraiska talen,
utvecklats af D., i det han infört begreppet ideal,
hvarigenom lagarna för hela tals delbarhet funnit
sin motsvarighet äfven för de algebraiska talen.
I. F.
Dedemsvaart [-fart], "Dedems ström", kanal
i nederländska prov. Overijssel, 41 km. lång,
förenar Hasselt vid Zwarte vater med Gramsbergen vid
Vecht. Kanalen, som anlades genom nästan öde trakter,
där nu uppstått flera blomstrande jordbrukskolonier
(D., Slagharen och Lutten), har för sin tillkomst
att tacka baron W. J. van Dedem. 1809-11 voro 19
km. fullbordade; återstoden byggdes på provinsens
bekostnad och var färdig 1852. Kanalen trafikeras
nu årligen af 12,000 farkoster (1899 med en last
af 519,000 kbm.). - Byn D. har skeppsvarf och
omkr. 3,000 inv.
Dederichs, Sofonias, målare. Se
Derichs.
Dedham [de’dom], stad i nordamerikanska staten
Massachusetts, vid Charles river, 16 km. s. v. om
Boston. 7,457 inv. (1900).
Dedicera (lat. dedicare), tillegna (någon ett
litterärt eller musikaliskt verk).
Dedichen, Henrik Arnold Thaulow, norsk psykiater,
f. 23 mars 1863 i Modum, var 1894-99 asylläkare
vid Rotvoll och anlade sedan en privat mycket
ansedd asyl för sinnessjuka vid Trosterud i
Östre-Aker. Sedan 1901 utgifver han den af honom
grundlagda "Tidsskrift for nordisk retsmedicin
og psykiatri". D:s öfriga arbeten äro Sundt og
sygt sjæleliv (1898), Paa begge sider af
sindssygdommens grænse (s. å.), Fra nationaltheatret (1900),
Die heil- und pflegeanstalten für psychisch kranke
in den skandinavischen ländern im janr 1900 (1901),
Ægteskabsstiftelsen og deraf flydende forholde
fra retsmedicinsk - fortrinsvis retspsykiatrisk -
standpunkt (s. å.). O. A. Ö.
Dedikation (se Dedicera), tillegnan, tillskrift.
Dedinovo (Dednovo), köping i ryska guvern. Rjazan,
vid Oka. Omkr. 7,000 inv. På varfvet i D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
