Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1495-1496 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Defensionskommissionen - Defensiv - Defensivallians - Defenslinje - Defensor - Defensvinkel - Deferent - Defererande cirkel - Deffand - Deficiency advances - Deficiency bills - Deficit - Defilé

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

G. Falkenberg, L. Wallenstedt och J. Gyllenborg;
sedermera inträdde A. Horn, K. Posse, M. Stenbock,
N. Gyllenstierna, J. Spens och E. J. Fersen), hvilka,
enligt ett kungl. konstitutorial af 7 april 1700,
till en början sammanträdde (första gången 10 april
nämnda år) endast för att yttra sig rörande en af
grefve Gyllenborg till konungen inlämnad plan att
skydda kusten och norska gränsen, när konungen med
hären drog i krig mot Danmark. Sedermera öfverlämnades
småningom åt detta utskott, som i konungens bref
benämndes än "våra förordnade till delibererande
öfver defensionsverket", än "våra förordnade
till defensionsverket", men endast ett par gånger
"defensionskommissionen", skötandet af alla ärenden
rörande armén och flottan, såsom anskaffande af folk,
vapen, annan nödvändig materiel och proviant. Det var
en ofantligt svår uppgift att under Karl XII :s tid
tillfredsställa de oerhörda behof, som den ständiga
krigföringen framkallade; men defensionskommissionen
hade en beundransvärd förmåga att hitta på hjälpkällor
och gick, såvidt det med billighet och hänsyn lät
sig göra, anspråken till mötes samt gjorde sig,
om ock stundom förtviflande, aldrig förtjänt af
beskyllningen för brist på god vilja. Genom bref från
Timurtasch af 24 okt. 1713 befallde K. M:t, det skulle
"alla de ärenden, hvilka härtills hafva hört till
defensionskommissionen, hädanefter uti hela rådet
företagas och afgöras, så att defensionskommissionens
sammankomst alldeles varder upphäfd". På grund häraf
upplöstes kommissionen under förra hälften af 1714
(protokollet slutar 23 april). Kommissionens protokoll
och handlingar (öfver 100 bd) förvaras i Riksarkivet.
J. Th. W.

Defensiv (af lat. defendere, försvara), tjänande till
försvar. Jfr Försvar och Offensiv. - Defensiva straff
(defensivstraff), sådana straff, hvilka omintetgöra
den brottsliges förmåga att skada (lifstidsfängelse,
dödsstraff).

Defensivallians (se Defensiv), försvarsförbund,
ett tillfälligt förbund, som två eller flera stater
afsluta sinsemellan, i ändamål att med vapenmakt
gemensamt skydda ett visst bestående rättsförhållande
mot den eller dem, som söka rubba detsamma. Jfr
Offensivallians.

Defenslinje (se Defension),
fortif., stryklinje, och Defensvinkel,
fortif., strykvinkel. Se Bastion.
L. W:son M.

Defensor, lat., försvarare, en i utlandet ofta
använd benämning på försvarsadvokat, den, som i
en brottmålsrannsakning biträder den anklagade vid
försvaret. Motsats: åklagare 1. aktor. - Defensor
fidei, trons försvarare, en titel, som påfven Leo
X 1521 gaf konung Henrik VIII i England, därför att
den sistnämnde utgifvit en skrift mot Luther och
till försvar för påfveväldet, aflaten och de sju
sakramenten. På grund af ett parlamentsbeslut 1543
har titeln sedan, oaktadt de ändrade förhållandena,
behållits af alla efterföljande engelska konungar.

Defensvinkel, fortif. Se Defenslinje.

Deferent, astron. Se Epicykel.

Deferérande cirkel (af lat. defe’ne, bära ned, föra
fram). Se Epicykel.

Deffand [däfä’], Marie de Vichy-Chambord, markisinna
Du D., fransk salongsdam, f. 1697, d. 1780. Hon var
en kort tid gift, hörde
sedan till "régencens galanta herdinnor" och
var själf en tid regentens (Filips af Orléans)
älskarinna. Hennes salong besöktes af tidehvarfvets
ryktbaraste personligheter (Voltaire, d’Alembert,
Montesquieu m. fl.) och var omkr. 1740 kanhända den
allra förnämsta i Paris.

Sedan drog hon sig undan
till klostret S:t Joseph. 1753 blef hon blind. Under
hennes sista år uppstod ett i psykologiskt hänseende
märkvärdigt kärleksförhållande mellan henne och
Horace Walpole (en son till den berömde engelske
ministern Robert Walpole). Markisinnan Du D:s
Correspondance complète utgafs 1809 (ny uppl. 1865),
hennes bref till Voltaire och Walpole utgåfvos 1810
(ny uppl. 1864) samt hennes Correspondance inédite
1859 (ny uppl. 1877). Se Asse, "Mademoiselle de
Lespinasse et la marquise D." (1877), och Perey,
"Le président Hénault et mad. D." (4:e uppl. 1893).

Deficiency advances [difi’J8nsi 8dvä’nsis]. Se
Deficiency bills.

Deficiency bills [difi’J8nsi bi’ls], eng.,
egentl. skuldsedlar för betäckande af en brist,
äro skuldförbindelser, utställda af engelska
finansförvaltningen (the treasury) till Englands
bank för tillfälliga, kortvariga (ej fonderade)
lån, som behöfvas för att täcka eventuell brist i
statskassan vid kvartalsskiften och som återbetalas
under loppet af det följande kvartalet. Sedan
1866 har ordningen med dessa lån - som alltid äro
af betydelse för penningmarknadens ställning -
förenklats, så att egentliga deficiency bills
ej längre utfärdas; bankens försträckningar
kallas nu i stället deficiency advances.
E. Hkr.

Deficit, lat., "det fattas", brist; hvad som fattas
i inkomsterna, för att dessa skola belöpa sig till
detsamma som utgifterna. Jfr Balans 3.

Defilé (fr. defilé, af de, i, och file, rad, af
lat. filum, tråd), krigsv., en trång terrängdel, som
trupper kunna passera, endast då de äro formerade med
smal front, såsom i marschkolonner. Defiléer äro:
broar, vägar genom skogs- eller kärrtrakter eller
genom trånga dalgångar, som genomskära en bergs-
eller höjdsträckning med otillgängliga omgifningar,
vidare gator genom bebyggda orter o. s. v. Sådana
defiléer, som ej kunna kringgås utan betydande
omvägar, bruka kallas pass. Vid marscher utanför
fiendens verkningskrets utöfva defiléerna inflytande,
endast om man för att passera dem behöfver intaga
smalare formering, än eljest för marschen varit
nödvändigt, i hvilken händelse marschen fördröjes. I
fiendens närhet kunna de däremot blifva hinderliga,
om deboucheringen (se Debouché), eller utträdet
ur dem, är förenad med svårighet.

Vid besättandet af en defilé till försvar är
det fördelaktigast att uppställa trupperna bakom
(d. v. s. å den egna sidan om) densamma och att hindra
fienden att debouchera; men om man skall besätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>