Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 115-116 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eko - Ekokinesi - Ekolali - Ekollon - Ekoln - Ekologi - Ekolsund - Ekomimi - Ekonom - Ekonomi - Ekonomiafdelning - Ekonomibyggnader - Ekonomidepartementet - Ekonomideputationerna - Ekonomidirektör - Ekonomiintendent - Ekonomiklassen - Ekonomikonstapel - Ekonomimål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omtyckt i 1600-talets instrumentalmusik och användes
på 1600- och 1700-talen ej sällan i såväl operors som
kantaters körer och soli. I orkestern åstadkommes det
lätt genom olika instrumentering. På stora orglar
finnes för ändamålet en särskild manual, ekoverk.
E. F-t.

Ekokinesi, psykopatol. Se Ekosymtom.

Ekolali, psykopatol. Se Ekosymtom.

Ekollon, med. farm. Se Ek.

Ekoln, Mälarens nordligaste vik, i hvilken Fyrisån
utfaller. Genom fjärden Oxen står den i förbindelse
med den mot v. liggande Låstaviken, och genom
Skofjärden, Erikssund, Bondkroken, Sigtunafjärden,
Skarfven och Stäkesund sammanhänger den med Görväln
och den egentliga Mälaren.

Ekologi (af grek. oikos, hus, boning, och logos,
lära), ett af H. Reiter 1885 bildadt ord, läran om
djurens och växternas tillpassning för och beroende af
de yttre förhållandena (såsom klimat, näring, jordmån
o. s. v.), sammanfattningen af deras relationer till
sin organiska och oorganiska omgifning. Se Botanik,
sp. 1302, och Zoologi. - Ekologisk växtgeografi. Se
Botanik, sp. 1308.


Ekolsund, gods i Husby-Sjutolfts socken, Uppsala
län, nära Ekolsundsviken af Mälaren. Taxeringsvärde
618,400 kr., däraf 31,000 kr. för annan
fastighet. E., som varit sätesgård sedan 1300-talets
början, egdes under förra hälften af 1400-talet af
Bengt Jönsson (Oxenstierna). Genom byte och köp kom
det 1542 i Gustaf I:s händer och beboddes sedan ofta
af Vasafamiljens medlemmar. På 1600-talet, under
hvilken tid slottet byggdes, egdes godset af ätten
Tott. Vid reduktionen återgick det till kronan. 1716
skänktes det till arfprinsen Fredrik af Hessen
(sedermera konung Fredrik I), återlöstes 1747 och
gafs sedan åt prins Gustaf (sedermera Gustaf III),
och denne sålde det 1785 till grosshandlaren G. Seton,
hvars systers sonsons sonson hofjägmästaren Patrik
Baron Seton är den nuvarande egaren.

Ekomimi, psykopatol. Se Ekosymtom.

Ekonom (fr. économe, grek. oikonomos, af oikos, hus,
och nomos, förvaltning), förvaltare, skaffare;
hushållare, person, som förstår att ställa det
hushållsaktigt för sig.

Ekonomi (grek. oikonomia; jfr Ekonom), hushållning
(enskild eller offentlig); hushållningskonst;
landthushållning; penningställning, förhållandet
mellan inkomster och utgifter; hushållsaktighet,
sparsamhet; planmässig, ändamålsenlig anordning
l. inrättning (t. ex. en skrifts, ett konstverks);
hvarje sträfvan, som går ut på material- och
arbetsbesparande gestaltning af en verksamhet. -
Svenska riksdagen beviljade 1906 ett anslag för
undervisning i huslig ekonomi (praktisk hushållslära,
matlagning, hemmets skötsel o. s. v.) vid folkskolor
och folkhögskolor.

Ekonomiafdelning, sjöv., en afdelning af manskapet
vid flottans sjömanskår, omfattande sjukvårdare,
hofmästare, kockar, förrådsmän och hornblåsare.

Ekonomibyggnader, en benämning, som i dagligt
tal nyttjas för att beteckna de hus, hvilka äro
nödvändiga för utförandet af de till ett visst yrke
(boskapsskötsel, brännvinsbränning, garfveri, jordbruk
o. s. v.) hörande förrättningarna, i motsats till
karaktärsbyggnader.

Ekonomidepartementet i Finlands senat, ursprungligen
kalladt "Departementet för allmänna hushållningen",
eger enligt reglementet af 13 sept. 1892 att
handhafva Finlands civila styrelse och den
administrativa lagstiftningen i sista instans samt
upptager alla mål, som röra allmänna hushållningen
och ordningen. Se vidare Departement, sp. 156,
och Finland (författning och förvaltning).
M. G. S.*

Ekonomideputationerna. Se Deputation, sp. 171.

Ekonomidirektör, en titel, som förr någon gång
tillades personer, hvilka intogo ett framstående rum
inom en eller annan näringsgren. Denna titel lär
hafva kommit i bruk under frihetstiden. Troligen
gafs den först af regeringen och därefter måhända
af annan myndighet, men utan tvifvel var den i många
fall själftagen.

Ekonomiintendent, titel, som brukades under 1700-talet
och hvars innehafvare i rang var likställd med
assessor (jfr K. M:ts br. t. Kammarkoll. 15 juli
1793).

Ekonomiklassen, sjöv., en specialklass vid flottans
underbefälsskolor.

Ekonomikonstapel, sjöv., underofficer af ekonomistaten
vid flottan, som ombord biträder fartygsintendenten
och särskildt ansvarar för ordning och snygghet i
proviant- och förrådsrum.
H. W-l.

Ekonomimål, Ekonomi- och politimål, jur., äro mål,
som röra den allmänna hushållningen och allmän
ordning. Om ock ett och annat slag af dessa mål
handlägges af domstol, är likväl deras allmänna
karaktär, att de behandlas såsom förvaltningsärenden,
och således handläggas de först af magistraten
eller K. M:ts befallningshafvande och gå därifrån
antingen till något af de centrala ämbetsverken eller
omedelbart till K. M:t i statsrådet. Behandlingen
af dessa mål företer därför ej någonting
egendomligt i jämförelse med administrativa mål i
allmänhet. Särskildt böra dock uppmärksammas de mål,
som angå städernas enskilda ekonomi och hushållning,
med hvilka, enligt k. resolutionen på städernas
besvär af år 1723, § 25, det särskilda förhållandet
skulle ega rum, att kollegierna ej däruti måtte sig
inblanda, utan skola, sedan målen blifvit handlagda af
magistrat och K. M:ts befallningshafvande, besvären
öfver sistnämnda myndigheters utslag gå direkte till
K. M:t i statsrådet. Denna ordning gäller äfven,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>