Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eksem - Ekshärad - Eksilkesfjäril - Eksjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Behandlingen af eksem kan i många fall vara särdeles
svår, och det fordras alltid tålamod och ihärdighet,
för att resultatet skall blifva godt. En mycket
spridd åsikt, att eksemen ibland ej böra behandlas,
emedan, om utslaget hastigt undertryckes, något annat
svårare lidande däraf kan framkallas, beror på en
felaktig föreställning och saknar hvarje grund. I
många fall blir en inre behandling nödvändig,
och denna får helt och hållet rätta sig efter
allmänna hälsotillståndet. Viktigast är dock den
yttre, lokala behandlingen, och denna bör alltid
användas. Den blir emellertid i olika fall helt
olika, beroende ej blott på det växlande utseende
eksemet har, utan äfven på dess utbredning och
lokalisation. Är eksemet retligt och vätskande,
får man nöja sig med en skyddande och täckande
behandling, t. ex. puderomslag (med blyvatten eller
borsyrelösning) eller zinkpasta. Först när retningen
blir mindre och eksemet är fjällande, får man
småningom använda starkare medel, såsom salfvor, ofta
med tillsats af tjära, svafvel, såpa och liknande. Man
bör hellre använda för svaga än för starka medel, och
behandlingen bör fortsättas en tid, sedan utslaget
synes hafva blifvit läkt, för att hindra återfall.
L. Mbg.
Ekshärad, socken i Värmlands län, Älfdals
härad. 94,920 har. 7,282 inv. (1905). E. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Karlstads stift, Älfdals
kontrakt.
Eksilkesfjäril, zool. Denna benämning tilldelas
två arter af påfågelspinnarnas (se d.o.) släkte,
hvilkas larver uppfödas med ekblad och med hvilka
omfattande försök anställts i Europa i syfte
att skaffa en för klimatet bättre lämpad art i
st. f. mullbärssilkesfjärilen, som ofta angripes
af sjukdomar, genom hvilka silkesodlingen kan lida
stort afbräck. Den kinesiska eksilkesfjärilen,
Saturnia pernyi är en ansenlig fjäril af
10-12 cm. vingbredd, med lädergula vingar, nära
yttre kanterna försedda med en hvit, inåt mörkt
begränsad tvärstrimma och på midten prydda med
hvar sin genomskinliga, af omväxlande mörka och
ljusa ringar omgifna ögonfläck. - Denna fjäril
uppträder i två årliga generationer. De på hösten
bildade pupporna öfvervintrar man inomhus under
noggrann temperaturreglering, för att hindra, att
fjärilen utvecklas tidigare än larvens näringsväxt. De
befruktade honorna inläggas i Kina i korgar, där de
afsätta sina ägg. De nykläckta larverna förses med
ekkvistar, hvarefter korgarna utsättas bland ekbuskar,
där en väktare i mån af behof flyttar larverna från
buske till buske. - Det af dessa fjärilars kokonger
vunna silket uppskattas af kineserna såsom starkare
och billigare än det vanliga silket. - Den japanska
eksilkesfjärilen, Saturnia Yamamayu, liknar mycket
den föregående, men uppträder blott i en generation
om året och öfvervintrar i äggstadiet. Se vidare
Silkesodling. G. A-z.
Eksjö (förr Ekesiö och Ekesjö), uppstad i Jönköpings
län, ligger 200 m. ö. h., i förhållande till
närgränsande trakt lågt, på en slät sandmark mellan
två åar, som utgöra aflopp för några närbelägna mindre
sjöar och efter sin förening vid stadens västra sida
utgöra en af Emåns grenar. Omgifningarna med löf-
och barrträdsklädda åsar och höjder (bl. a. Soåsen
vid Ränneslätt, Skuruhatt vid Skurugata) äro särdeles
vackra. E. upptager med tillhörande stadsjord, satt
till 2,5 mtl, däribland det
af staden till kronan för Smålands husarregementes
kasernbyggnader (färdiga 1906) och öfningar
öfverlämnade jordområdet (Ränneslätt m. m.,
tills. omkr. 350 har), 2,178 har, hvaraf 392
har vatten. 4,691 inv. (1906), af hvilka nära
hälften bodde å villor och lägenheter utom stadens
planlagda område. Folkmängden har på femtio år
mer än fördubblats (1855 steg den till endast 1,981
pers.). Taxeringsvärdet 1905 var 4,338,400 kr., hvaraf
482,700 för jordbruksfastighet ; bevillningskronornas
antal var 12,885 med en utdebitering af 5,15
kr. pr bevillningskrona. Inkomsterna beräknades
s. k. till 107,220 kr., utgifterna till 111,060. De
förnämsta näringarna äro handel, handtverk
och jordbruk. Handlandenas antal 1905 var 59
(med 48 biträden) med en uppskattad inkomst
af rörelsen af 112,889 kr. Handtverkarna voro
s. å. 90 med 152 arb. och en uppskattad inkomst
af 77,919 kr. S. å. funnos 17 smärre fabriker
(däraf ett elektricitetsverk) med 202 arb. och
ett tillverkningsvärde af 529,000 kr. Stadens
hufvudindelning är i dagligt tal, från kyrkan och
Stora torget räknadt, Norr, med smala, krokiga
gator och hus till en ej ringa del från slutet af
1500- och början af 1600-talen ("Vaxblekargården"),
och Söder, med breda, raka, trädplanterade gator,
helt och hållet uppbyggd efter branden 1856. Kyrkan
nybyggdes 1889 med undantag af tornet, som är från
1784, efter ritning af Åbom och innehåller den gamla
medeltidskyrkans snidade altartafla, predikstol
och dopfunt, synnerligen präktiga arbeten från
slutet af 1600-talet. Stadshuset, ombyggdt 1904 i
gammal herrgårdsstil, innehåller utom lokaler för
rådstufvurätten och stadens förvaltande myndigheter
ett tidsenligt hotell. Vatten- och elektricitetsverk
fullbordades 1898. - Staden har ett sexklassigt
realläroverk och ett sjuklassigt läroverk för
flickor. Länslasarettet ("Ulfsparre-Hägerflychtska"-),
uppfördt å stadslägenheten Västanå (1863
testamenterad af gen.-majoren frih. G. Ulfsparre
till staden och vissa närbelägna socknar för
sjukvårdsändamål), Jönköpings läns landstings
upptagningsanstalt för sinnessjuka, de småländska
länens gemensamma vårdanstalt för sinnesslöa barn,
"Smålands idiothem", å stadslägenheten Nannylund,
samt Jönköpings och Norra Kalmar läns landstings
småskolelärarinneseminarium äro förlagda till E. Där
har Smålands husarregemente sin förläggningsort,
Kalmar regementes chefsexpedition sitt säte,
Nässjö-Oskarshamnsbanan en af sina hufvud-statioher
och Södra Vedbo härad sitt tingshus. I E. finnas
afdelningskontor af Smålandsbanken, Aktiebolaget
Eksjö folkbank och Eksjö sparbank, ett tryckeri och
två halfveckotidningar. - E. har f. n. gemensamt med
Västervik representant i riksdagens Andra kammare,
men skall härefter välja riksdagsman tillsammans
med Växjö. I förening med E. landsförsamling, med
hvilken den har gemensam kyrka, utgör staden ett
rejält pastorat och tillhör Södra Vedbo kontrakt i
Linköpings stift. - E. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
