Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 185-186 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en rikt ornerad järnhäll. Fig. 6 visar en 1540 daterad
häll, ännu sittande i en spis i museet i Brügge. Den
ger en intressant framställning af en öppen spis med
brinnande bål, omgifven af diverse föremål, som kunna
tillhöra en spisutrustning: pust, eldtång, halster m. m.

Fig. 6. Fondhäll inuti öppen spis, 1540, museet i Brügge.

I dessa mellaneuropeiska spisar är
bålplatsen mycket ofta belägen direkt på det stenlagda
golfvet. I många af de holländska öppna spisarna
finner man ännu flerstädes en rektangulär, obetydlig
fördjupning i spisgolfvet (ett minne efter den
nedsänkta grufvan i golfvet?).

Fig. 7. Kolbäcken inuti en öppen spis, Hindelopen, nu museet i Leeuwarden.

Äfven i dessa trakter har
man sökt på olika vis lyfta ärilen upp från golfvet
Fig. 7 visar ett dylikt försök: ett kolbäcken hvilande
på en pall af trä inuti en öppen spis. Äfven
i de nordiska stenhusen kan man följa de olika
smakriktningarnas inflytande på spisomramningarna. De
äro dock vanligen endast en svag återglans af de
europeiska konstriktningarna. En tidig dylik visar
bilden af den öppna spisen i gemaket i Glimmingehus,
å pl. VIII till art. Bostad.

Fig. 8. Inklädd spis med sättugn af kakel, omkr. 1660. Skokloster, Uppland.

En praktspis från barocken,
inklädd i ett skulpteradt omhölje af trä, visar
fig. 8 från Skokloster. Under 1700-talet inkomma nya
eleganta franska former för spisomramningarna. En
så enkel eldstad som ärilen (fig. 1) kan
äfven tänkas som utgångspunkt för de nordiska
ugnsformerna.

Fig. 9. Bastuugn, Bjuråkers socken, Hälsingland.

Öfvertäckes nämligen en sådan, som begränsas
med större kantstenar, med en häll, erhålles
i och med detsamma en primitiv ugn (se fig. 9, en
bastuugn). Detta har emellertid skett på olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>