Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 291-292 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner - Elektriska mätinstrument

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(motorgenerator).

Fig. 59. Enfasmotor med automatisk igångsättning.

Litt.: E. Arnold, "Die
gleichstrommaschine" och "Die wechselstromtechnik",
G. Kapp, "Dynamomaschinen" (tysk öfv., 4:e
uppl. 1904), Roessler, "Elektromotoren für
gleichstrom" (2:a uppl. 1902), och "Elektromotoren
für wechselstrom und drehstrom" (1901), J. Heubach, "Der
drehstrommotor" (1903), Cl. Feldmann "Asynchrone
generatoren", S. P. Thompson, "Dynamo-
electric machinery", H. M. Hobarth,
"Electric motors", C. Heinke, "Handbuch der
elektrotechnik", C. P. Steinmetz, "Theoretical
elements of electrical engineering".

Fig. 60. Roterande omformare.

A. E-m.

Elektriska mätinstrument, elektrot., instrument för
uppmätning af elektriska storheter. Vid uppmätning af
elektriska strömstyrkor och spänningar användas för
finare mätningar galvanometrar, elektrodynamometrar
och elektrometrar (se dessa ord), för tekniska
mätningar ampère- och voltmetrar (eller resp. ström-
och spänningsvisare) af olika slag. Dessa senare
utföras dels i enklare och billigare former i
och för permanent användning å anläggningar,
uppsatta å anläggningens instrumenttafla, dels
såsom precisionsinstrument för kontroll- och
laboratoriemätningar. Då samma principer komma till
användning i båda slagen, kunna de lämpligen behandlas
jämsides. Ampère- och voltmetrar byggas efter samma
principer; skillnaden är blott, att ampèremetern,
som är afsedd att inkopplas i hufvudströmmen, i regel
har ett litet motstånd, under det att voltmetern,
som inkopplas direkt på polerna och
endast genomgås af en så liten ström som möjligt,
bör hafva stort motstånd. För stora strömstyrkor
parallellkopplas ampèremetern med en shunt,
som upptager största delen af strömmen; för stora
spänningar anbringas i serie med voltmetern ett
förkopplingsmotstånd. (En särställning intaga de
statiska voltmetrarna - se nedan.)

Fig. 1. Millivolt- och ampèremeter.

Samma instrument kan därför ena gången användas såsom
ampèremeter i förbindelse med en shunt, andra
gången som voltmeter, då kombinerad med ett
förkopplingsmotstånd; ett sådant instrument är
Siemens & Halskes millivolt- och ampèremeter
(fig. 1). Fig. 2 visar ett shuntmotstånd till
detsamma, fig. 3 ett förkopplingsmotstånd.

Fig. 2. Shuntmotstånd.

Detta instrument grundar
sig på den Deprez-d’Arsonvalska principen och arbetar
sålunda med en spole, rörlig i ett magnetiskt fält,
alstradt af en permanent stålmagnet.

Fig. 3. Förkopplingsmotstånd.

På denna princip
grunda sig de bästa likströmsinstrumenten (se
Ampèremeter). Skalan blir vid dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>